- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
883-884

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amur (eg. Tamur). 1. Flod som är gräns mellan östra Sibirien och Mandsjuriet - Amur. 2. Rysk-asiatiskt generalguvernement - Amur. 3. Provins i generalguvernement Amur - Amur. Se Amour - Amurett. Se Amour - Amurett-trä, den röda, ådriga veden af ett par västindiska Mimosa-arter - Amurgo, geogr. Se Amorgos - Amur-kosacker. Se Kosacker - Amurlandet. på ömse sidor om floden Amur - Amusant, roande, rolig; munter - Amusera, roa - Amusette, fr., ett slags lätt bakladdningskanon - Amusi, pat., betecknar en rubbning i den musikaliska förmågan - Amusisk, omusikalisk, utan konstsinne - Amussat, Jean Zuléma, fransk kirurg - Amvas. Se Emmaus 2 - Amyclæ. Se Amyklai - Amygdalin, kem.,

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

källfloden, som kommer från Jablonoibergen, och Argun
från Chinganbergen i norra Mongoliet, där den upptagit
bl. a. den stora Kerulen, från bergen ö. om Urga. Hela
A. är segelbar, äfven en stor del af dess källfloder,
och goda pass leda från dess flodområde till Bajkal
och Wittimplatån, hvarjämte vägen från Kerulen
till Urga och Selenga-dalen är lätt. Dock hindrar
isen under 6 månader segelfarten, och de alltjämt
tilltagande sandbankarna nedanför Nikolajevsk hindra
fartyg på mer än 5 meters djupgående att segla upp
för floden. A:s betydligaste bifloder äro fr. v. Seja
Bureja och nära mynningen Amgun; fr. h. Sungari,
som är Mandsjuriets hufvudflod, och Ussuri, från den
stora Hanka-sjön, gränsflod mot Kina. Kineserna kalla
A. samt en vid densamma liggande mandsjurisk provins
Holung-kiang ("Svarta drakfloden"). A:s hela längd är
4,700 km., dess flodområde öfver 2 mill. kvkm. Till
längd är den jordens sjätte flod. Den utfaller i
Amurgolfen, midt emot ön Sachalin.

2. Rysk-asiatiskt generalguvernement, bildadt
1884 och omfattande provinserna Transbajkalien
(ry. Zabaikalskaja), Amur, kustområdet l.
Primorskaja Oblastj och ön Sachalin, tills. 2,991,285
kvkm. med 1,031,364 inv. (1897). Hufvudstad är
Blagovjestsjensk.

3. Provins i nämnda generalguvernement. 447,667
kvkm. 120,306 inv. (1897).
Hufvudstad är Blagovjestsjensk.
J. F. N.

Amur. Se Amour.

Amurett. Se Amour.

Amurett-trä (jfr Amour), namn på den röda, ådriga
veden af ett par västindiska Mimosa-arter. Begagnas
till finare snickeriarbeten.

Amurgo, geogr. Se Amorgos.

Amur-kosacker. Se Kosacker.

