- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
849-850

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amfipoder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt för det vemodigt meditativa och lifsskygga lynne,
som de äro uttryck för. A:s biografi är skrifven af
B. Vadier (1885).
R-N B.

Amiens [amiä’], hufvudstad i franska depart. Somme
(Picardie), vid floden Somme, omkr. 70 km. från dess
mynning och 133 km. n. om Paris. 91,758 inv. (1902). –
Staden eger många öppna platser samt flere märkvärdiga
byggnader; en emellan 1220

[bildtext]
Katedralen i Amiens.

–88 uppbyggd, praktfull gotisk katedral, kyrkorna
S:t Germain och S:t Remi (fr. 15:e årh.), rådhuset
o. s. v. Handelsdomstol, appellationsdomstol
m. fl. civila ämbetsverk, säte för andra armékårens
generalkommando, bibliotek, fornsakssamling, botanisk
trädgård. A. är en af Frankrikes viktigaste fabriks-
och handelsstäder, och de s. k. "Amiens-artiklarna":
bomullssammet, kamlott, aleppotyg (alépine), piké
och plysch, äfvensom andra ylle-, bomulls-, linne-
och sidenvaror tillverkas där i stor skala. Vidare
finnas fabriker för tillverkning af maskingods,
papper, såpa, kemikalier, olja, socker o. s. v. Liflig
handel med kolonialvaror och egna produkter. Peters
af A. födelseort. – A. är det gamla Samarobriva. Det
kom 1185 under franska kronan. 27 mars 1802
afslöts där en fred mellan England och Frankrike.
J. F. N.

Vid A. utkämpades 27 nov. 1870 det första
slaget mellan den nybildade franska nordarmén
under Farre, 25,000 man stark, och den i framryckning
varande första tyska armén under Manteuffel med
8:e och delar af 1:a armékåren. Slaget slutade med
fransmännens återtåg mot Arras, hvarefter tyskarna
besatte A. och intogo citadellet, återstoden af dess
gamla befästningar.
C. O. N.

Amikal (af fr. ami, vän), vänskaplig, välmenande.

Amimi (af grek. nekande a och mimos, härmare),
med., rubbning af förmågan att genom åtbörder
meddela sig med sina medmänniskor. Se Afasi.
J. E. J-N.

Amin, kem. Se Ammoniak och
Amino-föreningar.

Aminoff, svensk och finsk adelsätt (urspr. en
från Böhmen härstammande rysk bojarsläkt), som 1618
naturaliserades i Sverige och 1650 introducerades å
riddarhuset. Två grenar hafva öfvergått till Finland,
af hvilka den ena upphöjts i friherrlig och greflig
värdighet. Jfr "Släkten A., efter kapten Tönnes A:s
efterlämnade manuskript" (1898).

1. Johan Fredrik A., politiker, krigare, f. 1756,
på Rilaks gård, Västra Nyland, blef 1770 page hos
Adolf Fredrik och efter dennes död hos Gustaf III. Af
sistnämnde monark blef han omfattad med synnerligt
förtroende och genomgick hastigt de militära
graderna. Vid ryska krigets utbrott 1788 åtföljde
han konungen till Finland. Med heder deltog han vid
flere tillfällen i sitt fäderneslands försvar. Efter
drabbningen vid Pirttimäki, 1790, utnämndes han
till chef för Björneborgs regemente. Efter Gustaf
III:s död blef A., i likhet med den bortgångne
konungens öfrige förtrogne vänner, föremål för
förmyndarestyrelsens förföljelse. Invecklad i den
armfeltska sammansvärjningen 1793, fick A. till en
början afsked ur rikets tjänst och befallning att
under Gustaf IV Adolfs minderårighet förblifva utom
fäderneslandet. I Stralsund blef han emellertid
arresterad, återfördes till Stockholm, anklagades
inför Svea hofrätt för försök att omstörta den
bestående regeringen, frikändes, men blef slutligen
af högsta domstolen dömd till förlust af ära,
adelskap, lif och gods. Dödsstraffet förvandlades
af hertigen-regenten till lifstidsfängelse på
Karlstens fästning. Så snart Gustaf IV Adolf
tillträdt regeringen, återinsattes A. i sina förra
medborgerliga rättigheter och värdigheter. 1798 blef
han åter chef för Björneborgs regemente och 1799
generalmajor. Under 1808–09 års krig hade A. till
en början anställning vid högkvarteret, men ingrep
icke på något verksammare sätt i krigshändelsernas
gång. Han vidhöll nödvändigheten af uppbrottet från
Tavastehus och förordade äfven i öfrigt den plan
till reträtt, som af armén följdes. Senare uppstod
dock en skarp meningsskiljaktighet mellan honom och
Klingspor. Närvarande vid kapitulationen i Seivis
1809, uppmanades A. af flere officerare att ställa
sig i spetsen för trupperna och frälsa dem från
skymfen att nödgas nedlägga vapnen. Han afböjde
dock anbudet och lät sig, ehuru under protest,
inbegripas i konventionen samt återvände hem. Efter
freden kvarstannade A. i Finland. Såsom ordförande
för en officersdeputation, hvilken 1810 från Finland
afgick till Petersburg, utverkade han att de finske
officerarna äfven efter den finska arméns upplösning
bibehöllos vid sina förra löneförmåner. 1811 kallades
han till ledamot i kommittén för de finska ärendena i
Petersburg samt blef 1819 finsk grefve och 1821 vice
kansler för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free