- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1189-1190

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antropologisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskapsmännen knappast befattade sig, men har nu
förvärfvat sig en erkänd och hög plats nästan
öfverallt. Man har insett, att ett ofantligt arbete
återstår att utföra, innan kulturväxterna i ordets
allra vidsträcktaste bemärkelse och dessas fiender
inom växtvärlden blifva på ett tillfyllestgörande
sätt kända, samt att denna kännedom, då den vunnits
med tillhjälp af fullt vetenskapligt arbetssätt etc.,
äfven för den rena botaniken är af fullt lika stort
värde som någonsin kännedomen om de vilda växterna. Då
därtill kommer, att vida större materiella hjälpmedel
naturligen oftast stå till buds för undersökningar,
som åtminstone indirekt snart nog komma den materiella
kulturen till gagn, är det lätt begripligt, att äfven
män med vår tids yppersta vetenskapliga bildning hafva
begynt egna sitt lif åt undersökningar, hvilka falla
under rubriken använd botanik. Detta har å andra sidan
haft till följd, att de resultat, som vunnits för det
praktiska lifvet redan under den korta tid, som denna
riktning gjort sig gällande, hafva blifvit af den vikt
och betydelse, att det botaniska arbetet på detta
område omfattats med ett alltmer stigande intresse
såväl af regeringarna i nästan alla kulturstater
som ock af den stora allmänheten. Belysande i detta
afseende är den betydelse de ursprungligen rent
botaniska undersökningarna öfver bakterier och
andra lågt stående svampar fått för medicinen;
den omgestaltning bryggeriindustrien undergått
genom studiet och renodlingen af jästsvamparna;
det inflytande det efter rent vetenskaplig metod
utförda studiet af vinstockens biologi m. m. haft för
bekämpandet af fylloxeran; den roll växtfysiologien
alldeles omedelbart spelat och spelar för det
rationella landtbruket m. m.

En af de tidigaste ansatserna i Sverige
till botanikens tillämpning på landtbruk var
anställandet af en vetenskapligt bildad botanist
vid Landtbruksakademiens agrikulturkemiska
anstalt å dess experimentalfält vid Albano nära
Stockholm. De arbeten, som därmed togo sin början,
föranledde, att riksdagen 1885 beviljade medel till
en växtfysiologisk försöksanstalt. Denna har sedan
dess varit centralpunkten för de praktisk-botaniska
undersökningar på vetenskaplig bas, som utförts i
Sverige, äfven om senare uppkomna institutioner,
såsom Sveriges utsädesförening, med framgång arbetat
i samma riktning. I Sverige har arbetet hittills
gått åt tvenne håll. Å ena sidan har man genom ett
noggrant systematiskt och biologiskt studium af de i
landet allmännare kulturväxterna arbetat på att lära
känna dessa på ett annat och bättre sätt än hittills
varit fallet samt sedermera med stöd af denna kännedom
sökt "förädla" dem i skilda riktningar, motsvarande
olika klimatiska förhållanden och olika användningar
för dem. Bland arbeten utförda med detta mål för
ögonen äro att nämna J. Erikssons i "Medd. från
K. Landtbruksakad:s exp.-fält" (n:r 5 och 27) utgifna
"Studier och iakttagelser öfver våra sädesarter"
(1889) och "Bidrag till det odlade hvetets systematik"
(1892) samt hans "Typsamling af inom Sverige mognade
sädesvarieteter" (3 faskiklar 1889–92, innehållande
de förnämsta hvete- och kornvarieteterna). Det
biologiska området beträddes af Th. v. Nergaard
i arbetet "Normalsystem för bedömande af axets
morfologiska sammansättning hos våra sädesslag"
(i "Allm. sv. utsädesför:s årsber." 1887), i hvilket
förf. sökte genom noggranna detaljundersökningar
af sädesaxets byggnad sätta denna i relation till
formernas kulturvärde (korrelationsfenomen). Dessa
studier hafva allt framgent fullföljts vid
Sveriges utsädesförenings försöksanstalt vid
Svalöf i Skåne. I den af föreningen utgifna
tidskriften har offentliggjorts en serie
meddelanden härom, bland hvilka må framhållas
dels de utförda korsningsförsöken, dels de rena
urvalsförsök, som i praktiskt vetenskapligt
syfte företagits. Försöksstationen vid Svalöf
har under ledning af Hj. Nilsson bragts upp till
rang af en bland de förnämsta i Europa. Se vidare
Sädesförädling.

År 1895 grundlades en af riksdagen beslutad
försöksanstalt i Luleå, kemisk-växtbiologisk
anstalt, vid hvilken under ledning af d:r
P. Hellström landtbruksvetenskapliga undersökningar
bedrifvas. Anstaltens verksamhet publiceras i dess
årsredogörelser. Anstalten är världens nordligast
belägna växtbiologiska station.

Den andra riktning, i hvilken nu ifrågavarande
undersökningar gått, är den patologiska. Samtidigt
med att i vårt land ett rationellare och intensivare
jordbruk började bedrifvas, öppnades ock ögonen
för de oerhörda förluster landet led därigenom
att kulturväxterna skoningslöst härjades af
sjukdomar, orsakade dels af parasitsvampar,
dels af skadeinsekter. Exempelvis må nämnas,
att år 1889 minskades hafreskörden i vårt land
af sådana orsaker med omkr. 162 mill. kg., värda
omkr. 16 mill. kr. Då man sökte botemedel mot dessa
härjningar, kom man snart nog till klar insikt om,
att särskildt växtsjukdomarnas beskaffenhet och
natur voro endast ytterst bristfälligt kända. Från
den ofvan nämnda växtfysiologiska anstalten hafva
viktiga bidrag till en bättre kännedom utgått i
en serie publikationer, hvilka utgöra betydande
förarbeten till en på vetenskapen grundad kamp mot
kulturväxternas fiender. – Studiet af kulturväxternas
sjukdomar inträdde 1890 i ett nytt skede genom
landtbrukskongressen i Wien. De spridda ansatserna
samlades då till ett internationellt samarbete,
hvilket tog sig uttryck i den af "Die internationale
phytopathologische kommission" utgifna "Zeitschrift
für pflanzenkrankheiten". Insikten om betydelsen af
kraftigt arbete hade emellertid redan i Sverige
föranledt regeringen att 1890 bevilja 10,000 kr.
för en speciell undersökning af sädesrosten,
hvilken utförts af J. Eriksson och E. Henning. Den
afslutades 1894, och redogörelsen publicerades i ett
större arbete, "Die getreideroste" (Stockh. 1896).

Äfven på skogshushållningens område har man
kommit till insikt om att noggranna vetenskapliga
undersökningar fordras för att vinna säker kännedom
om flera af denna näringsgrens lifsfrågor, såsom om
hastigheten i skogens återväxt, om det inflytande
växtsamhällenas beskaffenhet utöfvar på denna
etc. Såväl på enskild väg som från statens sida har
ock en serie undersökningar af nu ifrågavarande slag
blifvit utförd. Flere tidskrifter finnas också, som
behandla skogsvårdsfrågor och därmed sammanhängande
spörsmål, bland dem "Tidskrift för skogshushållning"
och "Skogsvårdsföreningens tidskrift". 1902 togs ett
ytterst viktigt steg framåt, i det då grundlades
och organiserades "Statens skogsförsöksanstalt"
("Forstliga försöksanstalten"), som f. n. är förlagd
till Stockholm. Den är fördelad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free