- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
853-854

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amino-föreningar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka 1797 efterträddes af två kommittéer. 1803
återupplifvades amiralitetskollegiet under namn af
förvaltningen af sjöärendena, som 1878 förändrades
till den nuvarande marinförvaltningen.
H. W-L.

Amiralitets-krigsmanskassan. Se Flottans
pensionskassa
.

Amiralitetsråd, en ämbetsman i Marinförvaltningen
(se d. o.).

Amiralitets-rätt, domstol, som handlägger
till sjökrigsmakten hörande mål. I Sverige
funnos amiralitets-under- och öfver-rätter
före krigshofrättens inrättande 1797.
R. P.*

Amiralitetsstats- och kammarkontoret
inrättades 1692 för handhafvande af ekonomi
och redovisning vid flottan. Förändrades
1722 till ett generalkommissariat.
KBG.

Amiralitets-öarna. Se Admiralitets-öarna.

Amiralsflagga, sjöv., befälstecken, som
amirals-personer af alla grader (flaggmän) föra å det
flottans fartyg, från hvilket sådan officer utöfvar
befäl eller å hvilket han i tjänsteärende färdas. Den
svenska örlogsflaggan föres (med 3 hvita stjärnor,
anbragta i det blå fältet under unionstecknet)
af amiral på stortoppen, (med 2 stjärnor) af
viceamiral på förtoppen och (med 1 stjärna) af
konteramiral på krysstoppen. På tvåmastadt fartyg
föres befälstecknet af amiral på stortoppen samt
af vice- och konteramiral på den andra toppen;
på enmastadt fartyg på toppen; på fartyg utan mast
föres amiralsflaggan å ett därför afsedt flaggspel
(mindre stång). Befälstecknet föres äfven i båt, då
tjänsten eller någon högtidlighet sådant kräfver, och
i sådant fall å ett flaggspel för-ut. I många länder
begagnas den vanliga örlogsflaggan som amirals-flagga,
men en del nationer hafva olika färgade flaggor för
de olika amiralsgraderna. Jfr Amiralsskepp.
R. N. (H. W-L.)

Amiralskap, sjöv. 1. Amirals ämbete eller
värdighet. – 2. Äldre (urspr. hanseatisk) benämning på
en samling handelsfartyg jämte de krigsfartyg, af
hvilka de beledsagades för att skyddas mot sjöröfvare. Ett
sådant amiralskap var försedt med ett "amirals-bref",
som fastställde skyddets villkor. I motsats till
konvojen, som skulle skydda mot visitering, var
anordningen med amiralskap ämnad till skydd mot
öfverfall.

Amiralsskepp l. Flaggskepp, sjöv., det fartyg,
på hvilket den öfver en flotta eller eskader
befälhafvande amiralen för sin flagga. Då örlogsfartyg
i hamn eller i öppen sjö sammanträffar med in-
eller utländskt örlogsfartyg, som för flaggmans
befälstecken, saluteras amiralsflaggan med 17,
viceamirals- med 15 och konteramirals- med 13
skott, hvilken salut med samma antal skott besvaras
af flaggskeppet.
R. N. (H. W-L.)

Amiranterna. Se Admiranterna.

Amisia, det latinska namnet på floden Ems.

Amisos, nu Samsun, fordom stad i Pontos vid Svarta
hafvet. Under Mithridates Eupator var det omväxlande
med Sinope de pontiske konungarnas residensstad.

Amitos (af grek. nekande a och mitos, tråd),
bot., direkt kärndelning. Jfr Kärndelning.
G. O. R.

Amixi, biol. När genom lokal eller fysiologisk
isolering afkomman af en djur- eller växtart är
förhindrad att korsas med andra individer af samma
art, kan en ny varietet (eller art) uppkomma
därigenom, att de ifrågavarande individernas
möjliga afvikelser från stamarten ej utplånas
genom korsning med denna. Den nya formen
säges i detta fall hafva uppkommit genom amixi
(af grek. nekande a och mixis, blandning).
L-E.

Amla, en ö bland Aleuterna.

Amlaträd, bot. Se Phyllanthus.

Amleth. Se Hamlet.

Amlungaland. Se Amaler.

Amlwch [ä’ml*k], hamnstad på norra kusten af ön
Anglesea. 5,306 inv. (1901). Utskeppningsplats för
Parysbergens koppar.

Amma, med., kvinna, som har till åliggande att gifva
di åt en annans barn. En sådan persons både fysiska
och moraliska egenskaper äro af stort inflytande på
barnets hela utveckling. Valet är därför viktigt. Hon
måste vara fullkomligt frisk och utan något slags
sjukdomsanlag; hennes bröst och bröstvårtor måste vara
felfria, hennes mjölktillgång rik och ymnig. Öfriga
önskvärda egenskaper äro: godt och tålmodigt lynne,
ömt sinnelag, godt förstånd, redbar och pålitlig
karaktär samt passande ålder (20–35 år). Om hennes
mjölk har samma ålder som det barn, åt hvilket hon
skall gifva di, eller icke, är däremot af mindre
betydenhet. Helst undviker man att antaga en amma,
förrän hennes mjölk är 5–6 veckor gammal, emedan
först efter denna tid mjölkens tillräcklighet kan
med någorlunda säkerhet bestämmas. Omföderskor,
som förut med framgång gifvit di, äro så till vida
bättre än förstföderskor, att de, utom det att de ega
vana vid skötseln af barn, kunna med större säkerhet
antagas få fullt tillräcklig mjölktillgång. Om ammans
regler inställa sig under digifningen, så är detta
icke, såsom mången tror, något hinder för fortsatt
digifning. Mjölkafsöndringen kan visserligen därunder
minskas, och mjölken är då något mindre vattenhaltig
än eljest; i sådant fall bör amman ej tillåtas att
under denna tid lägga barnet till bröstet så ofta som
förut, utan man bör hellre ibland gifva det litet
antingen rent eller svagt sockerhaltigt vatten. En
tillfälligt påkommen sjukdom, som ej är smittosam,
utgör icke heller något hinder för fortsatt digifning,
blott nyssnämnda regel äfven då iakttages. Dagligt
tillfälle för amman till rörelse i fria luften,
lämplig sysselsättning, då hon ej är upptagen af
omsorgen för barnet, samt tillräcklig och god, men
på samma gång enkel föda äro för öfrigt väsentliga
villkor för hennes och därigenom också för barnets
välbefinnande.

I Stockholm får (enligt Sundhetskollegiums kung. 17
juni 1852) ingen "låta sig i ammetjänst antaga",
med mindre hon företer intyg från ammekontoret om
sitt hälsotillstånd och sin duglighet såsom amma. I
öfriga städer, såväl som å landet, där läkare finnes
att tillgå, "må barnmorska icke befordra någon till
amma, förrän denna af läkare undfått vederbörligt
sundhetsbetyg" (enligt k. m:ts reglemente för
barnmorskor 28 nov. 1856).
A. K.*

Amman, märkvärdig ruinstad i Syrien, omkr. 50
km. n. ö. om Döda hafvet. Är det gamla
Rabbat-Ammon, hvilket sedermera kallades
Filadelfia. Lämningar af en praktfull teater, tempel,
murar o. s. v.

Amman, Jost, tysk raderare och formsnidare,
f. 1539 i Zürich, d. 1591 i Nürnberg, där han sedan 1560 var
bosatt. Hans många små gravyrer, i hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free