- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1113-1114

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ansonia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

styfhala "stående riggen", d. ä. de tåg, som stötta
master, stänger, bogspröt m. m. (se fig.).
R. N.*

Ansättare, krigsv. Se Ansätta.

Ansökan l. Ansökning, jur., en
hos offentlig myndighet af någon framställd
begäran, som afser påkallande för ifrågavarande
persons räkning af en viss ämbetsåtgärd eller
utverkande af en förmån, t. ex. en tjänst (jfr därom
Befordran), som myndigheten eger bevilja. Benämningen
användes ej om hvarje slags begäran eller hemställan
till myndighet, utan begagnas vanligen i en mera
inskränkt mening. Sålunda skiljer ansökan sig
från besvärsskrift, besvär (se d. o.), som afser
en till öfverordnad myndighet ställd begäran om
rättelse i något samma myndighet underordnadt
ämbetsverks o. s. v. beslut. Vidare skiljer sig
ansökan från petition hos ämbetsmyndighet däruti
att petitionen kan afse hvilken ämbetsåtgärd som
helst, men ansökan afser sådan åtgärd, som rör den
besökande personligen. Den, som ingifver en ansökan,
eger att, om ansökningen ingifvits af behörig person,
i behörig tid och ordning, få densamma underkastad
ämbetsmyndighetens pröfning, medan petitionen är
en begäran, som i afseende på ämbetsförvaltningen
innebär endast en önskan eller hemställan och kan
lämnas utan allt afseende.

Ansökning, jur. Se Ansökan.

Ant, plur. Anter (lat. antæ), bygnk., den med
bas och kapital försedda, pilasterartade afslutningen af de
framför en grekisk tempelcellas fasadmur framdragna
sidomurarna. Anten har i regeln samma bas- eller
sockelprofil som cellamuren; kapitälprofilerna
öfverensstämma däremot icke med det motsvarande
kolonnkapitälets, såsom fallet är med renässansens i
öfrigt likartade pilasterbildningar. – Med templum in
antis
förstås den af Vitruvius såsom prototyp för det
grekiska templet framställda byggnadsformen med tvenne
kolonner mellan anter i hufvudfasaden. En stor del af
de s k. "skatthusen", hvilka kransade tempelplatserna
i Olympia, Delfi, Delos m. fl. ställen, voro utförda
enligt denna typ. Se illustrationen sp. 1114.
I. G. C.

Antab, stad i Syrien. Se Aintab.

Antæus. Se Antaios.

Antaflor. Se Anor.

Antafrodisiaca l. Antafroditiska medel
(af grek. anti, mot, och Afrodite, skönhetens gudinna),
medel mot en sjukligt stegrad könsdrift. Sådana
medel äro bromkalium, kloralhydrat, jod och kamfer,
utom stor måttlighet i mat och dryck samt kroppens
härdande och genitaliernas tvättande med kallt vatten.

Antagonism (grek. antagonisma), motstånd, strid,
fiendskap (hufvudsakligen i fråga om åsikter). 1.
Farm. Inbördes motverkan i fråga om
läkemedel. Man har funnit, att vissa sådana kunna,
då de gifvas samtidigt, motverka eller i vissa fall
hindra framträdandet af de symtom, hvilka de hvart
för sig åstadkomma. Genom nyare undersökningar är det
ådagalagdt, att dylik antagonism, inom vissa gränser,
eger rum mellan t. ex. stryknin och kloralhydrat,
kalabarbönans giftiga beståndsdel (fysostigmin
l. eserin) och kloralhydrat, flugsvampgift (muskarin)
och atropin, atropin och morfin, morfin och kaffein
o. s. v.

En antagonistisk verkan uppkommer i de flesta fall
därigenom att ett medel, efter att hafva upptagits
i blod och väfnader, så förändrar tillståndet i de
organ, på hvilka ett annat medel skulle verka, att
det senare icke får tillfälle att framkalla den för
det samma karakteristiska effekten. När morfin verkar

[bildtext]
Dorisk antbildning från Eleusis.
A. Ant-kapitälets och antbasens profiler i större skala.
(Se föreg. sp.)

antagonistiskt mot atropin, sker detta icke
därigenom att morfinet t. ex. kemiskt förändrar
eller förstör atropinet, utan därigenom att morfinet
bl. a. "söfver" (narkotiserar) de delar af hjärnan,
på hvilka atropinet sträfvar att framkalla en
häftigt retande verkan (upphetsning, anfall af
raseri). Antagonister äro ofta ämnen, af hvilka
det ena retar, det andra i förlamande riktning
påverkar samma organ. I regel öfvervinner härvid
det förlamande giftet det retande. Kännedomen om
läkemedels antagonism är af den största vikt,
i synnerhet med afseende på lifvets räddande i
förgiftningsfall.
C. G. S.

2. Anat. Antagonism mellan muskler
eger rum, då en eller flere sådana äro så
anbragta, att de motverka hvarandra. Så t. ex. äro de
på lårets framsida belägna musklerna, såsom sträckare
för underbenet, antagonister till en del på lårets
baksida befintliga muskler, hvilka böja underbenet. De
senare äro ock antagonister till de förra. – Verka
antagonister samtidigt, uteblifver vanligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free