- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1247-1248

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Applåd l. Applådissemang, handklappning - Applådera, genom handklappningar tillkännagifva sitt bifall - Applådissemang. Se Applåd - Appoggiato, it., mus. - Appoggiatura, it., mus., långt för-slag - Appoint, fr. l. Appunto (it.), hand., fyllnadsväxel - Appomattox, grefskap i Virginia - Apponyi, ungersk adelssläkt. 1. Anton Georg A. - Apponyi. 2. Georg A. - Apponyi. 3. Albert A. - Apport. 1. Frambärning - Apport. 2. Bär hit! tag hit! (till hundar) - Apportera, frambära, tillföra - Apportez!, fr., bär hit! tag hit! (till hundar) - Apposition, språkv. - Appositionsteori, bot. Se Cell, bot. - Appreciation (fr.), värdering - Appreciera, värdera - Apprehension, jur. - Appretera, text.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Applåd l. Applådissemang (fr. applaudissement),
handklappning för att tillkännagifva bifall. Detta
slags bifallsyttring var bruklig redan hos forntidens
greker och romare. Jfr Applådera.

Applådera (fr. applaudir, lat. applaudere,
af ad, till, och plaudere, slå, klappa), genom
handklappningar tillkännagifva sitt bifall.

Applådissemang. Se Applåd.

Appoggiato [-åddjatå], it. (egentl. "understödt"),
mus., med buret sångföredrag.

Appoggiatura [-åddjatura], it. (egentl. "stöd"),
mus., långt för-slag.

Appoint [apåä’], fr. (af à point, på pricken,
fullkomligt) l. Appunto (it.), hand., fyllnadsväxel,
en växel, genom hvilken en viss summa fullkomligt
fylles. Om t. ex. A. är skyldig B. 1036 kronor och
betalar denna skuld med tvenne växlar, den ena på
1000, den andra på 36 kr., kallas den sistnämnda
växeln en appoint. – Remittera l. trassera
(växlar) par appoint l. per appunto
betyder därför: betala ett saldo eller en rest af en
skuld genom en växel, som jämt fyller beloppet. –
Appoint nyttjas äfven i följande betydelser: 1) hvarje
enskild växel i en af flere sådana bestående remissa;
2) hvarje enskild till ett lån hörande obligation;
3) om de olika valörer, hvari pappersmynt utställes
(t. ex. i 5, 10, 50, 100 kr.) och 4) saldo
(se d. o.).
(RM.)

Appomattox [äp*mä’t*ks], grefskap i Virginia,
Nord-Amerikas förenta stater, inom hvilket floden
A. upprinner och vid hvars court-house
(tingshus), 35 km. ö. om Lynchburg, Lee 9 april 1865
sträckte gevär för Grant – en handling, hvarmed
det nordamerikanska inbördeskriget slutade.

Apponyi [a’ppånji], ungersk adelssläkt, känd
sedan 1300-talet och 1739 upphöjd i grefligt stånd.

1. Anton Georg A., f. 1751, d. 1817, stiftade
det apponyiska biblioteket på 50,000 band, däribland
en dyrbar samling aldiner, hvilken sedan 1827 finnes
i Pressburg och står öppen för allmänt begagnande.

2. Georg A., den föregåendes sonson, politiker,
f. 1808, d. 1899, var en tid (från 1843) ledare
för det aristokratisk-konservativa partiet vid
ungerska riksdagen, men drog sig efter 1848 års
händelser tillbaka till privatlifvet. 1859 blef
han medlem af det s. k. förstärkta riksrådet i Wien
och snart en af ledarna i det nationella partiet.
Han blef 1860 president i Ungerns högsta domstol,
men nedlade 1863 detta ämbete, sedan försöken till
en uppgörelse med Österrike strandat.

