- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
743-744

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alumn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att man kokar bränd lera med svafvelsyra och till
den erhållna lösningen sätter ammoniumsulfat.
Kromalun bildar mörkt violetta, nästan svarta
kristaller. Järnalun kristalliserar
i färglösa eller svagt violetta kristaller.
P. T. C. (H. E.)

Alunda, socken i Upsala län, Olands härad. 14,853
har. 2,789 inv. (1902). A. bildar med Morkarla ett
regalt pastorat i Upsala stift, Olands och Frösåkers
kontrakt.

Alunera, kem. tekn., behandla med alunlösning.

Alunit, ett vattenhaltigt sulfat af kalium och
aluminium. Jfr Alun.

Alunjord l. Alunlera, geol., en med bitumen och
fint fördelad svafvelkis blandad, svartgrå och
brun lera, som förekommer inom tertiärformationen,
hufvudsakligen i närheten af brunkolslagren, och
nyttjas till alunberedning. Förekommer i Böhmen,
i norra Tyskland m. fl. st., men ej i Sverige.
E. E.

Alunlim, alunhaltigt lim. Användes vid hoplimning af
papper.

Alunmjöl, alun i form af mycket små kristaller.

Alunno, Niccolo (oriktigt kallad så), italiensk
målare, hvars verkliga namn var Niccolò da
Foligno
(se d. o.).

Alunskiffer, geol., en af kolhaltiga och bituminösa
ämnen genomträngd lerskiffer, med brunsvart eller
svart färg. Vanligen är den lösare än lerskiffer
och gifver, till skillnad från sådan, svart pulver
och ett svart, glänsande streck, om den krossas
eller repas. Den innehåller alltid något svafvelkis,
ehuru denna stundom är för blotta ögat osynlig, och
ända till 20 % brännbara ämnen, till följd hvaraf
den, ehuru med svårighet, låter antända sig och
brinner. Den nyttjas därför också flerstädes såsom
brännmaterial vid kalkbränning. När den blifvit väl
genombränd, är färgen tegelröd. Alunskiffern tillhör
den undre delen af kambrisk-siluriska formationen och
förekommer såsom ganska mäktiga lager inom Sverige (i
Skåne, Västergötland, Närke, Norrland och på Öland),
Norge (vid Kristiania), England, Belgien, Tyskland
o. s. v. Innesluter ej sällan körtlar och bollar eller
mindre lager af svart bituminös kalksten (orstenskalk)
samt ofta försteningar, bland hvilka en art kräftdjur
(trilobiter) äro de allmännaste. Alunskiffer
har i synnerhet förr tjänat såsom råmaterial för
tillverkning af alun, rödfärg och järnvitriol vid
de svenska alunbruken, genom skifferns bränning,
utlakning med vatten samt de erhållna lösningarnas
inkokning o. s. v. Numera eger en sådan tillverkning
rum endast vid Andrarum i Skåne.
E. E.

Alunsten, geol., en antingen tät, jordartad,
eller hård och porös, hvit, rödaktig eller
grå, trakytisk tuffbergart, som är i större
eller mindre mängd genomträngd af alunit och i
hvilken kvartskristaller och andra mineral stundom
förekomma. Den är ett ganska viktigt material för
aluntillverkning. Förekommer i vulkaniska trakter,
såsom i mellersta Italien (vid Tolfa, Cività Vecchia),
Auvergne, Ungern m. fl. st., men ej i Sverige.
E. E.

Al uso (it.), efter bruket.

Aluta l. Alt, i Rumänien kallad Oltu, biflod till
Donau. Rinner upp på Nagy Hagymas (1,793 m. höjd)
i östra Karpaterna, flyter först åt s. genom den
vackra dalen mellan dessa berg och Hargittabergen,
hvars södra ände den kringgår i en skarp krök,
tar därefter först en nordlig, därpå en sydvästlig,
sedan rakt sydlig riktning, genombryter
Transsylvanska alperna i Roteturmpasset (352 m.),
en af Europas mest storartade genombrottsdalar,
och flyter slutligen genom en ovanligt bred floddal
till Donau, bildande gränsen mellan Lilla och Stora
Valakiet. Hela längden är 740 km.
J. F. N.

