- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1083-1084

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Annerstedt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1654; jämte Bihang I: Handlingar 1477–1654;
1877), Upsala universitets årsredogörelse
(1877–83), Englands historia 1603–88 (i "Illustrerad
verldshistoria", 1878), Upsala universitet 1827–1877
(i "Nord. tidskr.", s. å.), Jacob Letterstedt och hans
stiftelser
(ibid., s. å.), Några ord om statsjernvägar
och enskilda jernvägar
(i "Nat.ekon.fören.förhandl.",
1879), Axel Oxenstierna (i "Sv. tidskr.", 1889),
Schefferus och Verelius, en literär fejd i 17:de
seklet i Upsala
(1891), Upsala universitetsbiblioteks
historia intill 1702
(i Vitt. hist. o. ant. akad:s
"Handlingar", d. 12, 1894), samt inträdestal öfver
Gunnar Wennerberg och en större monografi öfver
ärkebiskop Olaus Martini (bägge föredragna i svenska
akademien, 1902 och 1903), hvartill kommer en mängd
uppsatser och recensioner i samfundshandlingar och
tidskrifter ("Svensk tidskr.", "Hist. bibliotek",
"Hist. tidskr." m. fl.). Såsom en af samtidens
ypperste kännare af Nordens medeltidshistoria har
A. dokumenterat sig genom det sätt, på hvilket han
utgifvit fortsättningen af urkundsverket "Scriptores
rerum suecicarum medii ævi" (del III, 1 och 2; 1871,
1876). Han har dessutom utgifvit "Upsala universitets
konstitutioner af år 1655" (univers.-program, 1890)
och "Bref af Olof Rudbeck d. ä. rörande Upsala
universitet" med en inledning (I, 1661–70; 1892; II,
1670–79; 1899).

Uppsala universitets bibliotek har under de år, som
A. varit dess chef, ej obetydligt utvecklats. Det
var väsentligen genom A:s nitiska bearbetningar
som riksdagen 1887 beviljade ett 200,000 kr. stort
anslag till byggnadens omgestaltning. Tack vare den
af A. 1885 utverkade portofriheten och hans aldrig
hvilande bemödande att vinna såväl myndigheters
som enskilda lärdes intresse i utlandet har
biblioteket också under hans chefskap vuxit
ansenligt. Hela bokförrådet har ordnats och
signerats efter ett bestämdt system, alltunder
det att det måst flyttas fram och tillbaka under
det stora ombyggnadsarbetet. Äfven den dyrbara
handskriftsamlingen har blifvit fullständigt och
väl ordnad. – A:s broder Ture A. (f. 1846,
d. 1886 såsom rektor vid realgymnasiet i Göteborg)
författade Svenska väldet i Livland 1564–1570
(gradualafh. 1877) och Resningen 1568 (1880).

Annesium, under medeltiden namn på Annecy
(se d. o.).

Annesley [änsli]. 1. Sir Francis A., 1628 upphöjd
till baron Mountnorris, engelsk politiker,
f. 1585, d. 1660, förvärfvade under 1600-talets
första decennier stora gods på Irland och var en
af ledarna för Ulsters kolonisation. 1618 blef han
statssekreterare för Irland, och 1625 anförtroddes
honom ledningen af öns finansväsen. När Strafford
(då ännu sir Thomas Wentworth) sattes att styra
Irland (1633), kom han genast i delo med lord
Mountnorris. Denne anklagades för försnillning och
beröfvades sina ämbeten, och Strafford lät döma
honom till döden för upproriskt tal (1635). Domen –
som allmänt ansågs hård och orättvis – upphäfdes
1641 af "långa parlamentet", och Mountnorris
tjänstgjorde en tid under Henry Cromwell ånyo som
irländsk statssekreterare. – 2. Arthur A., 1661
upphöjd till earl of Anglesey, den föregåendes son,
engelsk politiker, f. 1614, d. 1686, var medlem af
"långa parlamentet" och satt 1658 i Richard Cromwells
parlament. 1660 blef han president i
statsrådet, slöt sig vid restaurationen tidigt
till Karl II, förhandlade å dennes vägnar med
parlamentet och bidrog genom sitt förmedlande
inflytande att afvärja den tilltänkta blodiga
räfsten med "konungamördarna". Af Karl II
användes han i många sysslor och var bl. a. 1672–82
storsigillbevarare. Sistnämnda år afskedades han till
följd af några djärfva omdömen om konungens politik,
hvilka han fällt i ett par samtidshistoriska skrifter.
V. S-G.

