- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1087-1088

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Annerstedt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till 1853 och i Österrike till 1874. Jfr A. Zgoda,
"Die annonce. Anleitung zur wirkungsvollen
ausstattung von inseraten" (1892) samt de af Londons
förnämste annonsagenter utarbetade "advertisers’
handbooks".

Annonsagent. Se Agent.

Annonsbyrå (jfr Annons), byrå eller kontor
för upptagande af annonser; särskildt en sådan
affärsanstalt, som verkar såsom mellanhand mellan den
annonserande allmänheten och tidningarna. Inrättningen
leder sitt upphof från England och har spridt sig
till många länder, äfven Sverige. Utomlands är det
icke ovanligt, att större tidningar bortarrendera
sin annonsafdelning till en annonsbyrå, att skötas af
denna på egen risk. Till de mest bekanta annonsbyråer
höra Agence Havas i Paris och Rudolf Mosse i Berlin.

Annonsera (fr. annoncer), tillkännagifva, sätta
in annons i en tidning.

Annonsplakat. Se Annons.

Annonsör, person, som infört annons (se d. o.).

Anno orbis conditi (lat.), året (det och det)
efter världens skapelse.

Anno orbis redempti (lat.), året (det och det)
efter världens återlösning (d. v. s. efter Kristi
födelse).

Anno passato (it.), under förflutna året.

Anno post Christum natum (lat.), året (det och det)
efter Kristi födelse.

Anno post Romam conditam (lat.), året (det och det)
efter Roms grundläggning.

Anno præcedente (lat.), under föregående år.

Anno præsente (lat.), under innevarande år.

Anno præterito (lat.), under förflutna året.

Anno recuperatæ salutis (lat.), i den återvunna
salighetens tid (d. v. s. efter Kristi födelse).

Annotanda. Se Annotera.

Annotation. Se Annotera.

Annotera (lat. adnotare, af nota, märke), anteckna,
anmärka. – Annotanda, eg. (saker) som böra antecknas,
anmärkningsvärda saker. – Annotation, anteckning.

Annotto, Se Anatto.

Anno urbis (lat.), i stadens år, d. v. s. från
stadens (Roms) grundläggning.

Anno urbis conditæ (lat.), efter stadens (Roms)
grundläggning.

Annuarium (lat., af annus, år), årsbok.

Annuell, fr. (lat. annualis, af annus, år), årlig,
ettårig.

Annuitet (fr. annuité, af lat. annus, år),
det penningebelopp, som enligt förut träffad
öfverenskommelse årligen af en låntagare gäldas till
skuldens förräntande eller afbetalning. Vanligen
menas med annuitet summan af det årliga afbetalnings-
och det årliga räntebeloppet. Ordet förekommer i
synnerhet i fråga om statslån. I England skiljer man
i detta hänseende mellan korta och långa annuiteter
(annuities); de förra afse skuldens gäldande på 49,
de senare på 99 års tid. Jfr Amortera.
J. H.*

Annularia, paleont. Se Calamites.

Annulata, Annulater (af lat. annulus, ring),
zool. Se Ringmaskar.

Annullera (fr. annuler, af lat. nullus, ingen),
tillintetgöra, utplåna, upphäfva, förklara ogiltig. –
Subst.: Annullering, mera sällan Annullation.

Annulus (lat.), ring. – A. inguinalis (af
inguen, könsdelarna). Se Varicocele. –
A. pastoralis. Se Pastoralring. –
A. piscatoris. Se Fiskareringen.

Annulär (af lat. annulus, ring), ringformigt

Annunciater (af it. annunziata, lat. annunciatio,
förkunnande, bebådelse) kallas till minne af Jungfru
Marie bebådelse två manliga och tre kvinnliga
ordnar: 1. Italiens förnämsta riddareorden,
Ordine supremo dell’ annunziata, stiftad
omkr. 1360 af Amadeus VI af Savojen, till minne
af hans farfaders, Amadeus V:s, tappra försvar af
Rhodos; kallades först "Halsbandsorden till Guds,
den heliga jungfruns och hennes femton vänners ära",
fick sina statuter af Amadeus VIII 1409, erhöll 1518
sitt nuvarande namn och nya stadgar samt upphöjdes
1725 till Sardiniens förnämsta orden. Riddarna måste
vara af gammal adel och hög rang och förut hafva
erhållit Mauritius- och Lazarusorden. Tecknet är
en gyllene medaljong, på hvilken Marie bebådelse
finnes framställd. Ordensfesten firas på Marie
bebådelsedag, 25 mars. – 2. Ett Maria bebådelses
broderskap, stiftadt 1460 af kardinal Turrecremata
för att bereda fattiga flickor värdig utstyrsel och
med verkningskrets hufvudsakligen inom staden Rom. –
3. En fransk nunneorden, hvars medlemmar kallades
"Marie bebådelses systrar" eller "Systrarna af
vår kära frus tio dygder". Denna orden stiftades
i Bourges 1501 af Ludvig XII:s frånskilda maka,
Johanna af Valois, en syster till Karl VIII och
dotter till Ludvig XI. Ehuru dess kloster förstördes
under franska revolutionen, har den fortlefvat
intill nuvarande tid. – 4. En italiensk nunneorden,
hvars medlemmar kallades "Marie bebådelses systrar"
eller (med anledning af sin himmelsblå dräkt)
"De himmelska". Den stiftades 1604 af änkan Maria
Vittoria Fornari från Genova och stadfästes af
påfven Klemens VIII. Under sin blomstringstid egde
orden omkr. 50 kloster, de flesta i Italien, några i
Frankrike och Tyskland. Den består ännu och har sitt
hufvudsäte i Rom. – 5. Lombardiska annunciater, äfven
kallade den hel. Ambrosius’ eller den hel. Marcellinas
nunnor. Denna orden stiftades 1408 af unga flickor
från Pavia och Venezia, hvilka gemensamt förbundo
sig till en helig vandel. Den vann icke obetydlig
anslutning, men upplöstes efter att under Pius V
(1566–72) ha erhållit en olämplig förvaltning. Mer än
60 af dess medlemmar hafva erhållit rykte som helgon.
J. HDR.

d’Annunzio, Gabriele, egentl.
Rapagnetta, italiensk skald och författare, f. 1864
ombord på briggen Irene på Adriatiska hafvet,
tillbragte sin barndom i byn Francavilla vid detta haf,
gick i skola i Prato samt visade tidigt anlag för poetisk
verksamhet, under det att de exakta vetenskaperna
lågo honom mycket emot. 1881 lämnade han skolan,
sedan han redan 1879, på faderns föranstaltande,
fått sin första diktsamling publicerad under namn
af Primavera. Därefter följde diktsamlingarna In
memoriam
(1880), Canto novo (1882) och Intermezzo
di rime
(1883), hvilkas gemensamma drag är ohöljd
sensualitet, särskildt hvad den sistnämnda samlingen
beträffar, med inflytande från de romerske lyrikerna
och modern fransk poesi, mest Baudelaire. I Rom,
dit d’A. kom ännu ej 20-årig, blef han bortskämd af
beundrare och beundrarinnor samt lefde sig helt in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free