- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
721-722

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- Alt är vidare benämning på altsträngen (se
d. o.). Jfr Stämma och Tenor.

Alt, biflod till Donau. Se Aluta.

Alt. 1. Jakob A., tysk litograf och landskapsmålare,
f. 1789 i Frankfurt a. M., d. 1872 i Wien,
vann betydelse genom den lyftning han där gaf åt
litografien. - 2. Rudolf von A., den förres son,
akvarellist, f. 1812 i Wien, har gjort sitt namn
kändt genom interiörer, genom ypperliga landskap
och genom ej mindre förträffliga bilder från Wiens
gator och platser. I sitt framställningssätt är han
en föregångare till de mest moderne målare. Den
österrikiska konstens "altmeister", som han
blifvit kallad, är allt fortfarande verksam. Godt
representerad i Wiens kejs. galleri.
G-G N.

Altai ("guldberg", af mong. Alta-in-ola,
mandsj. Altai-alm, kines. kin-sjan) kallas ett
bergsystem i Central-Asien, norr om den dsungariska
sänkan ("porten"). Namnet användes dels om hela
berglandet mellan öfre Irtysj och Jenissei, sålunda
omfattande utom det egentliga A. äfven Changai,
Tannu och Sajanska bergen, dels och vanligare
endast Altai i egentlig mening. Detta berg utbreder
sig mellan öfre Ob och öfre Irtysj samt har sin
högsta punkt i Bjeluka-gora (3,350 m. högt). Från
A. utgår åt s. ö. en lång kedja, kallad Ektag-Altai
("hvittoppade A."), som går långt in i Mongoliet
(trol. ö. om 106° ö. lgd) med en kamhöjd af 2,000
-3,000 m. Några pass leda öfver, såsom Stora och
Lilla Ulan-Daba, 2,820 m., och Urmogaity, 2,980 m.,
alla i västra delen. Genom Buchtarma, en biflod till
Irtysj, skiljes Ektag-A. från det egentliga A., som
där ej dess kedjor nå öfver trädgränsen är starkt
skogbevuxet (lärkträd, gran, tall samt i lägre delar
asp och björk). Trädgränsen ligger i norra delen
1,360 m., i södra 1,700 m. högt. En mängd alpsjöar
ligga i A. Berget är synnerligen rikt på metaller af
olika slag, äfven guld och silfver. Grufvorna hafva
af ryssarna bearbetats sedan 1720-talet, ehuruväl de
svåra kommunikationerna lägga stora hinder i vägen för
transport af åtminstone de billigare metallerna. Den
blomstrande staden Barnaul norrut vid Ob är medelpunkt
för A:s bergsbruk.
J. F. N.

Altair, astron., en stjärna. Se Atair.

Altaiska språk. Se Ural-altaiska språk.

Altai-tatarer l. Altajer. Se Tatarer.

Altamira, Rafael, spansk skriftställare, f. 1866
i Alicante, professor i historia i Oviedo, intager
som novellist ett aktadt rum med Fatalidad (1894),
Cuentos de Levante (1895) och Novelitas y cuentos
m. m., och som litteraturkritiker med Mi primero
campaña
(1893) och många uppsatser i den af honom
sedan 1895 redigerade "Revista critica de historia
y literatura española" samt artiklar i franska
och engelska tidskrifter. Tyngdpunkten af hans
verksamhet ligger dock på de historiska, pedagogiska
och kulturella områdena. Hans förnämsta arbeten äro:
La enseñanza de la historia (1890), Historia de
España y de la cultura española
, först utkommen på
engelska, och Psicología del pueblo español (1902),
en förträfflig och ingående studie af den spanska
folkkaraktären. Hans sista arbete är romanen Reposo
(1903).
AD. H-N.

Altamura, stad i en vinrik trakt i italienska
prov. Terra di Bari. 22,729 inv. (1901). Oliv-
och vinodling.

Altan (al lat. altus, hög), en af kolonner, pelare,
arkader eller ock af en hel byggnad mer
eller mindre högt uppburen, oftast öppen
och obetäckt, men alltid med bröstvärn eller
handräcke försedd hvilo- och utsiktsplats. Jfr
Balkong. - Altantak, yttertak med
så låg resning, att det bekvämt kan beträdas.
A. T. G.*

Altappen, lastageplats i Neder-Luleå socken,
Norrbottens län, på de s. k. Finnklipporna i Bottniska
viken, 20 km. utanför Luleå. Tillhör numera Nordiska
trävaru-aktiebolaget. Vid A. finns ett stort sågverk
om 7 ramar.

Altar. Se Altare.

Altar de los Collanes [kålja’nes] l. Capac-Urcù, en
af de mest betydande vulkanerna i Kordillerernas
östra kedja i Ecuador, 20 km. s. ö. om staden
Riobamba. Högsta toppen är 5,404 m.

Altarduk, en vanligen af linne förfärdigad duk,
som betäcker altarskifvan. Jfr Antependium.

Altare l. Altar (lat. altaria, af alta ara, hög
offerhärd), offerhärd, offerbord; "Herrans bord",

[bildtext]
Altartafla från Grangärde socken i Kopparbergs län.

den i koret stående upphöjning, framför hvilken
prästen förrättar en del af den offentliga
gudstjänsten. Altare betecknar egentl. den upphöjning,
naturlig eller konstgjord, på hvilken offret nedlägges
åt gudomligheten. Såsom altaren hafva därför hos
naturfolken och äfven hos folk på högre bildningsgrad
tjänat till form eller läge mera anmärkningsvärda
stenblock o. d. Hos judarna var enligt lagen
offring tillstådd endast i templet, men länge bibehöll
sig dock bruket att resa offeraltaren på högt
belägna ställen, t. ex. Gilgal, Betel och Mispa. Man
skilde mellan brännofferaltaret, rökelsealtaret och
skådebrödsbordet. Egyptiska altaren voro monoliter
i form af en stympad kon, de assyriska och persiska
voro fyrkantiga. Fornpersernas eldsaltaren hade en
betydlig höjd (3 meter och mera). De antika folkens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free