- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1017-1018

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Angara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tillbakastött af den dåtida protestantismens
hårda dogmatism, öfvergick han 1656 till
katolicismen. Följande år utnämnd till
kejs. hofmedikus, blef han 1661 minorit och erhöll
prästerlig ordination samt afled 9 juli 1677 som
marschall (andligt råd) hos furstbiskopen af
Breslau. Djupt påverkad af den äldre mystiken från
Tauler till Böhme, gaf A. i sin lyrik uttryck åt en
innerlig panteistiskt svärmisk längtan efter det
himmelska. Flera af hans andliga sånger, samlade
under titeln Heilige seelenlust oder geistliche
hirtenlieder der in ihren Jesum verliebten Psyche

(1657, senast 1862), hafva ingått i protestantiska
sångböcker, och bl. a. härrör från honom psalmen
220 i 1819 års psalmbok. Samma inre hänförelse och
rika, men svulstiga poesi som i de lyriska dikterna
genomströmmar hans samling sentenser på alexandriner,
benämnda Geistliche sinn- und schlussreime
(1657, i senare, förökade upplagor Cherubinischer
wandersmann
). Se Seltmann, "Angelus Silesius und
seine mystik" (1896).
J. HDR.

[bildtext]
»Angelus» af Millet (se sp. 1016).

Angely [ã**li], Louis, tysk teaterförfattare af
fransk börd, f. 1788 i Berlin, var skådespelare och
regissör bl. a. vid teatrar i Ryssland och Berlin, men
från 1830 värdshusvärd. Död i Berlin 1835. A. skref
flitigt lustspel och vådeviller, mestadels efter
franska original, som han med muntert berlinlynne
lokaliserade. De rönte ovanlig framgång; till de
bästa höra Fest der handwerker, Sieben mädchen in
uniform
("Nya garnisonen", 1831) och Wohnungen zu
vermiethen
("Ett herrskap som ser på rum", 1851).
(E. F-T.)

Angera [andjera]. Se Anghiera.

Angerboda, nord. myt., hette en jättekvinna i
Jotunhem. Med henne fick Loke tre barn, Fenresulfven,
Midgårdsormen och Hel.
B-E.

Angerdshestra, socken i Jönköpings län, Mo
härad. 8,539 har. 550 inv. (1902). Annex till
Bottnaryd, Skara stift, Redvägs kontrakt.

Angered, socken i Älfsborgs län, Vätle härad. 4,775
har. 1,378 inv. (1902). A. bildar med Bergjum ett
regalt pastorat i Göteborgs stift, Domprosteriets
norra kontrakt.

Angered-Strandberg, Hilma Kristina Elisabet,
författarinna, f. 10 juni 1855, dotter till
justitierådet K. G. Strandberg, var telegrafist i
Fjällbacka på västkusten 1883–88, blef 1888 gift
med målaren H. Angered och var sedan under nära ett
decennium bosatt i Nord-Amerikas förenta stater. Hon
debuterade 1887 med en samling skisser, Västerut,
samt sände korrespondenser från Amerika till Göteborgs
handels- och sjöfartstidning. Efter återkomsten till
Sverige har hon offentliggjort flera arbeten rörande
de svenske utvandrarnas lif, näml. romanerna Den
nya världen
(1898) och På prärien (s. å.) samt
berättelsesamlingen Från det nya och gamla
landet
(1899), hvilken äfven innehåller motiv från
Sverige. Karakteristiska för dessa skildringar af det
moderna Amerikas jäktade lif äro en nervöst intensiv
stämningsstyrka och en grell, brokig färgrikedom.
R-N B.

Angermanni (nlat.), "ångermanländingar", en af de
två afdelningar, i hvilka de norrländska landskapens
studerande vid Uppsala universitet voro fördelade
under 1600-talet (den andra afdelningen kallades
vestro-bothnienses). Den ångermanländska nationen,
natio angermannica, utgjordes af ångermanländingar,
medelpadingar och jämtar, tills de två sistnämnda
grupperna 1686 bildade en egen nationsförening. 1827
förenade sig den medelpadsk-jämtländska nationen med
den bothniska (i hvilken den ångermanländska 1800
uppgått) till den norrländska nationen.

Angermannus. Se Abrahamus Andreæ
Angermannus
.

Angers [ã*e’], hufvudstad i franska depart. Maine et
Loire, vid floden Maine. 82,398 inv. (1901). Staden
har en delvis ålderdomlig, delvis modern
prägel. Märkvärdiga byggnader äro en gotisk katedral
(påbörjad 1225), Anjou-grefvarnas gamla slott samt
rådhuset. – A. har handelsrätt, appellationsdomstol,
en medicinsk skola, tre fria katolska fakulteter,
seminarier, flere lärda sällskap, bibliotek,
en samling målningar och statyer (bl. a. flere
arbeten af bildhuggaren David från Angers), botanisk
trädgård samt är biskopssäte. Liflig industri:
tillverkning af linne-, ylle- och bomullstyg,
segelduk, tändstickor, olja, konserver m. m. Betydlig
handel med ofvannämnda produkter och säd, mjöl,
hampa, lin, vin m. m. Något öster om staden ligga de
berömda skifferbrotten Trelazé. – A. hette i
äldsta tider Andegavum l. Andecavum; det kallades på
Cæsars tid Juliomagus och blef sedermera hufvudstad
i grefskapet Anjou. Under medeltiden höllos där
flera konsilier. 1793 segrade där rojalisterna under
Charette öfver republikanerna under Kléber.

Angerstein, en om svenska bergsbruket förtjänt
släkt, som påstår sig nedstamma från en ungrare,
Stefan Crachta, hvilken adlats af Fredrik II i Preussen
och belönats med godset Angerstein (i nuv. Hannover),
som släkten emellertid i början af 1600-talet nödgades
försälja. Till slutet af 1700-talet egde den svenska
grenen Vikmanshyttan och Turbo bruk i Dalarna.
På svärdssidan utdog släkten 1874 i Sverige med
kammarherren Uno A., föreståndare för Kronobergs läns
landtbruksskola (brorsons son till Reinh. A., se
nedan). Släktens mest kända medlemmar äro följande.
– 1. Anders A., f. i Halberstadt 1614, d. 1659,
inkom till Sverige med andra bergsmän från
Nederländerna 1639 och trädde i tjänst hos myntmästaren
M. Koch, hvilken han biträdde vid anläggningen af
Avesta kopparverk. Af en svåger arrenderade han
Turbo bruk, som ärfdes af hans barn. Han lämnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free