- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1009-1010

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevakningsafdelningar, som gräfva ned sig, och bakom
dessa anordnas infanteriställningar med nödiga
förbindelselinjer. När den anfallande kommit så långt
fram, att hans artilleri kan uppträda inom verksamt
skotthåll, byggas batterier, och under skydd af
artillerielden söker infanteriet sedan komma inom
stormningshåll. Hvarje stormkolonn föregås af en
särskild arbetstrupp, helst ett ingenjördetachemang,
för hindrens oskadliggörande. Den anfallande, som
gärna bör vara numeriskt öfverlägsen, söker i första
hand bemäktiga sig ställningens stödjepunkter. –
Om anfall på en fästning se Fästningskrig. Jfr
Afkortadt anfall.
L. W:SON M.

Anfallsflygel, krigsv. Se Anfall.

Anfallsfront, krigsv. Se Fästningskrig.

Anfallsfält, krigsv. Se Anfall och
Fästningskrig.

Anfallsgraf, krigsv. Se Fästningskrig.

Anfallskrig kallas vanligen ett krig, som
framkallas af en viss part genom ett anfall i politisk
bemärkelse (jfr Anfall). Johan III lofvade i sin
konungaförsäkran att icke börja krig utan de
förnämsta ständernas, särdeles riksrådets samtycke,
"med mindre nöden alldeles så fordrar", och såväl
Gustaf II Adolf som Kristina lofvade att icke börja
krig utan ständernas vetskap och samtycke. Tydligen
var det med fullt skäl, som både 1719 och 1772 års
grundlagar förbjödo konungen att börja anfallskrig
utan ständernas samtycke, något som dock icke
hindrade Sveriges deltagande i sjuåriga kriget eller
krigsutbrottet 1788. På grund af svårigheten att
afgöra, när anfallskrig föreligger, uteslöts hvarje
undantag för sådant i 1809 års grundlag, liksom
förhållandet varit i 1789 års förenings- och säkerhetsakt,
men gjordes det stora kreditivets lyftande och
anslags beviljande beroende af riksdagskallelses
utfärdande. Enligt norska grundlagen eger konungen
icke rätt att utan stortingets medgifvande använda
norska trupper eller "roddflottan" till anfallskrig,
en olikhet i bestämmelser, som kan blifva ödesdiger,
C. O. N.

Anfallsordning l. Triangelordning, sjöv.,
benämning på en numera föråldrad taktisk formering, enligt
hvilken fartygen i en af tre fartyg bestående division
(eller tre divisioner sinsemellan) bildade en
liksidig triangel på sådant sätt, att det andra
fartyget i divisionen (divisionschefen) eller den
andra divisionen af de tre befann sig i triangelns spets, och de
öfriga båda fartygen eller divisionerna på ömse sidor om
och på bestämda afstånd från spetsen sågo denna
– eller motsvarande fartyg inom densamma, då den
utgjordes af en division – 30 grader på sidan om den
riktning, som fartygen styrde. Numera bär med rätta
icke någon viss formering namnet anfallsformering.
R. N. (H. W-L.)

Anfallsstrid, krigsv., med anfall börjad
strid. Jfr Anfall.

Anfallsvapen, krigsv., de vapen, med hvilka man afser
att skada motståndaren (hugg-, stick- och skjut-
vapen), i motsats till försvarsvapen, som
afse skydd (rustningar, hjälmar o. d.).
C. O. N.

Anfallsverk, krigsv. Se Fästningskrig.

Anfang (ty.), begynnelse. 1. Bygnk. Det lutande
eller vågräta plan på ett hvalfs vederlag, mot
hvilket den första hvalfstenen, den s. k. dynan,
har sitt stöd. Den tyska, mer egentliga benämningen
anfänger för första hvalfstenen har sannolikt
gifvit anledning till namnet. Se Hvalf.
A. T. G.*

2. (Anfangsbokstaf), boktr., en utsirad
eller större bokstaf, hvarmed texten stundom börjas
i tryckta arbeten.

Anfangsbokstaf, boktr. Se Anfang 2.

Anflog (ty. anflug), kem., miner., namn på
tunna, hinnartade öfverdrag af oxider m. m.,
som vid blåsrörsförsök afsätta sig på kol,
när ämnen därpå upphettas. Äfven begagnas
uttrycket om mineral, som i form af tunna
hinnor öfverdraga andra mineral eller bergarter.
P. T. C.*

Anfossi, Pasquale, italiensk tonsättare, f.
1727, d. 1797. Från Venezia flyttade han till Rom,
därifrån till Paris och sedermera till London; slutligen
blef han kapellmästare i Rom. A. skref 66 operor
och komponerade äfven andlig musik. Hans
ryktbarhet var modekomponistens, och han är nu
fullständigt glömd.
A. L.

Anfäktelse. Se Frestelse.

Anföringstecken l. Citationstecken, skriftecken,
som utmärker ordagrant återgifvande (t. ex. "och"
l. ,,och" 1. ’och’), t. ex. af boktitel eller
yttrande, och äfven brukas för att framhålla ovanliga
former eller betydelser af ett ord samt i st. f. d:o
(dito) vid upprepning af ord från ofvanför stående rad.

ang., förkortning för angående; äfven för </i>angeläget</i>
(på bref).

Anga, socken i Gottlands läns Norra härad. 2,978
har. 284 inv. (1902). Annex till Kräklingbo i Visby
stifts Medelkontrakt. Kyrkan lär vara byggd 1286.

Angakok l. Angekok (plur. angakut),
benämning på de grönländske folkhöfdingarna under den
hedniska tiden, hvilka höfdingar i sig förenade
läkarens, andebesvärjarens, prästens och domarens
befattningar. För sin läkareskicklighet,
spådomsförmåga och visdom hade en angakok att tacka en
s. k. tornak, d. v. s. en ande, som han genom
åtskilliga ceremonier, såsom vaka, fasta o. d., fick
af öfverguden Tornarsuk och som för det mesta
plägade infinna sig, då han tillkallades. En sådan
angakok, på hvars kallelse hans tornak aldrig
försummat att infinna sig, kunde genom nya, särskilda
ceremonier blifva en angakok pulik, d. v. s. en
mästare bland sina kolleger.

Angamos, udde på Syd-Amerikas västkust. I närheten
utkämpades 8 okt. 1879 en sjöstrid, hvarunder det
peruanska tornfartyget Huascar efter ett ytterst segt
motstånd eröfrades af de chilenska pansarfartygen
Almirante Cochrane och Blanco Encalada. Härigenom
vann Chile herravälde till sjöss och kunde öfverföra
kriget på peruanskt område, hvilket dittills på grund
af chefens å Huascar, amiral Graus, operationer icke
varit möjligt.
H. W-L.

Angantyr (isl. Angantýr), namn på flera hjältar i den
nordiska fornsagan. – 1. A., den äldste af de tolf
sönerna till Arngrim bärsärk i Bolmsö, bekant genom
sitt envig på Samsö med Hjalmar den hugfulle. Han var
fader till dottern Hervor. – 2. och 3. A., en broder
och en son till Heidrek,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free