Amurlandet. en af ryssarnas sista eröfringar i
nordöstra Asien, på ömse sidor om floden Amur. Redan
i midten af 17:e årh. fingo ryssarna genom några
kosacker de första underrättelserna om detta
land och föranleddes genom skildringar om dess
rikedomar på mineral o. d. att dit företaga en mängd
expeditioner – dock utan synnerlig framgång. Genom ett
fredsfördrag i Nertjinsk 1689 blef det af kineserna
helt och hållet stängdt för ryssarna. Först i 19:e
årh. började striden därom på nytt. År 1852 grundlade
ryssarna fästningen Nikolajevsk vid Amur-flodens
mynning. Genom fördraget i Argun med Kina (28 maj
18o8) förvärfvade de vänstra stranden af öfre och
mellersta Amur samt båda stränderna af nedre Arnur,
och genom ett fördrag af 14 nov. 1860 fick Ryssland
alla landsträckor ö. om Ussurifloden, hvarigenom
dess område utvidgades till Tumen-flodens nedre lopp,
och slutligen afträdde Kina 1886 hela flodmynningen
jämte Gaskiavetj-(Gaskovitj-)bukten, i hvilken
floden utmynnar. – A. blef först 1831 föremål för
närmare forskning och har, sedan det kom i ryssarnas
händer, flere gånger blifvit besökt af vetenskapliga
expeditioner. Befolkningen består af nomadiserande
giljaker och golder (på kustområdet), européer och
kosacker (längs Amurflodens stränder) samt dessutom
af stammar af tungusiskt ursprung. Landet omfattar
Amur-provinsen (se Amur 3) och södra delen af
kustområdet (se Sibiriska kustprovinsen).
Oaktadt de åtgärder, som vidtagits för landets bästa,
råder dock ännu intet synnerligen stort
välstånd därstädes, och Ryssland måste årligen på
denna eröfring tillsätta stora summor. Klimatet
är i allmänhet ej gynnsamt för jordbruket. Endast
Ussuri-landet frambringar i riklig mängd frukter,
drufvor, säd, foderväxter m. m. Ved och byggnadsvirke,
brunkol och stenkol, fisk och villebråd finnas
ymnigt. Metaller förekomma i mängd vid öfre Amur
och i Jablonoibergets förgreningar. Sedan 1865 har
guldtillgången varit särdeles riklig. En betydande
handelsartikel är roten af ginsengväxten. Handeln
med pälsvaror är liflig, ty landet är rikt
på ren, räf, lodjur, sobel, utter, tiger, björn
o. s. v. Införselartiklar äro bomull, ylletyg, tobak,
vapen, mjöl, ris, brännvin m. m. En betydlig tillväxt
i handeln kan väntas, när nu den ryska sibiriska
banan, som slutar i hamnstaden Vladivostok, blifvit
färdig. En annan järnväg förenar nämnda stad med
det vid Amur liggande Chabarovsk. Det 1858 grundade
"Amur-kompaniet" måste till följd af dålig förvaltning
upphöra med sin handels- och fabriksverksamhet. Ett
rysk-amerikanskt kompani drifver nu pälshandel och
har flere nederlagsorter vid Amur. Mycket liflig
är handeln med Kina; dock är importen från detta
land större än exporten dit. Se Immanuel, "Die
Amurprovinz", i Geogr. zeitschr. I.
(J. F. N.)

Amusant [amysã’t], roande, rolig; munter.

Amusera [amysera, fr. amuser], roa.

Amusette [amyse’tt], fr., ett slags lätt (vanligen
enpundig) bakladdningskanon, som inventerades af
marskalken af Sachsen, men kom ur bruk kort efter hans död.
L. W:SON M.

Amusi (af grek. nekande a och musike, musik),
pat., en tenn, som infördes af Knoblauch 1888
för att beteckna en rubbning i den musikaliska
förmågan, motsvarande den talrubbning, som benämnes
afemi. Numera använder man uttrycket i mera generell
betydelse och uppställer som motsvarighet till de
olika afasi-formerna följande former af amusi:
tondöfhet, notblindhet, vokal motorisk amusi,
d. v. s. förlust af förmågan att sjunga (dock ej
beroende på förlamning af struphufvudets muskler),
instrumental motorisk amusi, d. v. s. förlust af
förmågan att traktera ett instrument, och musikalisk
agrafi
. Afasi kan förekomma, utan att åtföljas
af motsvarande amusi-form. Fall af afemi finnas
beskrifna, i hvilka patienten kunnat sjunga melodier
äfven med textord. Man känner ock fall af amusi utan
åtföljande afasi. Edgren beskref i Hygiea 1894 ett
sådant fall. Vid obduktion af patienten befanns
den främre delen af den öfversta tinning-vindeln
på vänster sida vara förstörd. Skadan var således
belägen framom det parti, till hvilket man lokaliserat
ordhörseln.
J. E. J-N.

Amusisk (se Amusi), omusikalisk, utan konstsinne.

Amussat [amysa’], Jean Zuléma, fransk kirurg,
f. 1796, d. 1856, privat praktiserande läkare i
Paris, gaf mycket besökta privata kurser i anatomi
och kirurgi samt förvärfvade sig genom många
afhandlingar ett oförgätligt namn. Många äro ock
de af honom uppfunna eller förbättrade kirurgiska
instrumenten: de raka katetrarna, uretrotomerna,
stenkrossningsinstrumenten m. fl.
R. T-DT.

Amvas. Se Emmaus 2.

Amyclæ. Se Amyklai.

Amygdalin (af lat. amygdalus, mandel), kem.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free