Annetorp, kalkbrott i Hyllie socken af Malmöhus
län. Kalkbrottet eges af aktiebolaget "Förenade
kalkbrotten", hvars styrelse har sitt säte i
Malmö. Bolagets aktiekapital uppgår till 450,000
kr., och dess tillgångar belöpte sig 31 dec. 1902
till 947,517 kr. Vid A. sysselsattes år 1902
i genomsnitt 327 arbetare och bröts 93,000 ton
kalksten, hvarjämte därstädes tillverkades 17,600
ton jordbrukskalk.
K. K.-Å.

Annex (af lat. annexus, vidfäst, af annectere; jfr
Annektera), bihang, nyttjas mest i sammansättningar
(se följande rubriker). – Ordet annex ensamt brukas
stundom i st. f. annexförsamling eller annexkyrka
äfvensom någon gång om en byggnad (lokal), som hör
till en annan större byggnad (lokal): annex till en
utställningsbyggnad, annex till ett hotell.

Annexbatteri, krigsv., ett i omedelbar
anslutning till ett fort, men utanför dettas
graf anlagdt batteri för gröfre pjäser.
L. W:SON M.

Annex-celler, bot. Se Följeceller.

Annexförsamling, kam. När två eller flera
församlingar äro förenade till ett pastorat, kallas en
– vanligen den största och den inom hvilken pastor
är boende – moderförsamling, den eller de
öfriga annexförsamlingar. Kapellförsamling är en
aflägse belägen del af en annan församling, hvilken
del med läns- och stiftsstyrelsernas begifvande
blifvit därifrån utbruten och försedd med eget
kapell. Kapellförsamlingens medlemmar äro skyldiga
att bidraga till kyrkobygge i den församling,
hvarifrån utbrytningen skett, en skyldighet,
hvarifrån annexförsamlings medlemmar äro fritagna,
såvida ej moderförsamlingen lämnat bidrag
till annexkyrkan, i hvilket fall tjänsten bör
återgäldas. Då annex- eller kapellförsamling sådant
åstundar, kan domkapitlet tillåta komminister
eller kapell-predikant att på eget ansvar, men
under ordinarie pastors tillsyn, föra kyrkoböckerna
samt utfärda därpå grundade betyg och lysningar
till äktenskap. – Pastorat med annexförsamlingar
funnos väl i Sverige redan under den katolska tiden,
men de blefvo allmänna först efter reformationens
införande. För att bereda illa aflönade
kyrkoherdar tillräckliga inkomster stadgades
nämligen i Västerås ordinantia (1527) att, där
gällen voro svaga, två skulle förenas till ett.
KBG.

Annexhemman, kam., finnas inom
annexförsamlingarna i Skåne, Halland, Bleking och Bohus län
samt på Gottland. De äro vanligen såsom
aflöningsförmåner anslagna åt kyrkoherdar, undantagsvis åt
komministrar. I Skåne är där och hvar något dylikt
hemman lagdt i sambruk med prästgården, om denna
ansetts för svag; men i allmänhet brukas annexhemmanen
särskildt. Detta slags hemman – liksom all annan åt
prästerskapet anslagen jord, som ej utan olägenhet
kan brukas i sammanhang med boställen
– utarrenderas på sätt k. m:t i bref af 12 nov. 1858
stadgat (Sv. förf.-samling 1858, n:r 98, och 1862, n:r 49).
KBG.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free