- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
879-880

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ampère-hvarf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnvägen Wien–Linz. 2,600 inv. (1890). Vid A.
blefvo ryssarna under Bagration 5 nov. 1805 slagna
af fransmännen under Murat.

Amsvartner, nord. myt., den sjö, i hvilken holmen
Lyngve var belägen, där asagudarna fjättrade
fenrisulfven.

Amt, civilt förvaltningsområde i Danmark och Norge,
motsvarande "län" i Sverige. Efter enväldets införande
i Danmark-Norge afskaffades 1662 de gamla länen,
hvilka styrdes af kungliga länsmän, som i sin hand
förenade både den militära och den civila styrelsen
jämte skatteuppbörden. Amtmannen i de nya amten
bibehöllo blott den civila förvaltningen, för hvilken
närmare bestämmelser gåfvos genom en instruktion
1685.

Danmark är för närvarande indeladt i 21 amt utom
Färöarna, som utgöra ett särskildt amt; 6 af amten
äro likväl förenade parvis under 3 amtman. Amtet
styres af en amtmand, hvilken leder den civila
förvaltningen och jämväl utöfvar en viss judiciell
myndighet samt är förmedlaren mellan de lokala
myndigheterna och ministären. Hans kontor kallas
amtshus. Amtmannen i det amt, inom hvilket
biskop är bosatt, kallas stiftamtmand; i förening
med biskopen utöfvar han den högsta andliga
myndigheten i stiftet, men är icke öfverordnad
öfriga amtman inom detsamma. Skatteuppbörden åligger
amtsforvalteren. Dennes kontor kallas amtstue.
Amtstuedistrikten sammanföllo ursprungligen
med amten, men sedan dessa senares områden efter
hand undergått åtskilliga förändringar, har antalet
blifvit olika, och amtstuedistrikten äro nu 25, af
hvilka 4 hafva filialer. Amtet ligger äfven till
grund för den kommunala förvaltningen å landet
enligt förordningarna af 1841 och 1867. Amtsråd
är namnet på landkommunernas gemensamma
representation (till hvilken i Bornholms amt äfven
städerna höra). Medlemmarna (7–13) väljas dels af
"sogneraadens" valmän, dels af de högst beskattade;
amtmannen är själfskrifven ordförande. Amtsrådet har
beslutande rätt i fråga om väganläggning, sjukvård
o. s. v., förfogar öfver de gemensamma kassorna
"amtsrepartitionsfonden" och "amtsfattigkassen"
och utgör äfven högre instans i de mål, i hvilka
tvenne sockenmenigheters styrelser blifvit oense
eller ett enkelt sockenråd icke kan besluta på
egen hand. Amtsskoledirektionen bildas
af amtmannen och prosten i hvarje särskildt
prosteri. Amtsskolerådet utgöres af amtsrådet
och några valda medlemmar af byråden (se
d. o.). Köpenhamn står utom amtsindelningen och
utgör ett eget "overövrigheds-distrikt", under en
"overpresident". Island delas i 4 amt, som styras af
2 amtmän.
(E. EBG.)

Norge är indeladt i 20 amt, af hvilka 2 innefatta
endast städerna Kristiania och Bergen. De öfrigas
storlek är mycket olika. Det största (Finmarkens
amt) är 46,405 kvkm., det minsta (Jarlsberg og
Larvik amt) 2,320 kvkm. Det folkrikaste (Nordlands
amt) har 152,144, det minst folkrika (Finmarkens
amt) 32,952 inv. (1900). Amtets styresman är
amtmanden. Liksom i Danmark kallas amtmannen i
biskopsstaden stiftamtmand och är jämte biskopen
medlem af stiftsdirektionen, men har ingen myndighet
öfver de andre amtmannen. Före 1815 hörde alla städer
i ett stift under stiftsamtmannen, men sedermera
hafva de blifvit lagda under amtmannen i det amt,
inom hvilket de äro belägna. De danska namnen
"amtsforvalter" och "amtstue" brukas icke
i Norge. Amten indelades förr i fogderier,
och fogdarna voro både skatteuppbördsmän och
polisämbetsmän. Enligt lagen af 1894 bli emellertid,
allteftersom fogdarna afgå, deras tjänsteåligganden
fördelade mellan tvenne tjänstemän, så att
skatteuppbörden handhafves af amtskassereren,
polis-ärendena af en "politi-mester". Den 1837
införda kommunalrepresentationen för amtet kallas
amtsformandskab, eller (nu oftast) amtsting.
Amtmannen är dess ordförande, och det består af
"herredsstyrelsernes" valde ordförande, som äro
själfskrifna medlemmar. Ur "amtskassen", öfver
hvilken denna representativa myndighet förfogar,
bestridas utgifter för vägars anläggning, sjukvård,
skolväsendet, landtbrukets främjande o. s. v.
Y. N.

Amtkörperschaft (ty.). Se Würtemberg.

Amtman (da. och no. Amtmand, ty. Amtmann), egentl.
ämbetsman, i vissa tyska länder titel för olika slag
af ämbetsmän; i Danmark och Norge styresmannen i ett
amt. Se Amt.

Amtmand [-man], amtman. Se Amt.

Amtmann (ty.). Se Amtman.

Amtsausschuss (ty.). Se Amtsbezirk.

Amtsbezirk (ty.), "ämbetsdistrikt", inom den
preussiska lokaliförvaltningen en underafdelning
af "kretsen" (der kreis), bildad för skötseln af
gemensamma polis- och några andra ärenden. Ett
amtsbezirk omfattar vanligen flera landskommuner
och "gutsbezirke" (vissa stora gods), men aldrig
städer; polismyndigheten utöfvas af en amtsvorsteher
(amtsföreståndare), vid hvilkens sida står ett
amtsausschuss (amtsutskott), en af kommunerna och
"gutsbezirke" vald representation, som beviljar medel,
kontrollerar utgifterna m. m.

Amtsformandskab. Se Amt.

Amtsforvalter. Se Amt.

Amtsgericht (ty.), amtsdomstol. Se Tyskland.

Amtshauptmann (ty.), "amtskapten", i konungariket
Sachsen titel för högste förvaltningsämbetsmannen
inom ett "bezirk", hvilket därför också kallas
amtshauptmannschaft.

Amtshus. Se Amt.

Amtsjitka, en af Aleuterna.

Amtskasse. Se Amt.

Amtskasserer. Se Amt.

Amtsråd (Amtsraad). Se Amt.

Amtsskola. Se Norge (undervisningsväsen).

Amtsting. Se Amt.

Amtstue. Se Amt.

Amtsvorsteher [-fårsteher], ty. Se Amtsbezirk.

Amu. 1. Flod i Öfre Guinea. Se Rio Volta. –
2. Flod i Turkestan. Se Amu Darja.

Amuck l. Amuk. Se Amuk.

Amucu, sjö i enjrelska Guyana i Syd-Amerika, 3° 40’
n. br. och 60° 14’ v. lgd, emellan floderna Rupununi
och Tokutu. Är under den torra årstiden obetydlig, men
öfversvämmar under regntiden landet vida omkring. I
denna trakt sökte man på 1500-talet fantasilandet
Eldorado. A. kallades Laguna Parima, och
till dess strand förlades guldstaden Manoa.

Amu Darja. 1. (Äfven endast Amu, arab. Ghikon,
forntidens Oxus) Turkestans hufvudflod, upprinner
på Pamir. Dess källflod, som där heter Pandsj,
mottager fr. h. Murg-ab och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free