Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreen, Gustav, svensk-amerikansk skolman - Andrejev, Leonid, rysk novellist - Andrejevskij, Sergjej Arkadjevitj, modern rysk lyriker och estetisk kritiker - Andrén, Anders Viktor, målare, illustratör - Andrena, zool. Se Gräfbi - Andrenidæ, zool., en till biens familj hörande grupp. Dit höra gräfbien - Andréossy, Antoine François, fransk general - Andresen, Kjeld Nikolai Gotthard, norsk nykterhetsförkämpe - Andresen, Karl Gustaf, tysk germanist - Andresen, Andreas, tysk skriftställare på kopparstickarkonstens område - Andrésson, Guðmundur (Gvöðmöndör Andrjesson), isländsk filolog - Andrewes, Lancelot, en af den engelska kyrkans ypperste teologer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och vice president vid Bethany college i Lindsborg,
Kansas, promoverades 1898 till filos. doktor vid
Yale-universitetet i New Haven och vistades därefter
i två år vid skandinaviska universitet, särskildt i
Uppsala, för studium af nordiska språk, samt återvände
till Yale-universitetet som lärare i detta ämne. 1901
anställdes han som president (rektor) vid Augustana
college och teologiska seminarium. A. besökte 1903
Sverige, där han höll föredrag och i öfrigt verkade
för insamling af en fond till en naturvetenskaplig
professur vid Augustana college. Som president
vid svensk-amerikanarnas äldsta läroverk har
han satt som en af sina viktigaste uppgifter att
stärka svensk-amerikanarnas samhörighetskänsla med
fäderneslandet. A. har författat: Det svenska språket
i Amerika (1900, i Verdandis småskrifter), Studies
in the idyl in german literature (1902), en serie
tidningsartiklar under rubriken "Från Norden" m. m.
Andrejev, Leonid, rysk novellist, f. 1871 i
guvern. Orel, hade en glädjelös barndom och gjorde
vid 23 års ålder själfmordsförsök; tre år senare
lyckades han visserligen taga juridisk examen i
Moskva, men måste för sin utkomst taga journalistisk
anställning. Efter sin litterära debut (1898) har
A. utgifvit två mindre band Berättelser (1901–02)
och är flitig medarbetare i ryska tidskrifter. Hans
första novellsamling röjer påverkan af Gorjkij samt
af Nietzsche. A:s konstnärliga styrka ligger i den
tungsinta stämningen och i karaktärsteckningen,
särskildt af brottsliga och sjukliga typer, dem han
analyserar med kall psykologisk realism, men utan
Gorjkijs romantik eller försonande "galghumor". Ett
ofantligt uppseende väckte hans berättelse "Tanken"
(1902), hvari han med anknytning till Dostojevskijs
"Raskolnikov"-motiv behandlar problemet om mordets
eventuella berättigande och om den moraliska
och intellektuella ansvarigheten. Af A:s äldre
skisser föreligger på svenska ett urval (1903).
A-D J.
Andrejevskij, Sergjej Arkadjevitj, modern
rysk lyriker och estetisk kritiker, f. 1847 i
Jekaterinoslavska guvernementet. Utgången ur Pusjkins
lyriska skola, röjer han en stark pessimistisk
grundstämning med utpräglad individualitet, som dock
efter hand påverkats af utlandets moderna poesi,
särskildt den franska. Såsom formtalang betraktas
A. som en af det unga Rysslands bäste lyriker. Hans
första diktsamling utkom 1886.
A-D J.
Andrén, Anders Viktor, målare, illustratör, föddes
i Uddevalla 7 dec. 1856, kom till Stockholm 1874,
blef elev vid konstakademiens principskola 1876 och
studerade vid akademien till 1882 (hufvudsakligen
teckning, men äfven skulptur). Var samtidigt någon
tid i målarlära. A. gjorde sig känd som skicklig och
rask illustratör, utförde från 1878 teckningarna i
tidningen Kasper, tecknade från 1880 under en följd
af år en mängd illustrationer till dagskrönikan
i Ny illustrerad tidning samt utförde en mängd
bilder i tidskrifter och böcker – illustrerade
bl. a. A. U. Bååths diktcykel "Kärlekssagan på
Björkeberga" (1892) och Isidor Lundströms parodiska
dikt "Kung Orres saga" (s. å.). Han har sedan
utfört konstnärliga affischer samt åtskilliga
dekorativa målningar, i restaurant Du nord, i
utställningsbyggnaderna 1897 samt i Vasateatern,
Operahuset och Södra teatern i Stockholm. Hans största
arbete är hans dekorativa målning i Operahuset,
där han 1895 utförde plafonden och lunettbilder i
Operakaféet och 1898 den stora
plafonden i teatersalongen (Apollon jämte
allegoriska figurer, representerande drama, musik,
sång m. m.). A. har äfven utfört teckningar till
konstindustriella föremål och till dekorativ
skulptur (bl. a. i k. teatern). 1899 blef han
ledamot af konstakademien. – A. är en förträfflig
Bellmanssångare.