3. Albert A., den föregåendes son, politiker, f.
1846, invaldes 1872 i ungerska deputeradekammaren,
där han snart genom sin lysande parlamentariska
begåfning kom att intaga en ledande ställning,
i synnerhet sedan han anslutit sig till den nationella
oppositionen. Från 1878 var han "nationalpartiets"
ledare och bekämpade särskildt häftigt Tiszas
värnpliktsförslag och kabinettet Bánffys politik. Med
sitt parti anslöt han sig däremot 1899 till det nya
regeringspartiet under Szell och blef hösten 1901
deputeradekammarens president. Denna befattning
blef särskildt maktpåliggande under
oafhängighetspartiets obstruktion 1903 först emot Szell och sedan
mot dennes efterträdare Khuen-Hedervary. A. sökte
under denna svåra kris intaga en medlande ställning,
men drogs därunder allt närmare den nationalistiska
oppositionen. Då Stefan Tisza (nov. 1903) blef
ministerpresident på ett program i fråga om
härväsendets ordnande, som upptog många af de
ungersknationella kraf A. förfäktat, men uteslöt
andra, nedlade A. sin presidentbefattning. Sedan
Tisza röjt sin afsikt att med all kraft nedslå
obstruktionen i kammaren, utträdde A. jämte sina
närmaste meningsfränder ur det liberala partiet
(nov. 1903).

Apport. 1. (Fr. apport) Frambärning, tillförsel.
(Ordet brukas särskildt om spiritistiska mediers sätt
att "framskaffa" från andevärlden materiella
föremål.) – 2. (Fr. apporte!) Bär hit! tag hit! (till
hundar).

Apportera (fr. apporter, lat. apportare, af ad,
till, och portare, bära, föra), frambära, tillföra.

Apportez! [apårte], fr., bär hit! tag hit! (till
hundar).

Apposition (lat. appositio, tillsats), språkv.,
attribut, som är skildt från sitt hufvudord genom
paus (i motsats till epitet, som är ett utan paus
tillfogadt attribut). Jfr Attribut 2.
R-N B.

Appositionsteori, bot. Se Cell, bot.

Appreciation (fr.), värdering.

Appreciera (fr. apprécier), värdera.

Apprehension (lat. apprehensio), jur., den handling,
hvarigenom en person tager en sak i besittning. Se
vidare Kontrektationsteori.

Appretera (af fr. apprêter, tillreda, göra färdig),
text., begagnas ofta i betydelsen klistra, stärka,
gifva styfhet eller glans åt en väfnad. Appreteringen
innefattar emellertid i sig alla de behandlingar, som
det i väfstolen framställda tyget (råväfven) har att
undergå för att framstå som fullfärdig handelsvara.
Dessa behandlingar äro mycket olika för olika varor.
Genom appreteringen skola råmaterialiernas bästa
egenskaper framhäfvas, tyget erhålla lämplig mjukhet
eller fasthet, bli matt eller glansigt, trådbart eller
ulligt o. s. v., alltefter ändamålet och det för
tillfället gällande modet. Appreterings- eller (som
de också kallas) beredningsmetoderna kunna indelas
i följande hufvudslag: klädes- eller kardullsberedning,
kamgarnsberedning samt bomulls-, linne- och sidenberedning.

De klädesartade tygernas beredning är ganska
invecklad. Den, som jämfört ett stycke väl beredt
kläde med den fula råväf, som legat till grund därför,
inser lätt hur viktig denna del af fabrikationen är
och hur stort ansvar som hvilar på appretören. En
klädesvara kan i väfstolen ej sammanväfvas så tät,
som man önskar den i färdigt tillstånd; den måste
därför krympas eller valkas. Men innan dess skall den
noppas och lagas, så att knutar och främmande ämnen
aflägsnas och felande trådar bli inbroderade. Härefter
befrias tyget genom tvättning i vatten med någon
tillsats af soda eller såpa från smuts, olja och lim
(oljan inmängd i ullen för att underlätta kardningen;
limmet tillsatt å varpen för att öka trådarnas styrka
under väfningen). Tvättningen utföres i maskiner,
af hvilka fig. "Tvättmaskin för kardullsvaror" visar
en enkel konstruktion. Om garnet innehållit mycket
s. k. strö (halmstycken och delar af kardborrar,
som bruka finnas intrasslade i ullen), måste tyget
karboniseras. Karbonisationen verkställes genom
tygets neddoppning i utspädd svafvel- eller saltsyra
(3 1/2° à 6° Baumé) samt efterföljande torkning och
uppvärmning till 75° à 90° C. Till färgade varor
användes en


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free