- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
943-944

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andersen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som porträttmålare, men utmärkte sig ej genom någon
ovanlig begåfning.
UPK.*

Anderson [ä’nd*s*n], Sir George William,
angloindisk ämbetsman, f. 1791, d. 1857, uppgjorde
den första modernt systematiska lagsamlingen i
Brittiska Indien, Bombay code af år 1827, blef 1831
administratör i de södra maratt-distrikten och var
1835–38 en af de verksammaste medlemmarna i den
stora indiska lagkommissionen under ordförandeskap
af Macaulay. A. blef 1838 medlem af presidentskapet
Bombays råd och tjänstgjorde 1841–42 under svåra
förhållanden som dess guvernör. 1844 drog han sig
tillbaka från ostindiska kompaniets tjänst, blef
1849 guvernör på Mauritius och innehade 1850–55
samma syssla på Ceylon, där han genomförde viktiga
reformer i rättskipningen och samfärdselväsendet
samt åt den brittiska styrelsen återförvärfvade
de kort förut upproriske singalesernas förtroende.
V. S-G.

Anderson [ä’nd*s*n], Arthur, brittisk affärsman och
filantrop, f. 1792 på Shetland, d. 1868, ingick
först vid marinen, men egnade sig från 1815 åt
handel och skeppsrederi och tog en verksam del i
utrustningen af dom Pedros expedition mot dom Miguel
i Portugal. A. grundlade 1840 Peninsular and oriental
steam navigation company
, som befordrar post och
passagerare till Medelhafvet, Indien, Kina, Australien
och Syd-Amerika. Som medlem af underhuset (1847–52)
verkade han bl. a. ifrigt för navigationsaktens
upphäfvande. Han stiftade äfven flere undervisnings-
och välgörenhetsanstalter.

Anderson [ä’nd*s*n], Robert, nordamerikansk krigare,
f. 1805, d. 1871, deltog i mexikanska kriget samt
var 1860 major och befälhafvare för unionstrupperna
i Charlestons hamn. I december s. å. lyckades
A. öfverföra sina trupper från Fort Moultrie till
det på en ö belägna Fort Sumter och utstod där med
mycken tapperhet en belägring, tills han af brist
på ammunition måste kapitulera (13 apr. 1861) för
de konfedererades stridskrafter. Fort Sumters fall
blef signalen till inbördeskrigets början. A. blef
till lön för sin tapperhet af Lincoln utnämnd till
brigadgeneral, men drog sig af hälsoskäl redan 1863
tillbaka ur aktiv tjänst.

Anderson, Anders, läkare, skald, broder till
Johan Andersson, f. 6 juli 1822 i Ödestugu
socken af Jönköpings län, blef student i Lund 1839,
filos. doktor 1844, medicine licentiat 1855, kir.
magister 1857 och medicine doktor 1863. Redan
1857 förordnad att t. v. förestå adjunktsbefattningen
i obstetrik vid Karolinska institutet, utnämndes han
1863 till adjunkt och 1864 till professor i obstetrik
och gynekologi. 1875 valdes han till ledamot af
Svenska akademien. 1887 tog han afsked från sin
professorsbefattning, som han på ett mönstergillt
sätt utöfvat, och dog 10 sept. 1892 på Östrabo
biskopsgård vid Växjö. A:s lärare- och läkarekall hade
lämnat honom ytterst ringa tid öfrig till diktens
värf. 1889 utgaf han ett urval af sina Dikter, mest
tillfällighetsdikter. En mer fullständig bild af hans
skaldepersonlighet erhålles genom den samling af A:s
Dikter, tal och minnesteckningar, som 1893 utgafs
af hans ungdomsvän prof. G. Ljunggren. A. behandlade
äfven prosan förträffligt, bl. a. i det biografiska
fragmentet Anders Retzius, bidrag till bedömande af
hans person och hans verksamhet
(i den 1893 utgifna
samlingen). I mognare år var A.
till sina åsikter hängifven det bestående i stat och
religion. Se W. Netzels nekrolog i "Hygiea" (1892),
Ljunggrens lefnadsteckning i 1893 års samling och
A. E. Nordenskiölds "Inträdestal" i Sv. akad. 1893
(i "Sv. akad:s handl.", 1894).

