Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
november–december) utan några längre torra perioder;
luften är så godt som året om mättad med fuktighet,
och de relativt torraste månaderna äro januari
–mars. På den västra kusten åter är torkan under
januari–april så stark, att vegetationen delvis
förvissnar; den öfriga tiden af året är regntiden,
dock är äfven då nederbörden mindre än på östra
kusten. – Västindien har öfvervägande oktoberregn
samt en mindre regntid i maj; de torraste månaderna
äro februari och mars. En följd af den förhärskande
passadvinden är att de bergiga öarna få mycket
mer regn på sin norra än på sin södra sida. (På
Jamaica har Kingston på södra kusten 928 mm., Morant
Point på den nordöstra 1,687 mm.) Östra kusten
af S.-A. (till Pernambuco) bildar ett undantag från
den tropiska regeln. Guyana har regn i december och
juni, alltså då solen står lägst, och dess torraste
månader äro september–oktober. I Pará regnar det mest
februari–maj och minst i oktober; i Pernambuco och
trakten däromkring råder vinterregn (april–juli),
i trakten af Rio de Janeiro regnar det på alla
årstider (minst juni–augusti). I det inre Brasilien
infaller regntiden oktober–mars, den torra tiden
april–september. I Amasondalen faller regn under alla
månader, i Manaos 1,400 mm., i Iquitos 2,620 mm. I
allmänhet har den östra kusten riklig nederbörd:
Georgetown 2,415 mm., Cayenne 3,515 mm., Pernambuco
2,752 mm., Rio de Janeiro 1,214 mm. Äfven på Andernas
högslätter faller mycket regn, t. ex. i Bogotà 1,878
mm., medan västra kusten af S.-A. äfven inom det
tropiska området är regnfattig; söder om vändkretsen
faller här regn blott hvart femte eller sjunde år.
3. Nord-Amerikas tempererade zon erbjuder de
största olikheterna, icke, såsom man skulle vänta,
från n. till s., utan från ö. till v. Den brukar
därför i denna riktning delas i tre områden: ett
från Atlantiska hafvet till foten af höglandet v. om
Mississippi (till 100° v. Gr.); ett andra, den västra
platån och bergsområdet; och ett tredje, den smala
kuststräckan vid Stilla hafvet. Egendomligt för det
förstnämnda området är, att själfva kustbältet vid
Atlantiska hafvet har nästan samma fastlandsklimat
som de inre kontinentala delarna. Att hafvets
och golfströmmens närhet så föga mildrar kustens
vinterklimat beror på de om vintern förhärskande kalla
nordvästvindarna. Sommaren är lika ytterligt het som
vintern är kall, enär då blåsa sydvästliga vindar,
hvilka föra på inlandet uppvärmd luft öfver kusten,
men icke lämna svala hafsvindar tillfälle att moderera
dess hetta. Först norr om 44° n. br., i nejderna kring
S:t Lawrence-bukten, äro somrarna svala, en följd
af de kalla vattenmassor, som Labradorströmmen leder
förbi denna kust. Sommaren är här till och med svalare
än i norra Asien (Hebron på Labrador har i augusti
+ 8,9°, medan Ochotsk i östra Asien, på samma bredd,
har + 13,3° samma månad). Med undantag af detta område
har alltså östra kusten af N.-A. intet kustklimat;
hvarken till temperatur eller nederbörd skiljer
den sig från de inre delarna, hvadan hela denna zon
(till 100° v. Gr.) uppvisar ett alldeles ovanligt
likartadt fastlandsklimat. Detta framträder mest vid
en jämförelse med europeiska förhållanden. Boston
(42° 21’ n. br.) har en årsmedeltemperatur af + 8,6°,
Chicago (41° 52’) af + 7,7°; under januari är i
Boston medeltemperaturen - 3,9°, i
Chicago - 5°, under juli på förra stället + 21,8°, på
det senare +21,3°. I Europa ligger London ungefär lika
långt från Königsberg som Boston från Chicago, men i
London är skillnaden mellan temperaturen i januari
(+ 3,5°) och juli (+ 17,9°) 14,4°, i Königsberg 21,2°
(januari - 3,9°, juli + 17,3°). Däremot aftager
värmen från s. till n. hastigare på östra kusten
än i det inre och i hela området hastigare än
vid västra kusten. Mellan Florida och Labrador,
d. v. s. mellan 26° och 56° n. br., minskas årets
medelvärme per geografisk grad i medeltal 0,95°,
hvilket är den snabbaste temperaturändring med ökad
geografisk bredd, som är känd på jorden. En jämförelse
mellan Amerikas östra kust och gamla världens västra
visar, att på högre bredder (mellan 70° och 55°)
är årstemperaturen på den europeiska sidan lika hög
som 10 à 12 breddgrader sydligare på den amerikanska,
att denna differens blir mindre på mellanbredderna;
i trakten af 45° utgör den blott 4–5 breddgrader,
och vid 30:e breddgraden är den ingen. De stora
sjöarna på, gränsen mellan Canada och Unionen inverka
betydligt på klimatet: de höja vintertemperaturen och
mildra sommarhettan. Särskildt blir genom dem halfön
mellan Michigansjön och Huron en klimatisk oas, där
kulturväxter trifvas, som icke eljest förekomma på
samma bredd i Amerika.
Väster om 100° v. Gr. börjar högslättens och
berglandets torra, delvis ökenartade klimat. Bergen
åstadkomma här stora olikheter i temperaturen
t. o. m. mellan orter på samma bredd; regnmängden
är i allmänhet liten och tilltar mot höjden af
bergen. Häraf följer en stor olikhet i vegetation
mellan högslätten och bergens högre partier. Man
kan som allmän regel säga, att i Colorado och
Kalifornien det som ligger lägre än 1,000 m. är öken
och det som ligger mellan 1,000–1,500 m. halföken,
medan bergen öfver 1,500 m. äro betäckta af en rik
vegetation. Vid 2,000–2,400 m. växa stora urskogar med
härliga gräsmattor och en mängd källor. Öfver 3,500
m. blir i följd af lägre temperatur vegetationen
torftigare, och skogarna upphöra. – Pacifik-kusten
har ett verkligt kustklimat, analogt med Europas
och Nord-Afrikas på samma bredder. Skillnaden mellan
sommar- och vintertemperaturerna är ringa; särskildt
äro vinterminima mycket milda. Såsom exempel må
anföras Sitka (57° 3’ n. br.), som i januari har
- 1°, i juli + 12,5, per år 5,7°, San Francisco (37°
48’ n. br.), januari + 9,3°, oktober (varmast) 14,9°,
per år 12,9°. Medelårstemperaturen är här mycket
högre än på östkusten, dock ej fullt så gynnsam som
norra Englands och Norges. Regnfördelningen är i söder
subtropisk med vinterregn och sommartorka; men äfven
i norra delen, där regn faller hela året, är vintern
rikast på nederbörd. Den södra delen af västkusten
erbjuder det egendomligaste exemplet på omedelbar
närhet mellan ett svalt och fuktigt kustklimat och
ett torrt, hett inlandsklimat. Orsaken är Kustbergen,
som i Kalifornien skilja kusten från den breda, låga
Sacramentodalen, som härigenom får inlandsklimat,
ehuru liggande så nära kusten. – Att N.-A. på detta
sätt är deladt i meridionala klimatzoner beror
hufvudsakligen på markens nivåförhållanden. Intet
tvärberg skiljer här norden från södern: de extrema
luftströmmarna från Ishafvet och Mexikanska viken
kunna obehindradt draga fram öfver hela det östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
