- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
891-892

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anaërob, som utvecklas och verkar utan tillträde af luft - Anaërobionter l. Anaëroba, bot., bakterier som dö när de komma i kontakt med syre - Anafi l. Nanfi (det gamla Anaphe), grekisk ö bland Cykladerna - Anafor. 1. (Äfven Epanafora) Retorisk figur - Anafor. 2. Hänförande af en sats på ett föregående ord - Anafrodisi l. Anafroditism, det tillstånd då könsdriften är utslocknad - Anafrodit, dels individ utan könsdrift, dels detsamma som afrodit (se d. o.) - Anafroditism. Se Anafrodisi - Anagallis L., bot., växtsläkte - Anaglypt l. Anaglyf, plastiskt konstverk i half-upphöjdt arbete, basrelief - Anaglyptik. Se Anaglypt - Anaglyptoskop, en apparat, som visar fördjupade former af en medalj såsom relief - Anagni, stad i italienska prov. Roma - Anagnost, föreläsare (hos greker och romare vanligen en slaf eller frigifven) - Anagoge l. Anagogi, upphöjande, lyftning - Anagogisk. Se Anagoge - Anagram, en bokstafslek - Anahuac, ursprungliga namnet på det forna konungariket Mexico - Anaitis, pers. myt., en kärleksgudinna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bakteriernas betydelse vid rening af
kloakvatten se Vattenaflopp.

Anaërobionter l. Anaëroba (af grek. nekande
an, aer, luft, och biun, lefva), bot., kallas
några bakterier, hvilka i motsättning till nästan
alla öfriga lefvande varelser (aërobionter
l. aëroba) dö eller åtminstone förlamas i sin
lifsverksamhet, så snart de komma i beröring med
fritt syre. Luftens syre är, äfven i utspädd form,
för dessa växter ett gift. Hithörande bakterier
bilda mycket lätt sporer, och dessa lida icke
någon skada af luftens inverkan. Så snart sporerna
komma under förhållanden, där ej syre finnes, gro
de. Det mest bekanta exemplet på en anaërobiont
är den vanligaste af de bakterier, som framkalla
smörsyrejäsning (se Jäsning).
Äfven tetanusbakterien är en anaërob. Jfr
Bakteriologi.
G. A.*

Anafi l. Nanfi (det gamla Anaphe), grekisk
ö bland Cykladerna, öster om Santorin (Thera). 47
kvkm. 700 inv. På öns södra kust ruiner efter ett
Apollontempel.

Anafor (grek. anafora, lat. anaphora, upplyftning,
upprepande, tillbakasyftning, afseende). 1. (Äfven
Epanafora) Retorisk figur, bestående i ett
uttrycksfullt upprepande af ett eller flere ord
i början af flere på hvarandra följande satser,
t. ex. i följande verser af Topelius:

är sagan nu om sången,
det ädla Suomifolket,
den vise barden säger.
A. M. A

2. Hvarje hänförande af en sats eller en satsdel på
ett föregående ord. Till skillnad från de i egentlig
mening demonstrativa pronomina, som hafva afseende på
(utpeka) ett verkligt föremål i den yttre världen,
hvilket antingen förut varit obekant eller åtminstone
ännu icke blifvit infördt i talet, betecknar det
anaforiska pronomen en hänvisning på eller upptagande
utaf ett redan förut i talet nämndt objekt. Jfr
skrift af E. Windisch i Curtius’ "Studien" bd II.
K. F. J.

Anafrodisi l. Anafroditism (af grek. nekande
an och Afrodite, kärlekens gudinna), det tillstånd,
då könsdriften är utslocknad. Detta tillstånd, som i
regeln följer med en hög ålder, kan äfven framkallas
af utsväfningar och af vissa sjukdomar, som försvaga
organismen.

Anafrodit (af grek. nekande an och Afrodite, kärlekens
gudinna), dels individ utan könsdrift, dels detsamma
som afrodit (se d. o.).

Anafroditism. Se Anafrodisi.

