Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amsterdam. 1. Hufvudstad i Nederländerna - Amsterdam-boskap. Se Holländska nötboskapsrasen - Amstetten, köping och distriktshufvudort i nedre Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillintetgjorde dess handel. Det är från midten af 1800-talet
som dess nya blomstringstid börjar. I sitt nuvarande
skick upptager A. en ganska stor yta och har ett
omfång af ungefär 400 kvkm. Staden är byggd i form af
en halfcirkel, vänd inåt landsidan, och delad genom
Amstel i tvenne hufvuddelar, af hvilka den västra
är den yngsta. För öfrigt genomskäres den af mer än
100 slamuppfyllda kanaler. Den är uppförd på 90 öar,
förenade genom nära 300 broar, och kallas därför
stundom "Nordens Venezia". Många bland de större
gatorna upptagas i midten af kanaler, på ömse sidor
omgifna af träd. De mindre gatorna äro trånga och
mörka, särskildt i det s. k. judekvarteret, hvilket
särskildt fordom var karakteristiskt, med husen ner
i vattnet och höga träbroar mellan husraderna. Husen
i A., som äro byggda af tegel eller kvadersten och
i medeltidsstil, hvila på pålar, neddrifna till
ett djup af 10–15 m. De vända sig med sina smala
gaflar åt gatan och utmärka sig mindre genom sin
prakt än genom den snygghet och renlighet, som är det
holländska folket egen. Af de offentliga byggnaderna
märkas den gamla eller Nikolai-kyrkan (Oude kerk),
byggd omkr. år 1300 och bekant för sina glasmålningar
och för sarkofagerna öfver sjöhjältarna Heemskerk,
van der Zaan, Sweers och van der Hulst m. fl.; den
nya eller Katarina-kyrkan (Nieuwe kerk), som hvilar
på 6,000 pålar, började byggas 1408 och innesluter
minnesvården öfver den ryktbare sjöhjälten Ruyter;
samt Västkyrkan, märkvärdig för sitt 90 m., höga
torn. A:s största arkitektoniska märkvärdighet är
kanske dess gamla stadshus, som år 1808
[bildtext]
Amsterdams gamla stadshus.
förvandlades till kungligt residens. Det byggdes efter år
1648 på en grund af nära 14,000 pålar, fick en längd
af 80 m. och försågs med ett 51 m. högt torn, prydt
med ett gyllene skepp (Amsterdams vapen). Den förut
varande stora rådsalen därinom är 36 m. lång och 18
m. bred samt utmärkt för sin ovanliga prakt. Af öfriga
byggnader märkas den gamla börsen, amiralitetet, det
med taflor af den nederländska skolan väl försedda
riksmuseet och det på samlingar rika hus, som tillhör
sällskapet "Felix meritis". Bland senare tillkomna
byggnader märkas centralbangården och den nya
börsen. A. har äfven många inrättningar för vetenskap
och konst, såsom ett universitet, gymnasier, en
klinisk skola, navigationsskolor, industriskolor, en
akademi för de bildande konsterna, museer, däribland
ett rikt etnografiskt museum, en zoologisk trädgård,
som är en bland de vackraste i Europa, en botanisk
trädgård, ett storartadt, af glas och järn uppbyggdt
palats för nationalindustri (Paleis vor volkvlijt)
o. s. v. Framför allt är A. en handelsstad. Väl är
dess sjöfart, som omfattar omkr. 1,600 anländande
fartyg, mindre än Antwerpens och Rotterdams, men
det är en af Europas viktigaste penningmarknader och
säte för nederländska banken; dess börs är likaledes
en af de förnämsta varubörser i Europa. Genom sina
auktioner två gånger i månaden på javakaffe utöfvar
den ett bestämmande inflytande på halfva Europa. En
del af kolonialvarorna magasineras i Rotterdam och
Middelburg, Dortrecht och Schiedam, men största delen
i A. Exporten af kolonialvarorna från nederländska
Indien ombesörjes af det 1824 i A. grundade stora
nederländska handelskompaniet, som ock låter försälja
dem. Äfven ett västindiskt handelsbolag finnes i
A. Som sjöfarten öfver Zuiderzee och den s. k. Pampus
är äfventyrlig nog, gräfdes i förra hälften af
1800-talet den s. k. nord-holländska kanalen, som
utmynnar vid Helder. Äfven den visade sig besvärlig,
och därför anlades 1865–76 en ny, Nordsjökanalen,
i västlig riktning till Nordsjön. Dock har icke
heller härigenom A. kunnat besegra det lyckligare
belägna Rotterdam som sjöstad. I östra sidan af
A:s hamn, som i de sista årtiondena erhållit
betydliga utvidgningar, innanför den dyrbara
afslutningsdammen med Oranjeslussarna, utmynnar
den nya Merwede-kanalen, som förenar A. med Utrecht
och Rhen, och hvars hufvuddel (A.–Vreeswijk) öppnades
1892. A. har flera dockor. Det är äfven betydande som
industristad samt har flera diamantsliperier, fabriker
för guld- och silfverarbeten, färger, stearinljus
och kemiska preparat, vidare sockerbruk, bryggerier,
likörfabriker, tobaksfabriker, brännerier ("genever"),
maskinverkstäder m. m. A. är genom en järnbana
förbundet med Helder och står genom järnbanor öfver
Haarlem, Utrecht och Amersfoort i förbindelse med det
nederländska och tyska järnvägssystemet.
(J. F. N.)
Sedan 1880-talet har A. omgifvits med moderna
befästningar, som numera (1903) göra platsen till den
viktigaste länken i Nederländernas fasta försvar. Åt
Zuiderzee-sidan skyddas staden och Nordsjökanalens
östra ända af pansarfortet Pampus och några
kustbatterier. Nordsjökanalens västra mynning skyddas
af pansarfortet Ijmuiden. Anfall mot stadens landsidor
försvåras af framskjutna breda öfversvämningszoner,
mellan och bakom hvilka närmare 30 verk för infanteri
och pansrade stormpjäser uppförts på 15–18 km. afstånd
från staden i en 90 km. lång båge från Edam i n. till
Muiden i s. ö., där fortgördeln ansluter sig till
den s. k. nya holländska vattenlinjen.
L. W:SON M.
2. (Nya Amsterdam) Ö i Indiska oceanen, belägen under
37° 50’ s. br. och 77° 30’ ö. lgd fr. Greenw. Areal
66 kvkm. Ön är en slocknad vulkan af 840 m. höjd,
är klippig, rik på varma källor och har ganska god
växtlighet. Häckningsort för sjöfåglar, besökes ön
för fisket däromkring, men har inga fasta invånare.
Ön upptäcktes af Seb. d’Elcano 1522 och är sedan 1892
fransk besittning. – 3. Ö i Norra Ishafvet, n. om
Spetsbergen. Se "Ymer" 1897, s. 13–17. – 4. Stad i
staten New York, vid Mohawkfloden och Erie-kanalen,
50 km. n. v. om Albany. 21,000 inv. (1901).
Amsterdam-boskap. Se Holländska nötboskapsrasen.
Amstetten, köping och distriktshufvudort i nedra
Österrike, vid en af floden Ybbs genomfluten dal och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
