- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1193-1194

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anxur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Aos. Se Åhus och Ås.

Aosta. 1. Distrikt (circondario) i ital. prov.
Torino. A. är uppfylldt af vilda berg och skogar.
Den vackra Val d’Aosta mellan de grajiska och
penninska alperna genomflytes af Dora Baltea; i den
finnas flera mineralkällor, i synnerhet vid
Cour-majeur. Flera fästningsverk bevaka denna ingång
till Italien. De fattige invånarna lida mycket af
kretinism. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
västra stranden af Dora Baltea, just där vägarna
öfver Stora och Lilla S:t Bernhard förena sig. 583
m. öfver hafvet. 7,554 inv. (1901). Handel med vin,
ost och läder. En fästning, benämd Civitas Augusta
och Augusta prætoria, grundlades på denna plats
(25 f. Kr.) af Augustus, sedan han besegrat det
kringliggande landets invånare. Ännu finnas kvar
storartade fornlämningar, såsom en väl bibehållen
triumfbåge med 10 korintiska marmorpelare. – Efter
denna stad bär en prins af italienska konungahuset
hertigtitel. Nuvarande hertig af A. är prins
Emanuel (f. 13 jan. 1869), äldste son till hertig
Amadeo af A. (se Amadeus 3). Han förmälde sig 25
juni 1895 med prinsessan Hélène af Orléans (f. 1871),
en dotter till grefven af Paris.

À outrance [otrã’s], fr., till det yttersta. Bekant
är Gambettas lösen guerre à outrance, "krig till
sista man", under fransk-tyska kriget 1870–71.

a. p., förkortning antingen för anni præsentis
(a. præs.), lat., det innevarande årets, eller anni
præteriti
(a. præt.), lat., det förflutna årets.

Apa, zool., släktet Simia i Linnés system, där detta
släkte jämte människan, pysslingarna och flädermössen,
under det gemensamma namnet Primates, utgjorde
den högsta ordningen af däggdjurens klass. Efter
många olika försök till en naturlig uppställning af
däggdjuren (se d. o.), därvid man bl. a. än uteslutit,
än ånyo upptagit människan i det zoologiska systemet,
har man på senare tider i viss mån återgått till
Linnés ofvan antydda åsikt, då man af människan och
de egentliga aporna bildat en ordning under det af
Linné föreslagna namnet. Till denna lösning af frågan
om apornas systematiska ställning har man blifvit
ledd hufvudsakligen genom den obestridliga sanningen,
att aporna skilja sig betydligt mera från hvarandra,
än de högst utbildade bland dem skilja sig från
människan. Se Primates.

Apa, sjöv., benämning på tvenne slags stormsegel. Det
ena slaget, kalladt stagapa, rätteligen
mesan-stagsegel, är ett snedsegel, hvilket löper
på mesanstaget och utgör det nedersta seglet, som
kan föras emellan de aktersta masterna. Det andra
slaget, gaffel-apan, är ett gaffelsegel, som sitter
på bakre kanten af stormasten och med öfre delen är
fäst vid eller löpande på en s. k. gaffel. Jfr Segel.
R. N.*

Apacherna (Apatsjerna), en krigisk
indianstam, kringströfvande i Texas, New Mexico och
Arizona i Förenta staterna samt i Sonora, Chihuahua
och Durango i Mexico. De äro ett ryttarfolk, som
lefver af jakt och plundring, och hafva envist motsatt
sig alla civiliseringsförsök. Först på senare tiden
har det lyckats unionsregeringen att få de fleste af
dessa indianer att bosätta sig på reservationer. 1890
bodde 4,550 i Arizona, 1,600 i New Mexico och 337
i Indianterritoriet. De tillhöra den sydligaste
hufvudgrenen af den atabaskiska
språkfamiljen. Jfr Buschmann, "Das apache als eine
athapaskische sprache erwiesen" (1860–63).

Apafi (Apafy). 1. Mikael I, furste af
Siebenbürgen, f. 1632, d. 1690, af en till lågadeln hörande släkt,
utmärkte sig under furst Georg II Rákóczy på dennes
fälttåg till Polen 1656, blef 1661 utropad till furste
af Siebenbürgen och bibehöll sig sedan med turkisk
hjälp. Slutligen måste han (1686) erkänna Österrikes
öfverherrskap. – 2. Mikael II, den föregåendes son,
f. 1680, d. barnlös 1713, måste först fly för den
af Turkiet understödde pretendenten Emmerich Tököly,
men återkom 1692 med österrikisk hjälp. 1696, då han
vägrade efterkomma österrikiska regeringens fordran
att han skulle afstå från sin furstevärdighet, fördes
han till Wien. Där afsade han sig 1697 sina anspråk
mot årlig pension och lefde sedan som privatman med
titeln "riksfurste". Jfr Siebenbürgen.

Apafy. Se Apafi.

Apage (grek.), vik hädan! gå bort! Jfr Vade
retro me, satana
.

Apagoge (grek. apagoge, bortförande, lat. deductio ad
absurdum
, förande till det orimliga), log., indirekt
bevis för ett påstående genom att uppvisa falskheten
af dess motsats, d. v. s. af alla andra möjligheter.

Apagogiskt bevis (Apagoge), log. Se
Apagoge.

Apalacher [-la’t*er] l. Appalacher,
eg. apalachtschi okli, "människorna på andra
stranden", en gren af stammen markoki l. creek, som
bodde vid Chattahoocheefloden, på gränsen mellan de
nuvarande staterna Alabama och Georgia, och vid kusten
ända till Florida. De kommo under spanskt herravälde,
och en del kristnades, men flydde för alibamuernas
infall mot sydväst till det franska territoriet och
slogo sig ned vid Mobilefloden i Alabama. Stammens
sista rester, 14 familjer, lefde 1815 vid Bayon Rapide
i Louisiana. Namnet finns kvar i Apalacheeviken och
Apalachicolafloden. Creek-språket har behandlats af
H. F. Buckner (Marion, Ala. 1860) samt af Brinton
i "Contributions to a grammar of the Muskokee"
(Philad. 1870).

Apalachicola. Se Appalachicola.

Apanage [apana’*], fr. (mlat. panagium l.
apanagium, af panis, bröd), underhåll, särskildt de medel,
som af folkombuden anslås till underhåll för de
yngre medlemmarna af regenthuset. Fordom
anvisades i detta syfte vanligen afkastningen eller
den behållna inkomsten af vissa län, slott och
kungsgårdar; numera utgår beloppet merendels i
penningar. De anslag, som lämnas till underhåll
åt den regerande fursten, kallas vanligen
civillista. – Apanage-bönder kallades
fordom i Ryssland de lifegne på de till regenthusets
underhåll anslagna kronoegendomarna.
J. H.*

Apanage-bönder. Se Apanage.

Apart (af fr. à part), vid sidan, afsides, för sig
själf, särskildt.

A parte ante (lat.), "från delen före", och A parte
post
(lat.), "från delen efter", skolastiska termer,
med hvilka betecknades, att Gud är oändlig såväl med
hänsyn till det förflutna (ante) som till det framtida
(post).
S-E.

Apartemang (fr. apartement) , afsides beläget rum;
afskild del af ett hus; hemlighus. Jfr Apart.

Apartement [franskt uttal: apartmã’]. Se
Apartemang.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free