Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ansiaux, Jean Joseph Eléonore Antoine, fransk målare - Ansikte l. Anlete kallas hufvudets främre del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1840 i Paris, elev af Vincent, var under
restaurationen en bland de förste representanterna för
den kyrkliga riktningen. Redan 1812 uppträdde han med
en Marias himmelsfärd. Hans religiösa målningar pryda
kyrkor i Paris och andra franska städer. Därjämte
målade han porträtt, genrebilder ur franska historien
samt gestalter ur den antika myten och den romantiska
poesien.
Ansikte l. Anlete kallas hufvudets främre
[text i bilden]
Parotis
[bildtext]
Fig. 1. Ansiktets kärl och nerver. 1. Ductus
stenonianus, öronspottkörtelns utförsgång. 2. Nervus facialis,
ansiktsnerven. 3. Musculus masseter, stora tuggmuskeln.
4. Arteria maxillaris externa, ansiktsartären. 5. Vena
facialis, ansiktsvenen. 6. Musc. buccinator, kindmuskeln.
7. Nervus buccinatorius.
[bildtext]
Fig. 2. Kärl och nerver i infraorbitaltrakten. Genom
ett hål i öfverkäksbenet (foramen infraorbitale) utträda
nervus och arteria infraorbitalis. 1. Ansiktsnerven.
2. Musculus caninus. 3. Musc. quadratus lab. sup.
del, som innehåller ingångarna, till organen för
digestion och andning samt för sinnesorganen,
medan den bakre delen omsluter nervdelar.
Ansiktets stomme utgöres hos människan af 13
fast förenade och ett rörligt ben (underkäken),
hvartill ytterligare komma tänderna. Dessa ben
bilda icke en slät, jämnt afrundad yta, utan hysa
flere utsprång (knölar) och insänkningar (gropar,
hålor). Bland knölarna må nämnas: två pannknölar
(märken efter pannbenens första förbeningspunkter),
ögonbrynsbågarna, näsan, kindkotorna, hakan samt
underkäkens vinklar och nedre kant. Vidkommande
näsan bör dock anmärkas, att spetsen icke har ben,
utan brosk till stomme. Bland hålor böra nämnas:
ögon-, näs- och munhålorna samt tinninggropen; de
tre förstnämnda innehålla resp. organen för syn, lukt
och smak, den sistnämnda en stor tuggmuskel. Benen
afrundas och jämnas genom fett, som fyller ytans
smågropar och utgör innersta lagret af den på
ansiktet i allmänhet tämligen grofva huden; knölar och
gropar äro därför mera märkbara hos magra personer.
Ansiktshuden är öfverallt klädd med fina hullhår;
[bildtext]
Fig. 3. Ansiktsnerven (Nervus facialis) och dess
förbindelse (anastomos) med nervus auriculo-temporalis.
1. Yttre hörselgången. 2. Nervus auriculo-temporalis.
3. Tinningbenets vårtformiga benutskott (processus
mastoideus). 4. Nervus facialis. 5. Musculus masseter, som
tager sitt fäste på underkäksvinkeln.
hos män (och en del karlavulna kvinnor) finnas
starkare, längre, lockiga hår på öfver- och underläpp,
haka och kinder, ända från kindkotorna till ned på
hakan; i ögonbrynen, kring ögonlockskanterna och
näsöppningarna finnas korta, styfva hår – ett slags
borst. Under och i huden ligga i flere riktningar
gående lager af en mängd tunna, glesa muskelbuntar,
bestämda för hudens rörelse, och genom hvilka rynkor,
veck o. d. i huden framkallas på en mängd olika
sätt och i växlande kombinationer, dels villkorligt,
dels ovillkorligt följande olika sinnesrörelser och
själsstämningar. Däraf härledas de olika anletsdragen
eller ansiktsuttrycken; däraf äfven dessa musklers
namn af mimiska. Såväl ansiktets allmänna form, dess
olika afdelningar höjd och bredd, delarnas inbördes
ställning och relation m. m. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