K. W-N. (G-G N.)
Andrena, zool. Se Gräfbi.
Andrenidæ, zool., en till biens familj hörande
grupp. Dit höra gräfbien.
Andréossy [ãdreåsi], Antoine François, fransk
general, f. 1761, d. 1828, trädde 1781 i krigstjänst,
utmärkte sig i revolutionskrigen, följde Bonaparte
till Egypten, blef 1799 krigsminister, 1802
sändebud i London, senare i Wien och därefter i
Konstantinopel. Efter slaget vid Waterloo slöt han
sig till bourbonerna. Bland hans skrifter i fysisk
geografi, hydrostatik och krigshistoria må särskildt
nämnas Histoire générale du canal du Midi (1800), en
grundlig historik öfver den stora Languedoc-kanalen,
som 1666–81 byggdes af A:s stamfader, den berömde
ingenjören François A. (f. 1633, d. 1688).
Andresen, Kjeld Nikolai Gotthard, norsk
nykterhetsförkämpe, f. 1808 i Kristiania, blef 1825
student och var därefter medarbetare i tidskrifter,
tills han 1841 uppträdde som ledare af de då
stiftade norska måttlighetsföreningarna. A. var den
som hufvudsakligen genomdref dessas öfvergång till
absolutistföreningar. Med statsunderstöd fortsatte han
denna banbrytande verksamhet dels såsom kringresande
emissarie, dels genom skriftställeri. Död i Hedemarken
1851. Skr.: Afholds-katekismus (1844, 8:e uppl. 1887;
flera gånger öfversatt till svenska, lapska och
finska), Håndbog i afholdsreformens grundsætninger
(3:e uppl. 1848; "Om afskaffandet af bränvinets bruk
såsom dryck...", 1847).
Andresen, Karl Gustaf, tysk germanist, f. 1813
i Holstein, d. 1891 som professor i Bonn, skref
flere gedigna arbeten om tyska personnamn och nutida
tyskt språkbruk, bl. a. Die deutschen familiennamen
(1862), Über die sprache J. Grimms (1869), Über
deutsche volksetymologie (1876; 6:e uppl. 1899) och
Sprachgebrauch und sprachrichtigkeit im deutschen,
(8:e uppl. 1898).
Andresen, Andreas, tysk skriftställare på
kopparstickarkonstens område, f. 1828 i Slesvig,
d. 1871, flyttade 1862 till Leipzig och öfvertog där
1867 ledningen af Weigels konstauktionsinstitut,
till hvilket han 1870 genom köp blef egare. Bland
hans arbeten må nämnas Die deutschen malerradirer des
19:ten jahrhunderts (I–IV; 1866–70).
Andrésson, Guðmundur (Gvöðmöndör Andrjesson),
isländsk filolog, d. 1654, försvarade i en afhandling
månggiftet och satt på grund däraf en tid fängslad i
Köpenhamn. Har författat en kommentar till Voluspa
samt på uppdrag af rikshofmästaren J. Gersdorf en
stor isländsk-latinsk ordbok, Lexicon islandicum
(utg. 1683).
R. N-G.
Andrewes [ä’ndrus], Lancelot, en af den engelska
kyrkans ypperste teologer, f. 1555, d. 1626, studerade
i Cambridge och vann stort rykte för gedigen lärdom,
särskildt inom språkkunskap och den patristiska
litteraturens område. Än mera berömd var han dock som
predikant. A. tillhörde den högkyrkliga riktningen och
höll sig i sina åsikter lika fri från katoliserande
tendenser som från inflytande af puritanismen. Han
deltog 1604 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