Alva, hertig af A. Se Alba.

Alvaldsnuten, don högsta bergstoppen vid Aakre-fjorden
i Söndhordland, s. om Bergen.
RM.

Alvaneu [-nöj] l. Alveneu (egentl.
Alvanova, fr. Alvagne), liten badort i schweiziska
kant. Graubünden, på 950 m. höjd, vid floden
Albula. Där finns en kall, gipshaltig svafvelkälla,
som begagnas mot reumatism m. m. Omkr. 600 kurgäster
årligen.

Alwar [äl*a’], en radjputstat i engelska Ostindien,
mellan 28° 13’ och 27° 4’ n. br. samt 77° 14’
och 76° 7’ ö. lgd. Areal 7,832 kvkm. med 828,888
inv. (1901). Hufvudstaden A. hade s. å. 56,740
inv. A. står under de engelska myndigheternas
uppsikt.

Alvarado, Pedro de, en af de eröfrare
(conquistadores), som grundlade spanska väldet i
Amerika. 1518 for han med sina fyra bröder till Cuba
och åtföljde s. å. Grijalva på dennes upptäcktsfärd
till Yucatan och utmed kontinentens kust. 1519
deltog han i Cortez’ eröfringståg mot Mexico och
kvarlämnades som befälhafvare i hufvudstaden, då
Cortez själf tågade mot Narvaëz. Genom snikenhet
och hårdhet framkallade A. därunder ett uppror af
stadens invånare. Sedermera visade han vid Cortez’
och spanjorernas flykt ur staden "olycksnatten"
1 juli 1520 lysande tapperhetsprof och undkom med
nöd att tagas till fånga af aztekerna (han räddade
sig genom ett jättesprång öfver en vallgraf, "salto
de A."). Efter hemkomsten till Spanien utnämndes
A. af Karl V till guvernör i Guatemala. Därifrån
företog han ett äfventyrligt eröfringståg mot
Quito, men återvände, då han fann sig förekommen af
Pizarro. Sedermera blef han guvernör i Honduras och
företog därifrån en ny eröfringsexpedition utmed
kusten. Under denna färd var han behjälplig vid
kufvandet af ett uppror i Nya Galicien och stupade
därvid i striden mot indianerna, 1541.
V. S-G.

Alvarenga, Pedro Francesco da Costa,
portugisisk läkare, donator, f. i Brasilien 1806,
blef 1850 med. doktor i Bruxelles och bosatte sig
sedermera i Lissabon samt blef där lifmedikus och
sjukhusläkare. Han utgaf ett stort antal skrifter,
som äfven öfversatts till främmande språk. Död
1883. Sin betydande förmögenhet testamenterade A. till
humanitära och vetenskapliga anstalter. Svenska
läkaresällskapet, hvars ledamot han var sedan 1869,
tilldelade han värdepapper till ett belopp af 50,000
milreis (18,320 kr.) till en fond, hvaraf räntan på
testaters dödsdag skall utdelas såsom belöning för
täflingsskrift i något medicinskt ämne.
R. T-DT.

Alvarez, Don José, spansk bildhuggare, f. 1768
i Priego, var son till en fattig stenhuggare och
idkade själf faderns handtverk, tills han i sitt
tjugonde år lyckades komma till Granada och där få
undervisning i teckning och modelleringskonst. 1794
öfvergick han till konstakademien i Madrid, där han
med en basrelief vann första priset. Sedan han 1799
af konungen fått ett resestipendium, begaf han sig
till Paris, där han väckte uppseende med sin Ganymedes
(1804), och sedan till Rom, hvarest han vistades till
1826. Död i Madrid 1827. A. bildade sig uteslutande
genom studiet af antika mönster och kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free