Anderson, Frans Albert, ämbetsman, riksdagsman,
f. 16 nov. 1831 i Askeryds socken, Jönköpings län,
blef student i Uppsala 1851, aflade kameralexamen
1855, tjänstgjorde sedermera till 1862 vid
landsstaten i Östergötlands län och därefter i
kammarkollegium, hvarest han 1867 blef kamrerare
och 1873 kammarråd. När riksdagen 1873 aflåtit sin
bekanta skrifvelse till k. m:t ang. härordnings- och
grundskattefrågornas lösande i samband, förordnades
A. att afgifva betänkande och förslag ang. sättet
och villkoren för grundskatternas samt rustnings-
och roteringsbesvärens afskrifning. Detta betänkande,
som vittnar om djupgående insikter och varit af stor
betydelse för dithörande frågors senare behandling,
afgaf A. i sept. 1874 (tr. s. å.). Redan i juni
s. å. hade han förordnats till expeditionschef i
finansdepartementet; men han återgick mot slutet af
året till kammarrådsämbetet. A. var ledamot i den
s. k. förberedande skattejämkningskommittén 1875–76
och i skatteregleringskommittén 1879–82. 1885
utnämndes han till generaldirektör och chef för
statskontoret, i hvilken befattning han kvarstod
till 1902, då han pensionerades. Han uppgjorde
1887, tillika med tvenne andra kommitterade,
förslag till nytt uppbördsreglemente och var
ordförande i den kommitté, som 1894 afgaf betänkande
ang. ordnandet af pensionsväsendet för statens
civile tjänsteinnehafvare samt för deras änkor och
barn. Sedan 1877 har A. varit ledamot af riksdagens
första kammare, till 1886 för Jönköpings län och
sedan för Västernorrlands län. A. är frihandelsvänlig
och räknas bland de moderate inom kammaren. Denna
insatte honom i 1878, 1883 och 1901 års särskilda
utskott för behandling af försvars- och skattefrågorna
samt i det utskott, som vid 1892 års urtima riksdag
för samma ändamål tillsattes, äfvensom i 1879 års
bevillningsutskott. Alltsedan 1885 har kammaren
utsett honom till kanslideputerad. Sedan 1879 har
A. valts till fullmäktig i riksgäldskontoret och sedan
1893 utsetts till ordförande därstädes. A. är äfven
(sedan 1899) ordförande i direktionen för civilstatens
pensionsinrättning och (sedan 1886) i Patriotiska
sällskapets förvaltningsutskott samt vice ordf. (sedan
1881) i Allmänna hypoteksbankens styrelse.

Anderson, Hedda Elisabet, född
Freudenthal, pedagogisk skriftställarinna, f. 4 juni
1832 i Botilsäters socken i Värmland, var lärarinna under
hela sin ungdomstid och trädde 1873 i äktenskap med
vågmästaren J. E. Anderson i Kristinehamn. Efter
mannens död, 1888, flyttade hon till Stockholm
och började skrifva för skolungdomen. Hennes
första arbete var berättelser ur bibeln. Därefter
utgaf hon väl berättade Nordiska sagor (2 bd,
1893–96; flera uppl.), Norska konungasagor
(1894), Grekiska sagor (1895) och Sagokvällar hos
moster Lotta
(dialogiserade folksagor, 1897; 2:a
uppl. 1900). Samtliga dessa arbeten användas i många
af landets flickskolor, liksom äfven hennes Svenska
språköfningar
(1895; 2:a uppl. 1896); några af dem
nyttjas äfven i folkskolan. Fru A. har vidare utgifvit
Från bokhyllan. Läsning för hemmet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free