Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apoteksprivilegium. Intet apotek får anläggas i Sverige utan k. m:ts tillstånd - Apoteksvikt. Se Medicinalvikt - Apoteksvisitation. Se Apotek - Apotem l. Apothema, mat. - Apoteos, förgudande - Apoteosera. Se Apoteos - Apothecium, bot. - Apothema. Se Apotem - A potiori, "af den mäktigare (större, bättre) delen" - Apotome, mus. - Apotrop, bot. Se Fröämne - Apoxyomenos, "Skraparen" - App., förkortning för romerska förnamnet Appius - Appalacher, indianfamilj. Se Apalacher - Appalacherna, bergskedja. Se Alleghanny-bergen - Appalachicola l. Apalachicola, segelbar flod - Apparans (fr. apparence), utseende - Apparat, fys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af 1900 hade Sverige 12 säljbara, 244 personella,
8 filialapotek och 56 medikamentsförråd. I Norge
funnos 1900 36 apotek med realprivilegium, 93
med personligt, 1 privilegium för rigshospitalet
och 5 filialapotek. Finland egde vid 1902 års
slut 34 reala l. stamapotek, 134 personella
apotek och 86 apotekslådor eller filialer.
JHM.*
Apoteksvikt. Se Medicinalvikt.
Apoteksvisitation. Se Apotek.
Apotem l. Apothema (af grek. apotithenai,
bortlägga), mat., den linje (a), som drages ifrån
medelpunkten i en reguljär månghörning vinkelrätt
mot en af sidorna och alltså är radie till den i
samma månghörning inskrifna cirkeln; i en reguljär
pyramid den räta linje (a), som drages från spetsen
vinkelrätt mot någon af basens sidor (kallas äfven
pyramidens sneda höjd).
Apoteos (grek. apotheosis), förgudande, en ceremoni,
genom hvilken forntidens folk tillerkände en människa
gudomlig rang. Bruket att apoteosera var mycket
gammalt hos grekerna och hade sin grund i den beundran
och tacksamhet man ville visa aflidna, hvilka utmärkt
sig som sitt folks välgörare eller förvärfvat ett
glänsande hjälterykte. Senare lät mången härskare
(t. ex. Alexander den store) apoteosera sig, medan
han lefde. Hos romarna var Romulus länge den ende,
som erhöll apoteosering; Julius Cæsar apoteoserades
af Augustus, som också själf blef delaktig af denna
utmärkelse, och därefter blefvo alla kejsarna med
undantag af Vespasianus apoteoserade. Ceremonien
(lat. consecratio) egde hos romarna vanligen rum
på Marsfältet, där den dödes vaxbild, lagd på en
praktfull paradsäng, brändes på ett bål, ur hvars
lågor man lät en örn flyga upp, hvilken enligt
folktron förde den aflidnes själ till gudarna. – Med
apoteos menar man numera vanligen en framställning
af någon eller något såsom gudomligt upphöjdt;
förhärligande.
Apoteosera. Se Apoteos.
Apothecium (af grek. apotheke, förvaringsrum),
bot., det organ hos en afdelning af lafvarna och
hos skifsvamparna, i hvilket askosporerna
(se Ascomycetes) bildas. På svenska benämnes
detta organ vanligen sporfrukt. Hos lafvarna
är apotheciet skif- eller skållikt, skaftadt eller
oskaftadt, hos skifsvamparna äfven hatt- eller
klubb-liknande. Jfr Perithecium.
Apotheciets viktigaste beståndsdel är den ofta
egendomligt färgade sporhylsskifvan, hymenium, som
består dels af de s. k. safttrådarna, parafyserna,
dels och väsentligen af de jämförelsevis stora,
sporalstrande cellerna, sporhylsorna, asci. För
öfrigt bildas apotheciet af greniga celltrådar,
hvilka liksom safttrådarna och sporhylsorna äro
klorofyll-lösa, och hos en del lafvar därjämte af
klorofyllförande celler, de s. k. gonidierna.
V. W. (G. L-M.)
Apothema. Se Apotem.
A potiori (lat., med underförstådt parte, del),
"af den mäktigare (större, bättre) delen", af
hufvuddelen. – A (parte) potiori fiat denominatio
(lat.), ett föremål bör benämnas efter en för
detsamma väsentlig egenskap eller efter sin högsta
utvecklingsgrad.
Apotome (grek., "afskärning"), mus., forngrekisk
benämning på den kromatiska halftonen.
Apotrop (af grek. apotrepein, frånvända), bot.
Se Fröämne.
Apoxyomenos (af grek. apoxyein, skrapa bort),
"Skraparen", namn på en berömd antik marmorstaty,
föreställande en atlet, som efter kampen
medelst skrapan befriar sin kropp från dam och
olja. Denna marmorstaty, som påträffades 1846 i
Rom och nu förvaras i Vatikanen, är utan tvifvel en
kopia efter ett bronsoriginal af Lysippos. Den anses
vara typisk för Lysippos’ skönhetsideal. Figuren är
smärtare, mer elastisk och elegantare och hufvudet
mindre än i Polykletos’ ynglingagestalter och har ej
dessas stela ställning och trygga lugn, utan liksom en
lätt vaggande, armens rörelser beledsagande hållning –
behärskas af en viss nervös oro.
(O. G-G.)
App., förkortning för romerska förnamnet
Appius.
Appalacher, indianfamilj. Se Apalacher.
Appalacherna [-la’t*er-], bergskedja. Se
Alleghany-bergen.
Appalachicola [äpəlätʃikō’la] l. Apalachicola,
segelbar flod, som upprinner i den nordamerikanska
staten Georgia och, efter att hafva genomflutit
Florida, mynnar ut i Appalache-bukten af Mexikanska
viken. Längd 160 km. Nära flodens mynning ligger en
mindre stad med samma namn.
Apparans (fr. apparence), utseende, yttre sken,
sannolikhet; utsikt. – Apparanser, utsikter,
anledningar att hoppas. – Såvera apparanserna,
rädda skenet.
Apparat (af lat. apparatus, tillrustning), fys.,
kallas hvarje inrättning, medelst hvilken ett
experiment anställes eller en verkan framkallas,
då ett instrument däremot tjänar till anställande af
observationer. Luftpumpen, Atwoods fallmaskin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
