- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1019-1020

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Angara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige 1652 af missnöje öfver för liten uppmuntran,
men återkom i arfsangelägenheter 1659 och afled
s. å. på Turbo. Den svenska bergshandteringen hade
bl. a. att tacka honom för ett ändamålsenligare
kolningssätt. – 2. Johan A., den föregåendes son,
f. 1646 på Turbo, d. där 1716, var en utmärkt
skicklig bergsman, som upptog Bispbergs rika,
men dittills i ödesmål liggande järngrufva samt
införde flera förbättringar inom yrket. Han egde
Turbo och Vikmanshyttan samt gjorde kronan stora
försträckningar under krigen. – 3. Johan A. d. y.,
den föregåendes äldste son, f. 1672, d. 1720, var
assessor i bergskollegium och direktör vid Stora
Kopparberget. – 4. Reinhold Rücker A. (Rücker
var moderns släktnamn), den föregåendes brorson,
f. 1718, d. 1760, gjorde för bergsvetenskapliga
studier vidsträckta resor i Europa samt blef
efter hemkomsten assessor i bergskollegium och
"direktör öfver rikets gröfre svartsmide".
P. M. G.

Anghiera (Angera, mlat. Angleria), grefskap,
uppkalladt efter köpingen Angera, italienska prov.
Como, på Lago maggiores östra strand. Till den
grefliga släkten hörde Pietro d’Anghiera,
vanligen kallad Petrus Martyr Anglerius.

Angi- l. Angio- (af grek. angeion, kärl) nyttjas
i flere sammansättningar. I synnerhet användes det
i medicinska ord och betyder då blod- eller
lymfkärl. Ex.: Angiektasi, Angiologi,
Angiom m. fl.

Angiapteris erecta. Se Marattiaceæ.

Angiektasi (af grek. angeion, kärl, och ektasis,
utvidgning), med., kärlutvidgning.

Angifvare, jur., den, som hos målsegande, allmän
åklagare eller sådan myndighet, som eger att om
åtal förordna, anmäler en person såsom skyldig
till ett brott. Den, som angifver en annan för ett
brott, hvartill denne är oskyldig, är straffbar,
om angifvelsen skett "falskeligen", d. v. s. emot
bättre vetande, eller "af obetänksamhet". Har
åter angifvaren haft sannolika skäl för
sin angifvelse, är han fri från straff. Jfr
strafflagens 16:e kap. och C. G. Hammarskjöld,
"Om falsk angifvelse och ärekränkning" (1875).
J. H-R.*

Angilbert. Se Berta.

Angilram (A. af Metz), en af de mest ansedde
prelaterna i frankiska riket på Karl den stores
tid. Han var sedan 768 biskop i Metz, utsågs 784 af
Karl till dennes ärkekaplan och dog 791. I midten af
800-talet uppgaf man honom med orätt som författare
till Capitula Angilrami, ett understucket verk,
som sökte stödja de andliges kraf på att undandragas
världslig domsrätt och i de flesta handskrifter af de
pseudoisidoriska dekretalen (se d. o.) finnes fogadt
till dessa. Det anses vanligen som ett förarbete till
dessa förfalskningar.

Angina (lat.), med., fordom allmän benämning för
sådana sjukdomar i matsmältnings- och andningsorganen,
hvilka till följd af ett ofvanför lungorna och
magsäcken beläget hinder medföra svårighet att
andas eller att svälja. Numera brukar man vanligen
denna benämning endast om akut katarr i svalget
och inflammation i mandlarna, s. k. halsfluss eller
halsinflammation.
P. W.*

Angina pectoris (lat.), en af Heberden i slutet af
1700-talet beskrifven sjukdom, som karakteriseras
genom anfallsvis uppträdande, ytterst våldsamma
smärtor i hjärttrakten, vanligen därifrån utstrålande
åt vänstra armen och förenade med en
egendomlig känsla af den djupaste ångest och
beklämning. Hjärtverksamheten är under anfallen
vanligen häftig, pulsen liten, stundom oregelbunden,
andningen ytlig och påskyndad. Anfallen uppträda
vanligen plötsligt, räcka från en minut till
en half timme och sluta ofta med uppstötning af
gaser. Sjukdomens väsende är dunkelt. Antagligen
ligger en funktionsrubbning i hjärtats nerver till
grund för densamma. Den förekommer också ofta i
förening med sjukliga förändringar i hjärtat; mången
gång händer likväl, att inga sådana med bestämdhet
kunna upptäckas.
P. W.*

Angiograf (af grek. angeion, kärl, blodkärl,
och. grafein, skrifva), pulsmätare, detsamma som
sfygmograf; person, som beskrifver vaser, urnor,
dryckeskärl o. s. v. – Angiografi, pulsmätning;
beskrifning på vaser, urnor, dryckeskärl o. s. v.

Angiokarpa lafvar (af grek. angeion, kärl, och
karpos, frukt) l. Pyrenolichenes, bot. Se
Lichenes.

Angiokeratom (af grek. angeion, kärl, och keras,
horn), kärlsvulst med hornartad öfverhud.

Angiologi (af grek. angeion, kärl, och logos, lära),
läran om blodkärlens fördelning i kroppen; vetenskapen
om vasers, urnors, dryckeskärls och dylika, föremåls
tillverkning, form, namn o. s. v.

Angiom (af grek. angeion, kärl), kärlsvulst.

Angioneuros (af grek. angeion, kärl, och neuron,
nerv), sjukdom i de nerver, som betinga
blodfördelningen i blodkärlen.

Angiopati (af grek. angeion, kärl, och pathos,
lidande), sjukdom i kärlsystemet.

Angiosarkom (af grek. angeion, blodkärl, och sarx,
kött), elakartad kärlsvulst.

Angiospermæ (af grek. angeion, kärl, och sperma,
frö) l. Metaspermæ, bot., är den ena
af de båda hufvudafdelningar, i hvilka systematici indela
fanerogamerna. Dit hörande växter, som bilda
hufvudmassan af fanerogamerna, utmärka sig genom
följande egendomligheter. Fröämnena äro omgifna af de
helt och hållet sammanvuxna fruktbladen, som härigenom
bilda en sluten kammare eller ett kärl (angeion),
fruktämnet. I fruktbladens spets utbildas ett "märke"
för att uppfånga frömjölet eller pollenkornen. Dessa
utveckla på märket en pollenslang, som tränger
ner i fruktämnet och fröämnet samt in i dettas
embryosäck. Endast 1 äggcell utvecklas, som befruktas
af den i pollenslangens spets befintliga hanliga
kärnan. Först efter befruktningen utvecklas fröhvitan
(endosperm), och af hvarje befruktad äggcell uppstår
endast ett växtämne. De äldsta säkra, fossila
lämningarna af angiospermer har man funnit först i
den undre kritformationen. Den andra hufvudafdelningen
bland fanerogamerna är Gymnospermæ, som innefattar
ett jämförelsevis ringa antal växter, nämligen endast
barrträden och ett par andra grupper. Jfr
Gymnospermæ.
G. O. R.*

Angiospermia (jfr Angiospermæ), bot., den
andra ordningen af klassen Didynamia i Linnés
sexualsystem. Denna ordning karakteriseras
genom kapselfrukt, då den första ordningen
i klassen, Gymnospermia, är utmärkt genom
fyrdelad klyffrukt, eller, enligt Linnés
uppfattning, genom fyra nakna frön.
V. W.*

Angiostenos (af grek. angeion, blodkärl, och
stenos, trängsel), sammandragning af blodkärlen.

Angiostomata (af lat. angere, hopklämma, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:26:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free