- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1107-1108

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ansgarius-förening ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ansiktsbildningen hörande, som ock nyssnämnda
ansiktsuttryck blifva ofta, på grund af den
öfverensstämmelse, som i dem råder mellan flere individer från
samma trakt, kännetecken för olika stammar och folk.

Ansiktet hos människan och ansiktet hos de öfriga
ryggradsdjuren förete många likheter; men i ett
hänseende råder stor olikhet, däruti nämligen, att
djurets ansikte skjuter med mundelarna vida längre
ut och fram än människans, liksom det förstnämnda
är större i förhållande till hela hufvudet i
allmänhet. Denna olikhet har antagits stå i samband
med en högre utveckling af nervsystemet och de
ädlare förmögenheterna hos människan, och P. Camper
har därför i den olika ansiktsvinkeln uppställt en
mätare för djurens högre eller lägre ståndpunkt. Se
vidare illustrationerna med bifogade förklaringar.
G. v. D.*

Ansiktsbjudning. Se Förlossning.

Ansiktsnerven, nervus facialis, anat. Se
Hjärnnerver.

Ansiktsros, med. Se Rosfeber,

Ansiktssmärta, Fothergills ansiktssmärta, Tic
douloureux
, Trigeminus neuralgi, med.,
kallas en sjukdom, som utmärker sig genom anfallsvis
uppträdande häftiga smärtor i ansiktets känselnerver,
de s. k. trillingsnerverna (nervi trigemini). Vanligen
är endast den ena trillingsnerven angripen och ofta
endast en af dess grenar. Till de vanligaste formerna
af sjukdomen höra den s. k. supraorbital-neuralgien,
då smärtan hufvudsakligen har sitt säte i pannan,
infraorbital-neuralgien, då den uppträder
i öfverläppen, sidoytan af näsan eller nedre
ögonlocket, samt mental-neuralgien,
då den är begränsad till hakan och underläppen. –
Ansiktssmärtan är en af de vanligaste bland de
s. k. neuralgierna. De svårare fallen äro dock
lyckligtvis sällsynta. Sjukdomen förekommer mest
hos fullvuxna, i synnerhet hos kvinnor. Stundom
kan man spåra ett ärftligt anlag till densamma. Så
kallade nervösa personer äfvensom svaga, blodfattiga
och de, som lida af vissa allmänna sjukdomar, äro
mera disponerade därför än fullt friska. Vanligen
framkallas den af förkylning, i andra fall genom ett
yttre våld, som träffat nerven, eller ock därigenom
att en främmande kropp åstadkommit en retning på
densamma. Mycket ofta föranledes ansiktssmärtan
af sjukdomar i närliggande delar, framför allt i
hufvudskålens och ansiktets ben. Ofta, i synnerhet
i frosstrakter, synes den framkallas af samma
sjukdomsorsak som frossa och uppträder då vanligen
såsom supraorbital-neuralgi. Anfallen följa hvarandra
i sådana fall med regelbundna mellanrum, och sjukdomen
öfvervinnes ofta genom samma behandling, som är
bruklig vid frossjukdomar. Smärtornas intensitet är
mycket olika; de smärtor, som stundom förekomma i de
svåraste fallen, torde höra till de våldsammaste, som
människan kan erfara, och man känner många själfmord,
som varit följden af denna sjukdom. Fall finnas
beskrifna, i hvilka sjukdomen försvunnit efter ett
enda anfall, som räckt några minuter; men stundom
kan den fortfara i åratal, ja i årtionden. Utgången
beror företrädesvis på grundorsaken. Bot är i de
flesta fall möjlig efter längre eller kortare tid;
men stundom är hvarje behandling fruktlös.

Behandlingen växlar efter grundlidandets
beskaffenhet. Då anfallen uppträda med regelbundna
mellantider, och i synnerhet vid sådana fall,
som kunna betraktas såsom s. k. larverad frossa,
gör kina ofta förträfflig verkan. Bland medel,
som med fördel användas, må för öfrigt nämnas
elektricitet och massage. Morfin och andra narcotica
måste stundom tillgripas. I långvariga fall bör
dock morfinet användas med stor försiktighet,
för att förekomma ett efter sjukdomens häfvande
kvarstående missbruk af medlet. – Stundom kan man
häfva sjukdomen genom en kirurgisk åtgärd: afskärning
af den sjuka nerven (neurotomi) eller borttagande af
ett stycke af densamma (neurektomi) ofvan det angripna
stället.
P. W.*

Ansiktsvinkeln är den vinkel, som bildas af två
linjer, dragna från den mest framstående delen af
öfverkäken, den ena genom öronöppningens midt, den
andra tangerande midten af flinten eller pannan. Hos
svinet och hästen är denna vinkel vid pass 11°,
hos oxen 16°–17°, fåret och geten 25°–26°, hunden
26°–30°, katten 35°–36°, åtskilliga apor 30°–60°,
de högst stående aporna 60°–65°, negrerna 70°,
hos indo-européen omkr. 80°. Då man finner denna
vinkel hos människor, å kranier eller å konstverk,
uppgifven till 90°, ja, t. o. m. 100°, måste det
i förstnämnda fall bero på missbildning eller
sjukdom, i senare på onaturlig idealisering.
G. v. D. *

Ansjovis (Anjovis), zool., Engraulis
enchrasicholus
L., en vid Sveriges kuster ganska sällsynt
sillfisk, som skiljer sig från våra öfriga sillarter
därigenom, att öfverkäkens spets skjuter fram förbi
underkäkens. Några gånger ha visserligen enstaka exemplar
blifvit, tillsammans med vanlig sill, fångade vid
bohuslänska kusten och i Östersjön, till och med
ända upp i Stockholms skärgård; men sitt egentliga
hem har ansjovisen i de varmare delarna af Atlanten,
på den europeiska sidan, samt i Medelhafvet, där
sedan gammalt ett storartadt ansjovisfiske drifves,
i synnerhet vid Siciliens, Corsicas, Frankrikes och
Spaniens kuster. Fisket försiggår under mörka nätter
på försommaren och på det sätt, att några med bloss
försedda båtar sprida sig på en trakt af hafvet,
där man väntar att träffa ansjovis; när fiskarna
framlockats af skenet från ett bloss, tillkallas andra
båtar, hvilkas manskap omringar stimmet med garn. Nu
släckes blosset, man väsnas och pulsar i vattnet,
och den skrämda fisken ränner sig fast i garnen. Så
fortgår det från bloss till bloss. – Saltad, utgör
ansjovisen en ganska viktig handelsvara i södra
Europa. Hvad man hos oss allmänt i handeln kallar
ansjovis, är kryddad hvassbuk (Clupea sprattus)
eller småsill, ungar af Clupea harengus,
hvilken sistnämnda dock är sämre. Jfr Sillsläktet.
F. A. S.*

Ansjuan, dets. som Anjouan (se d. o.).

Anskar. Se Ansgar och Ansgarius.

Anslag. 1. Jur. a) Offentliggörande af en
ämbetsmyndighets beslut på det sätt, att å någon
för allmänheten tillgänglig plats inom ämbetsverkets
lokal eller (i fråga om domstolar) å rättens dörr
anslås en underrättelse om beslutet. – b) En sålunda
offentliggjord underrättelse. Olofligt borttagande
af dylikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free