[bildtext]
Anagallis arvensis.

Anagallis L., bot., växtsläkte tillhörande
fam. Primulaceæ. Af detsamma finnes i södra och
mellersta Sverige en art, A. arvensis L., rödarv,
hvilken är en liten grenig åkerört med oftast
motsatta, hela blad och röda eller blå (A. arv. [beta]
cærulea
Schreb), på långa skaft från bladvecken
sittande blommor. Rödarven har fordom varit använd i
åtskilliga sjukdomar och är giftig. Enligt Plinius
betraktades den ej sällan såsom en herba magica,
hvilken skulle kunna utgöra skyddsmedel mot allt
slags ondt. Flere från Medelhafsländerna härstammande
arter, såsom A. collina Schousb. och A. verticillata
All., äro små nätta, stundom äfven hos oss såväl
i boningsrum som på kalljord odlade växter.
G. A.*

Anaglypt l. Anaglyf (af grek. anaglyfe, upphöjdt
snidverk, relief), plastiskt konstverk i half-upphöjdt
arbete, basrelief. – Anaglyptik, konsten att arbeta
anaglypter.

Anaglyptik. Se Anaglypt.

Anaglyptoskop (af grek. anaglyfe, upphöjdt snidverk,
relief, och skopein, se), en apparat, som visar
fördjupade former af en medalj såsom relief.

Anagni [ana’nji], stad i italienska prov. Roma,
området Frosinone, s. ö. om Rom. 9,612
inv. (1901). Biskopssäte sedan 487. A. är det gamla
Anagnia, hernikernas hufvudstad.

Anagnost (grek. anagnostes), föreläsare (hos greker
och romare vanligen en slaf eller frigifven); i
den äldre kristna kyrkan titel på den kyrkotjänare,
som för menigheten föreläste ur bibeln.

Anagoge l. Anagogi (grek. anagoge, af
anagein, föra uppåt), upphöjande, lyftning. Användes dels om
sinnets lyftning genom betraktelse af de himmelska
tingen, dels om det slags tolkning (i synnerhet i
fråga om bibeln), hvilken består däri, att man höjer
sig från den naturliga och bokstafliga betydelsen
till en andlig och symbolisk. Det var i synnerhet
den judisk-alexandrinska skolan (Filon, samtidig
med Kristus), som begagnade den s. k. anagogiska
tolkningen.
(J. HDR.)

Anagogisk. Se Anagoge.

Anagram (grek. anagramma, uppskrift),
en bokstafslek, bestående däruti, att genom
bokstäfvernas omsättning i ett eller flere ord ett
nytt ord eller en ny sats bildas. Man skiljer emellan
tvenne slags anagram. Det ena slaget bildas därigenom
att man i motsatt ordning läser bokstäfverna i ett
ord eller en sats, d. v. s. från slutet mot början,
t. ex. Roma af Amor. Det andra slaget tillåter en
fri omflyttning af bokstäfverna, blott ingen af dem
utelämnas. Af "Calvinus" bildas t. ex. "Alcvinus"
(Alcuinus); af Révolution Française fås Véto, un Corse
la finira
och La France veut son roi; Monte-cuculi
kan ombildas till Centum oculi. Anagrammet är en
österländsk uppfinning. Det nyttjades flitigt af
de judiske kabbalisterna och var äfven kändt af de
klassiska folken. Jfr Wheatley, "On anagrams" (1862).

Anahuac (fornmexik.), "i vattnets närhet",
ursprungliga namnet på det forna konungariket
Mexico. Anahuacs platå är numera namnet på den södra
och högsta delen af mexikanska högslätten, vid Mexico
med en höjd af 2,266 m., vid Toluca 2,625 m.

Anaitis (pers. Anahita), pers. myt., en
kärleksgudinna, som dyrkades af kappadocier, armenier,
perser och meder. Af romare och greker likställdes
hon med Venus (Afrodite). Hennes dyrkan bestod i
vilda utsväfningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free