- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1183-1184

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antropologisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänseenden öfverlägsna, personer. Det är först med
denna uppfattning som gudsbegreppet utdanar sig till
bestämda former och samtidigt erhåller en verkligt
etisk karaktär. För att nå denna ståndpunkt måste ett
folk hafva hunnit till medvetande om personlighetens
betydelse och värde, en kunskap som är den rent
animistiska uppfattningen främmande. Först hand i
hand med antropomorfismen inträder den egentliga
mytbildningen. Det är ur denna åskådning den
religiösa bildande konsten uppspirat. Se vidare
J. A. Ekman, "Den naturalistiska hedendomen" (1888),
och T. K. Segerstedt, "Till frågan om polyteismens
uppkomst" (1903).
N. E. H.

Antropopatism (af grek. anthropos, människa,
och pathos, lidande, lidelse), den åsikt, som tillägger
Gud mänskliga känslor och lidelser. Adj.:
Antropopatisk. Jfr Gud.

Antropoteism (af grek. anthropos, människa, och
theos, gud), människoförgudning.

Antropotomi (af grek. anthropos, människa, och
temnein, skära), människans anatomi.

Antropozoisk (af grek. anthropos, människa, och
zoon, lefvande varelse), med mänskligt lif; som röjer
spår af mänskligt lif.

Antrustioner (af ett med sv. tröst besläktadt
forngermanskt ord, som fick betydelsen skyddsvakt)
kallades hos frankerna på de merovingiske konungarnas
tid de friborne franker, som voro in truste dominica,
d. v. s. anställda i den kungliga hirden. Vid sin
anställning förband sig antrustionen genom en ed,
aflagd "i konungens hand", till hirdmanskap och trohet
(trustem et fidelitatem). I likhet med de norske
hirdmännen blefvo de sålunda konungens "handgångne
män". På grund af antrustionernas anställning i
konungens tjänst erlades för dem en tre gånger så hög
mansbot (600 solidi) som för andra friborna franker
(200 solidi). De romaner, som trädde i konungens
tjänst, kallades däremot convivæ regis, och som
en fri romares mansbot endast var 100 solidi i det
frankiska riket, så blef convivans mansbot endast
300 solidi. På karolingernas tid kvarstod ordet
antrustioner i lagarna endast såsom en lämning från
den merovingiska tiden.
S. F. H.*

Anträd. Se Anor.

Antskog, bruk i Finland. Se Fiskars.

Anttola, imperiellt pastorat af 3:e kl., Nyslotts
stift, S:t Michels kontrakt, S:t Michels domsaga
och härad, S:t Michels län, Finland. Landarealen
241 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,477
personer (1902).
A. G. F.

Antverp, en brädsort. Se Bräder.

Antwerpen, fr. Anvers [uttalas i Belgien ãvä’rs, i
Frankrike ãvär]. 1. Hufvudstad i provinsen Antwerpen
och en af Belgiens märkvärdigaste städer. Det
ligger på Scheldes högra strand och står genom
kanaler i förbindelse med Bruxelles, Louvain och
Malines. Floden är dit upp farbar för de största
fartyg. Staden, redan förut ej oviktig, kom sig upp
genom sillfiske, synnerligen under 1000-talet, och
kunde snart utrusta hela flottor. Från 14:e till
16:e årh. upplefde A. sina mest lysande dagar. Då
byggdes dess arkitektoniska mästerverk; det utmärkte
sig genom sin konst och vetenskapliga id, samlade
rikedomar genom sin handel och var erkändt såsom
Europas första fabriksstad. I början af 1500-talet
hade staden öfver 200,000 inv., och dess årliga
omsättning uppgick till 600 mill. gulden. Staden
sjönk under det nederländska frihetskriget, då
den plundrades 1576 och efter en lång belägring
intogs af spanjorerna 1584, samt hindrades i sin
återuppblomstring däraf, att holländarna spärrade
Scheldemynningarna. Under Belgiens förening med
Holland (1814–30) började ett nytt uppsving, hvilket
särskildt blef storartadt, sedan Scheldetullen
aflösts (1863).

illustration placeholder

Katedralen i Antwerpen.

Medan på 1850-talet hamnen årligen besöktes
af 1,830 fartyg å 822,533 ton, stego dessa siffror
på 1870-talet till 4,510 fartyg å 2,083,516 ton och
1898 till 5,358 fartyg å 6,500,000 ton. Importens
värde var 1864 410 mill. fr., 1896 1,500 mill. fr.,
och exporten hade på samma tid ökats från 150
till 600 mill. fr. samt transitohandeln från 76
till 400 mill. De viktigaste importartiklarna äro
spannmål, kaffe, ull, tobak, hudar, petroleum och
trävaror. Industrien omfattar diamantsliperier,
tobaks-, socker- och spetsfabriker, bryggerier oeh
brännerier. – Näst Hamburg är A. kontinentens största
hamnstad. Antalet invånare var 1900 272,831. Staden är
byggd i form af en halfcirkel, har i allmänhet trånga
gator och en mängd hus från medeltiden. Bland dessa
åldriga byggnader är katedralen, eller Vårfrukyrkan,
den förnämsta och räknas såsom en af den gotiska
byggnadskonstens betydligaste och originellaste
anläggningar. Den mäktiga, femskeppiga eller, om
kapellraderna medräknas, till och med sjuskeppiga
byggnadens yttre är tämligen nyktert, men erbjuder
i stället ett ovanligt lifligt och effektfullt inre
perspektiv. I den marmorprydda S:t Jakobskyrkan
finnes familjen Rubens’ grafkapell, och den store
mästarens bronsstaty står

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free