- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
747-748

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alumn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter mannens död någon kortare tid i klostrets
omedelbara närhet.

De ännu återstående ruinerna af klosterkyrkan visa,
att den var uppförd af kalksten från Omberg i
senromansk stil efter det för cisterciensernas kyrkor
vanliga schemat. Den bestod af långhus, tvärskepp samt
kor och sidokapell. Långhuset inneslöt mellan- och
sidoskepp, af hvilka det förra var en tredjedel
längre, dubbelt bredare och betydligt högre än de
senare. Kyrkans längd var inemot 26 m. Sverkerska
grafven anses hafva varit belägen i en utanför
tvärskeppets södra gafvelmur uppförd tillbyggnad.

Efter Västerås riksdag 1527 öfverenskom konungen
med dåvarande abboten herr Torkil, att denne
årligen skulle erlägga 100 mark örtug, men vara
fri från borgaläger och dylik tunga. Då konungen
emellertid förnam att ett klent och skröpligt
regemente var i klostret och att herr Torkil
ville blifva kvitt sitt ämbete, gaf han 1529
klostret åt Nils Svensson mot årlig ränta af 1/2
läst smör och 100 mark samt mot skyldighet att
gifva klosterfolket skäligt underhåll. - Småningom
förföllo de flesta af klosterbyggnaderna, hvilka
under klostrets blomstringstid varit tvenne gånger
hemsökta af vådeld. Johan III, som ville hafva en
lustgård vid Alvastra till sin och sin sjuke broder
hertig Magnus’ förnöjelse, förebrådde allvarligt
grefve Per Brahe att hafva låtit bortbryta tegel
från klostret och använda det till byggningarna
på Visingsö. Han förbjöd all vidare sköfling
och befallde, att kyrkan skulle iordningställas
och klosterträdgården underhållas. Denna, liksom
många andra af konung Johans byggnadsplaner, hann
dock aldrig att verkställas. Litt.: Janauschek,
"Origines cistercienses" (1877), Hall, "Bidrag
till kännedomen om cistercienserorden i Sverige"
(1899), och Silfverstolpe, "De svenska klostren
före klostret i Vadstena" (i Hist. tidskr. 1902).
C. S-E. (T. H-R.)

Alvend, berg i Persien. Se Elvend.

Alveneu [-nöj]. Se Alvaneu.

Alvensleben [alf-], Albrecht von, grefve,
preussisk statsman, f. 1794, d. 1858, arbetade såsom
finansminister, 1836-42, för att stadga och utvidga
tyska tullföreningen äfvensom för regleringen af
de tyska myntförhållandena. 1849 valdes han till
medlem af första kammaren och utnämndes 1854 till
lifstidsmedlem af preussiska herrehuset.

Alvensleben [älf-]. 1. Gustav von A., preussisk
general, f. 1803, var generallöjtnant vid utbrottet
af 1866 års krig, under hvilket han tillhörde konung
Wilhelms stab. I okt. 1866 fick A. befälet öfver 4:e
armékåren och utnämndes i mars 1868 till
general. Under fransk-tyska kriget 1870-71 deltog
han med sin armékår, hvilken efter striderna vid Metz
ingick i Maasarmén, i framryckningen mot Sedan. Slaget
vid Beaumont 30 aug. utkämpades hufvudsakligen af
4:e armékåren, som därefter tog en ärofull del i
slaget vid Sedan. Sedermera tillhörde A. med sin kår
inneslutningsarmén vid Paris. Död 1881.

2. Konstantin von A., den förres broder, preussisk
general, f. 1809, tog under 1866 års krig såsom
chef för 2:a gardesinfanteribrigaden en ärorik
andel i slaget vid Soor och ännu mer i segern vid
Königgrätz. I kriget med fransmännen 1870-71 förde
han 3:e armékåren, hvilken tillhörde prins Fredrik
Karls armé (den andra). Han ingrep personligen i
slaget vid Spicheren 6 aug., och 16 s. m. nödgades
vid Vionville hans kår hela dagen uthärda en hård
och förlustrik strid med hufvuddelen af franska
armén. Sedan deltog han i inneslutningen af Metz,
i fälttåget vid Loire och i de sista striderna
vid Le Mans. A. tog afsked 1873 och dog 1892.
C. O. N.

Alveol (af lat. alveolus, liten håla, fördjupning),
hålighet, cell i en honungskaka. - Anat: Namn på de
håligheter i käkbenen (tandhålorna, tandlådorna), i
hvilka tändernas rötter sitta liksom instuckna. Hvarje
tand har en särskild alveol. Denna är beklädd af en
fortsättning från tandköttets slemhinna, och dess
botten är genomborrad af de blodkärl och den nerv, som
därifrån intränga i tandens inre. Äfven lungblåsorna
kallas alveoler. I allmännare betydelse betecknar
ordet äfven små, vanligen tätt sittande håligheter
med ett lösare innehåll i en organisk väfnad. En del
svulster, t. ex. kräfta, hvilka äro tätt genomdragna
af sådana hålrum med särskildt innehåll, sägas
hafva en alveolär byggnad eller anordning.
A.-Y.*

Alveolar (jfr Alveol). 1. Språkv. Språkljud, som
bildas med tungspetsen mot tandhålan (se Kakuminal).
- 2. (Alveolär), hålig.

Alveolar-ektasi (jfr Alveol och Ektasi), detsamma
som lung-emfysem.

Alveolarplasma, bot. Se Cell, bot.

Alveolär (jfr Alveol), hålig.

Alverstone [ä’lv*stn], Richard Everard Webster,
baron A., engelsk jurist, f. 1842, blef 1868 advokat
och 1878 Queen’s Counsel. 1885 ingick han i Salisburys
ministär som attorney-general och innehade detta
ämbete till 1899, med undantag af de tider (1886 och
1892-95), då liberalerna voro vid makten. 1899 blef
A., då ännu Sir Richard Webster, chef för riksarkivet
("master of the rolls") och upphöjdes samtidigt
till peer. Efter lord Russels död s. å. blef han
dennes efterträdare som lord-öfverdomare. A. förde
1890 Times’ sak i målet mot Parnell samt har varit
brittisk representant i skiljedomstolarna angående
Beringshafsfisket 1893 och gränsen mellan British
Guyana och Venezuela 1898. Han är nu (1903) medlem
af den skiljedomstol, som skall afgöra tvisten om
gränsen mellan Alaska och Brittiska Nord-Amerika.

Alves, Francisco de Paula Rodrigues, president i
Brasiliens förenta stater, f. 1849, valdes 1 mars 1902
till presidenten Campos Salles’ efterträdare och kunde
15 nov. s. å. i lugn tillträda sitt ämbete. Han är
en f. d. monarkist, som slutit sig till republiken,
samt har som deputerad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free