- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1011-1012

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Angara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den förstes dotterson, omtalade i Hervararsaga. –
4. A. jarl på Orkneyöarna, enligt Fritjofs saga. –
5. A. (angls. Ongenþeow), enligt den forn-engelska
Beowulf-dikten konung i Sverige, fader till Ohthere
(Ottar Vendelkråka) och Orela (Ale den uppländske),
föll i strid mot folket geatas (götar, kanske
"Jutlands" innebyggare).
B-E.

Angara, äfven kallad Öfre Tunguska, flod i södra
Sibirien. Under namn af Öfre Angara rinner den upp
n. ö. om Baikal, hvilken den genomflyter, därefter
tillryggalägger den omkr. 2,000 km., under namn af
Nedre Angara, och faller ut i Jenissei. Ångbåtsfart
på A. omöjliggöras genom vattenfall och strömdrag. Vid
A., 64 km. nedanför Baikal, ligger Irkutsk.

Angaria. Se Angrivarier.

Angariation. Se Angarier.

Angarier, ett folkslag. Se Angrivarier.

Angarier (lat. angaria, fortskaffning af budskap,
dagsverke m. m.), sjöv., tjänster, som handelsfartyg
på regeringens befallning måste lämna staten. –
Angariation, beslag, som under krigstid lägges på
handelsfartyg, hvilka behöfvas för statens tjänst.
R. N.*

Angarn, socken i Stockholms län, Vallentuna
härad. 1,866 har. 335 inv. (1902). Annex till Vada,
Uppsala stift, Roslags västra kontrakt.

Angasija (Ngasija) 1. Stora Komoro,
den västligaste och största af Komoro-öarna. 1,002
kvkm. Omkr. 35,000 inv. Ön, som saknar källor och
rinnande vatten, är bergig och tillgänglig på endast
tre eller fyra ställen och detta endast i lugnt
väder. Den är därför mindre besökt och känd än de
andra öarna i gruppen. I midten ligger en vulkan,
som 1865 visade tecken till verksamhet. Ön har tre
befolkningscentra med namnet städer: Mouroni, som är
residens för den förnämste sultanen (ty ön har flera
höfdingar), Istanda och Mouchamouli, alla omgifna af
murar.

Angekok. Se Angakok.

Angel (af lat. angulus), vinkel.

Angel. 1. Fisk. Metkrok, särskildt om en vid
vinterfiske använd sort. – 2. Tekn. Skaftjärn, tånge,
i skaftet sittande del af en såg.

Angel (Angeln), den bördiga, natursköna halfö,
som ligger mellan Flensburgsfjärden och Schlei,
i sydöstra Schleswig. Stora landsvägen mellan
Flensburg och Schleswig anses vara dess gräns i
väster. 826 kvkm. Omkr. 50,000 inv. A. utgör intet
särskildt distrikt i administrativt hänseende, utan
är deladt mellan de preussiska kretsarna Flensburg och
Schleswig i provinsen Schleswig-Holstein. Hufvudorten
är småstaden Kappeln vid Schlei. Vid
Flensburgsfjärden ligger slottet Glücksburg.

A. omtalas mycket tidigt. Saxo börjar sin danska
krönika med en berättelse om bröderna Dan och
Angul, eponymer för Danmark och Angel, men ur denna
alldeles hemulslösa sägen kan naturligtvis ingen
slutsats dragas rörande A:s äldsta förhållande till
Danmark. Icke heller finnes något bestämdt bevis för
att namnet i äldre tider haft större utsträckning än
nu. I Ottars reseberättelse (från slutet af 800-talet)
omtalas Angel (Angle). Dess innebyggare räknades till
danerna, och de voro jämte invånarna på den bredvid
liggande halfön Svansen den skandinaviska stammens
yttersta utpost mot söder. A. var inbegripet under
den danska syssel- och
häradsindelningen. Ett af de bekanta stora mossfynden
från den äldre nordiska järnåldern har blifvit
anträffadt i A. (Torsbjerg mosse). Till följd af
Schleswigs bortförläning åt de holsteinske grefvarna
började det tyska elementet redan under
1300-talet vinna stort inflytande. Tyska adelsmän
inflyttade, byggde sig befästa sätesgårdar, slogo
under sig böndernas jord och gjorde dem själfva till
lifegna. Plattyskan var redan under unionstiden det
allmänna skrifspråket. Danskan bibehöll sig dock
med seghet och var ännu på 1700-talet det vanliga
folkspråket. Nu förstås och talas danska endast
i vissa delar af det nordligaste A. Befolkningens
lefnadssätt och bostäder likna danskarnas i betydlig
mån.

Den angelsaxiske kyrkohistorikern Beda förtäljer,
att flere af Englands germanske invandrare –
öst-angler, merker och northumbrer – kommit
från "det land som heter Angel och som från denna
tid tills nu säges ligga öde mellan jutarnas och
sachsarnas områden"; men det finnes ingen rimlig
grund att antaga denna berättelse för sann. Icke
heller finnes något egentligt skäl att antaga, att
de tyske anglerna bott i A. Se A. Erdmann, "Über
die heimat und den namen der angeln" i Hum. samf:s
skrifter, I (1891). Jfr Angelsaxar och
Angler.
R. T.*

Angel, Philips, holländsk målare, f. i Middelburg,
1639 verksam i Haarlem och senare i Leiden, utvandrade
1651 till orienten och blef hofmålare hos sjahen af
Persien. Af A. är blott ett arbete kändt, hans Döda
fåglar
(dat. 1650, i Berlins museum), och han skulle
sakna allt intresse för konsthistorien, om han icke
1641 utgifvit en bok, Lof der schilder-konst, som
innehåller åtskilliga upplysningar om de holländske
artisterna och konstförhållandena på hans tid.
C. R. N. (O. G-G.)

Angela Merici [a’ndjela meri’tji]. Se Ursulinnorna.

Angelboskapen, husdjurssk., har sitt hemland i Angel
och har därifrån blifvit utbredd till de danska
öarna samt Mecklenburg, Pommern och Sverige. Den
är af medelstorlek, uppnår en lefvande vikt af
340–380 kg. och är till färgen rödbrun. Korna
hafva litet hufvud, tunn hals, platt bröstkorg och
smal bakdel. Kroppens muskler äro tunna och föga
utvecklade. Jufret är jämförelsevis stort. Huden
är tunn och lös. Vid någorlunda riklig utfodring
afkastar hvarje ko årligen omkr. 20 hektoliter
mjölk. I förhållande till djurens storlek är
mjölkafkastningen sålunda ganska betydlig.

Till Sverige infördes djur af denna ras i början
af 1870-talet af danska arrendatorer i Skåne,
och sedermera har ett icke obetydligt antal blifvit
infördt, t. ex. år 1874, då genom Landtbruksakademiens
försorg 150 dräktiga kvigor infördes. Uppköpen
böra helst ske på hösten och med biträde af
någon af hushållningssällskapet i Angeln antagen
kreaturshandlare. För att ingen annan boskap må från
Schleswig utföras under namn af angelboskap än den,
som är af ren ras, blifva de från Angel utförda
kreaturen märkta af därtill utsedda personer. I
Nord-Angel inbrännes på vänstra låret A. R. (Angler
Race) och på högra låret A. A. (Angler Avl). I
Syd-Angel inbrännes endast på vänstra låret A. R.

Angelboskapen underhålles såsom mjölkboskap med fördel
i de trakter, hvarest betesfodring eger rum och där
betena äro af medelmåttigt god beskaffenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:26:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free