- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1003-1004

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anemobarometern, hvars inrättning synes af fig 1.
Genom en, i fig. ej utsatt, vindfana riktas den öfversta
horisontella delen af glasröret ständigt mot vinden.
Såsom af fig. ses, verkar vinden en stigning af vattnet
i det ena röret och en sjunkning i det andra. Skillnaden mellan
vattenhöjderna i båda rören, hvilken afläses på
skalan, gifver vindtrycket. Noggrannare instrument
af snarlik konstruktion äro Hagemanns och Dines’
anemometrar. – Mera allmänt användas anemometrar,
som angifva vindens hastighet. Af detta slag är den
robinsonska den vanligaste. Dess konstruktion synes
af fig. 2. På den rörliga axeln sitter ett kors,
hvars fyra armar i ändarna äro försedda med ihåliga
halfkulor eller skopor. Emedan vinden trycker starkare
på halfkulornas inre än yttre sidor, drifves axeln
omkring, och denna rörelse meddelar sig genom axelns
nedre ände, som är försedd med en skruf, till ett
system af sifferhjul, på hvilka de tillryggalagda
hvarfvens antal afläses. Robinson har gifvit en regel,
enligt hvilken vindens väg är lika med 3 gånger

[bildtext]
Fig. 1.
Fig. 2.

skopornas. Men denna regel är icke synnerligen
noggrann, utan hvarje instrument måste särskildt
undersökas. Andra anemometrar finnas, som äro
konstruerade enligt samma princip som propellern,
turbinen eller väderkvarnen. Dylika ha äfven
användts för uppmätning af vindens vertikala
komponent. – På samma sätt som tryck-anemometrarna
kunna äfven hastighets-anemometrarna göras
registrerande. En sådan med registrering
försedd anemometer kallas anemometrograf.
N. E-M.

Anemometrograf, meteor. Se Anemometer.

Anemone, Sippa, bot., växtsläkte hörande till
nat. fam. Ranunculaceæ, innefattande växter med
krypande rotstock, som uppbär normalt treklufna eller
tredelade rotblad och en eller flere alltid enblommiga
stänglar. Blomhyllet är enkelt, kronlikt. Fodret har
blifvit ombildadt till 3 kranssittande skärmblad,
hvilka hos en del arter (t. ex. blåsippan) sitta föga
aflägsnade från blomman och alldeles hafva utseendet
af ett foder, hos andra (t. ex. hvitsippan) sitta nära
stängelns midt och fullkomligt likna örtblad. Till
detta släkte höra två af våra allmännaste och mest
bekanta växter, blåsippan (A. hepatica) och
hvitsippan (A. nemorosa), båda lika omtyckta för
sitt täcka utseende som i egenskap af vårens trogna
följeslagare. Så fort snön nödtorftigt bortsmält
(i mellersta Sverige vanligen i början af april),
öppnar blåsippan sina redan på hösten färdigbildade
knoppar. Hvitsippans egentliga blomstringstid är maj
månad. Hos båda arterna framkomma blommorna förr än
bladen. I dessas ställe har den blommande hvitsippan
sina stora skärmblad, blåsippan åter det förra årets
blad, hvilka genom sin fasta, läderartade byggnad
blifva i stånd att öfvervintra. En tredje art,
gulsippan (A. ranunculoides), är tämligen vanlig
i det sydligare Sverige, en fjärde, den utmärkt
vackra A. silvestris, finnes endast på Öland och
Gottland. Oaktadt sitt oskyldiga utseende hafva
sipporna i ganska hög grad de skarpa, giftiga
egenskaper, som utmärka hela familjen.
S. A.*

Bland de många till släktet A. hörande arter
och varieteter, som äro föremål för en utsträckt
odling, är särskildt att. framhålla A. coronaria,
trädgårdsanemonen. Denna utomordentligt vackra växt,
om hvilken myten förtäljer, att den uppkommit efter de
tårar Afrodite fällde, då Adonis sårades till döds i
kampen med ett rasande vildsvin, har sedan urminnes
tider varit odlad och omtyckt af de orientaliska
folken, i hvilkas hemland den finnes vild. Den
förekommer nu i handeln i ett stort antal till färg
och form m. m. växlande sorter, och rotknölarna af
densamma, genom hvilka den hufvudsakligen fortplantas,
exporteras i synnerhet från Holland i oerhörda massor
till alla jordens länder. Mellan de ganska stora fint
pardelade rotbladen sitta de ungefär 25–30 cm. höga
blomstänglarna med sina stora blommor. Dessa växla
i alla tänkbara nyanser mellan mörkrödt och hvitt,
orange, blått och violett. De dubbla sorterna äro
mest värderade, men de äro liksom alla modeblommor
i hög grad underkastade smakens år från år växlande
fordringar. En annan i trädgårdar odlad, präktig,
ända till meterhög art är A. japonica. Af blåsippan
odlas ofta former med fyllda blommor.
G. A. (G. L-M.)

[bildtext]
Anemone hepatica.
Anemone nemorosa.

Anemoskop (af grek. anemos, vind, och skopein

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free