- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
873-874

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ampère-hvarf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fredrik den sköne af Österrike (slaget bär vanligen
namn efter Mühldorf), och 1800 öfvervunno på samma
ställe österrikarna under ärkehertig Johan fransmännen
under Grenier.

Amphiaraus. Se Amfiaraos.

Amphibrachys (af grek. amfi, omkring, på ömse sidor,
och brachys, kort), metr., versfot bestående af
en kort (obetonad), en lång (betonad) och en kort
(obetonad) stafvelse (* - *).

Amphicyon, paleont., miocen stamform för
hundsläktet. Se Hunden.

Amphidasis, zool. Se Mätare.

Amphilochus. Se Amfilochos.

Amphimixis (lat., af grek. amfi, omkring, och
mixis, blandning), biol. Vid befruktningen förenas
enligt Weismanns uppfattning genom amphimixis två
individers "ärftlighetstendenser" med hvarandra,
och den organism, hvars utbildning ledes af detta
blandade groddplasma (se d. o.), måste därför komma
att likna båda föräldraindividerna.
L-E.

Amphion. Se Amfion.

Amphioxus, zool. Se Lansettfisken.

Amphipoda, zool. Se Märldjur.

Amphipolis. Se Amfipolis.

Amphisbæna, zool., ett släkte masklika ödlor från
södra Amerika och Vestindien, utan extremiteter och
fjäll. Lefver under jorden af insekter och maskar.
I södra Europa finnes en ödleart, som står mycket nära
detta släkte.
F. A. S.*

Amphiscii (lat., af grek. amfi, omkring, på båda
sidor, och skia, skugga), tvåskuggade. Se Ascii.

Amphissa. Se Amfissa.

Amphitherium Owen, paleont., fossilt däggdjur
från den engelska juraformationens mellersta
afdelning. Endast några underkäkar, tillhörande två
arter, äro hittills funna, och på grund af deras
osteologiska karaktärer har af somliga släktet
hänförts till pungdjurens ordning. Af nu lefvande
pungdjur liknar det mest Myrmecobius.
A. G. N.*

Amphitrite. Se Amfitrite.

Amphitruo. Se Amfitryon.

Amphiuma, zool. Se Amfibier.

Amphora. Se Amfora.

Amplificera. Se Amplifiera.

Amplifiera l. Amplificera (lat. amplificare, af
amplus, vid, rik, präktig, och facere, göra),
utvidga; utföra vidare, rikhaltigare; framställa
utförligare.

Amplifikation (se Amplifiera), utvidgning,
utförligare (retorisk) framställning eller utläggning
af ett ämne.

Amplissimus (superl. af lat. amplus, vid,
rik, präktig, ädel), högste, ädlaste. Den forna
romerska senaten kallades amplissimus och senatorerna
amplissimi. – Ett akademiskt konsistorium får stundom
hederstiteln amplissimum.

Amplitud (af lat. amplitudo, vidd,
omfång). 1. Fys. Det vägstycke, som en oscillerande
kropp beskrifver under sin rörelse mellan
jämviktsläget och en af vändpunkterna, vare sig
denna väg är rät- eller kroklinig. Uttrycket användes
om alla fram- och återgående rörelser, t. ex. om
pendelrörelsen, för att angifva pendelsvängningarnas
storlek; om vågrörelser i vattnet, för att angifva
vågornas höjd; om de dallringar i luften, som
förorsaka ljudet, för att angifva luftmolekylernas
större eller mindre utslag, hvaraf ljudets styrka
betingas o. s. v. Somliga
författare förstå med detta uttryck vägstycket mellan
båda vändpunkterna, således två gånger det vägstycke,
som nämnes i definitionen. – Amplitud användes äfven
för att angifva storleken af ett periodiskt fenomens
afvikelse från medelvärdet. Så t. ex. har barometern
en 12-timmars period med ett maximum ungefär kl. 10,
hvilket öfverstiger medelbarometerståndet med 0,13
mm. i Uppsala. Man säger då, att barometertryckets
halfdagliga (12 timmars-) variation i Uppsala
har en amplitud af 0,13 mm.
R. R. (S. A-S.)
– 2. Astron. Den båge af horisonten, som upptages
emellan medelpunkten af en himmelskropp och östpunkten
vid dess uppgång, uppgångsamplitud, eller västpunkten
vid dess nedgång, nedgångsamplitud. Tillsammans
med asimuten i samma ögonblick utgör den 90°.
(A. N-R.)

Ampnaholm. Se Agneholm.

Ampsivarier, Amsivarier ("Emsvärjar"),
ett germanskt folk, som i förra hälften af 1:a årh.
e. Kr. var bosatt kring Emsfloden. Af sina nordlige grannar,
chaukerna, fördrifna från sina gamla hemvist,
drogo ampsivarierna år 59 till nedre Rhen för
att bosätta sig på ett romarna tillhörigt område,
sannolikt Veluwe i norra Geldern, mellan Ijssel,
Rhen och Zuiderzee. Därifrån förjagades de af romarna,
irrade sedan omkring bland andra germanska folkstammar
och funno därvid sin undergång. Visserligen omtalas
ampsivarier äfven sedermera, i 4:e årh., såsom bosatta
vid Ruhr, men detta tyckes komma sig af en förväxling
af ampsivariernas och attuariernas namn.
S. F. H.*

Ampthill [ä’mt-hil], baron. Se Russell 5.

Ampulett (fr. ampoulette), ett slags sandur; ett
slags tändrör.

Ampulla (lat.). 1. Hos romarna förvaringskärl
för vätskor, i synnerhet olja (se fig.). – 2. I
romersk-katolska kyrkan: kärl, hvari den heliga oljan
eller salfvan (chrisma) förvaras. – Ampulla
remensis
(La sainte ampoule), det kärl, som innehöll
den olja, hvarmed Frankrikes konungar smordes vid
kröningen. Enligt sagan blef det af en dufva fördt ned från
himlen vid Klodvig I:s kröning i Rheims, 496, däraf
namnet. Det förstördes 1794 under revolutionen.

Ampuller (lat. ampulla, flaska, blåsa), en
i anatomien använd benämning på blåsformiga
organ eller delar af organ, t. ex. de
utvidgade ändarna af båggångarna i innerörat.
J. E. J-N.

Amputation (lat. amputatio, af amputare, afskära),
kir., det konstmässiga afskiljandet af en lem från kroppen
(vanligast delar af armar och ben). Ändamålet med
en sådan operation är att borttaga en del, hvars
bibehållande antagligast skulle medföra lifvets
förlust. Orsakerna kunna vara yttre skador af
sådan betydenhet, att ej allenast ingen läkning
är möjlig, utan äfven lifvet sväfvar i fara,
om ej den skadade delen aflägsnas, vidare svåra
sjukdomar i extremiteterna, synnerligast ledgångarna,
elakartade svulster, som ej kunna utskalas, någon gång
ohyggliga, oläkliga rötsår o. s. v. Man kan amputera
en extremitet, hvarvid benet eller benen afsågas,
eller emellan två delar däraf, inuti leden, då såg ej
behöfver användas. Denna senare operation kallas dock
rättast exartikulation. Amputationerna äro vådligare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free