- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1257-1258

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apriorisk. Se A priori - A-pris, detsamma som enhetspris (se d. o.) - A privativum. Se Alfa - À prix fix, fr., till bestämdt pris - À propos. Se Apropå - Apropå (fr. à propos), i rätt tid, väl till pass - Aprutium, medeltidens namn på staden Teramo - Apsider l. Absider. 1. Bygnk. Se Apsis - Apsider l. Absider. 2. Astron. - Apsidial. Se Apsis - Apsidlinje. Se Apsider - Apsis l. Apsid, äfven Absis l. Absid, äfven Concha, bygnk. - Apsjeron. Se Absjeron - Apsras, ind. myt. - Apsyrtos. Se Absyrtos - Apt, stad i franska depart. Vaucluse - Apta, bot. Se Bauhinia - Aptenodytes, zool. Se Pingvinerna - Aptera, passa, foga - Aptera, zool., en af Linnés insektsordningar - Apteryx, zool. - Aptien l. Aptien-etagen, geol. Se Kritsystemet - Aptit, begär, lystnad; matlust - Aptychus, paleont. - Apuaniska alperna, berg i Italien, n. om Serchiodalen - Apuchtin, Aleksej Nikolajevitj - Apulejus. Se Appulejus - Apulien (it. Puglia), landskap (compartimento) i sydöstra delen af konungariket Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Apriorisk. Se A priori.

A-pris, detsamma som enhetspris (se d. o.).

A privativum. Se Alfa.

À prix fixe [pri fiks], fr., till bestämdt pris.

À propos [apråpå]. Se Apropå. – Mal à propos,
olägligt, i otid.

Apropå (fr. à propos), i rätt tid, väl till pass; med
anledning af, på tal om; tillfälligtvis, af en slump.

Aprutium, medeltidens namn på staden Teramo.

Apsider l. Absider (af grek. apsis, rundning).
– 1. Bygnk. Se Apsis. – 2. Astron.
Ändpunkterna af storaxeln i en elliptisk planet- eller

kometbana. Perihelium (B) är närmast, aphelium (A)
längst från solen. Deras sammanbindningslinje, som
är ellipsens storaxel, kallas apsidlinje.
A. N-R.

Apsidial. Se Apsis.

Apsidlinje. Se Apsider.

Apsis l. Apsid, äfven Absis l. Absid
(grek. apsis, rundning), äfven Concha (lat.,
"mussla"), bygnk., altarnisch; den halfcirkelformiga,
med en halfkupol öfverhvälfda afslutningen af
en kyrkobyggnads (särskildt den gammalkristna
basilikans) midtskepp. Framför apsis, som i regeln
ligger åt öster, står altaret. Både namnen och saken
äro lånade från den antik-romerska basilikans hvälfda
halfcirkelnisch, som troligen utgjorde plats för
domstolen. – Apsidial l. Absidial,
halfcirkelformig.
(I. G. C.)

Apsjeron. Se Absjeron.

Apsras, ind. myt., himmelska jungfrur, som oaktadt
sin öfversvinneliga fägring måste förblifva ogifta,
emedan de icke undergått den i lagen påbjudna
reningen. Med sina behag lyckliggöra de inbyggarna
i Indras himmel.

Apsyrtos. Se Absyrtos.

Apt [apt l. att], stad i franska depart. Vaucluse, vid
en liten biflod till Rhône. Omkr. 4,500 inv. Gammal
domkyrka. Liflig handel och betydlig industri. A. är
af samma ålder som Avignon. Det förskönades i
synnerhet af Julius Cæsar, hvarför det fick namnet
Apta Julia.

Apta, bot. Se Bauhinia.

Aptenodytes, zool. Se Pingvinerna.

Aptera (lat. aptare), passa, foga, lämpa till,
anbringa vid; afpassa för.

Aptera (grek., "vinglösa"), zool., en af Linnés
insektordningar, som dock innefattade både insekter,
spindlar, tusenfotingar och kräftdjur; numera en
grupp bland Hemiptera (se d. o.).
F. A. S.*

Apteryx (grek., "den vinglöse"), zool., ett hönslikt
strutsfågel-släkte på New Zealand, med ett långt
näbb, liknande ibisfågelns, men med näsborrarna vid
näbbets spets. Vingarna äro starkt förkrympta, Benen
äro mycket starka, men korta, framtårna beväpnade med
kraftiga gräfklor; baktån kort. En art af detta släkte
kallas af infödingarna kivi, en annan roaroa. De
äro nattliga fåglar, som om dagen gömma sig i hålor,
under trädstubbar, trädrötter o. d. Först efter
solens nedgång bli de lifliga, söka sin föda i maskar,
insekter, insektlarver och frön. Släktet, som först
1812 blef kändt i Europa, har blifvit alltmer

sällsynt, allteftersom odlingen inträngt i New Zealands
skogar. Då och då ses fågeln i Europas zoologiska
trädgårdar.
F. A. S.*

Aptien [apsiä’] l. Aptien-etagen, geol. Se
Kritsystemet.

Aptit (fr. appétit, af lat. appetitus), begär,
lystnad; matlust. – Aptitlig, som retar begären;
läcker, välsmakande.

Aptychus (af grek. aptyx, utan veck), paleont.,
benämning på de i ammoniternas boningskammnre
stundom förekommande, symmetriskt byggda, tunna
skalhalfvor, som stöta intill hvarandra med sin inre
raka och tandlösa rand. Den yttre randen är konvext
bågformig, den främre svagt konkav. Tillsammans bilda
båda halfvorna en halfcirkelformig eller halfoval
figur. Aptychus antages numera allmänt vara lock,
med hvilka ammoniterna kunde tillsluta sitt skal; en
annan åsikt är, att den bildade en skyddsinrättning
för de honliga ammoniternas nidamentalkörtlar. Den
har tolkats såsom cirrhipedrester (Lepadites),
fiskkäkar (Ichthyosagones), musselskal
(Trigonellites, Tellinites), o. s. v.
A. HNG.

Apuaniska alperna, berg i Italien, n. om
Serchio-dalen, i prov. Massa-Carrara, mellan
Apenninerna och hafvet. Där brytes en förträfflig
carraramarmor.

Apuchtin, Aleksej Nikolajevitj, rysk lyriker,
f. 1841 i guv. Orel, d. 1893 som tjänsteman i
inrikesministeriet. Hans samlade dikter utgåfvos
första gången 1886. Aristokrat i sin åskådning,
stod A. främmande för den moderna tiden och valde
sina poetiska stoff ur äldre perioder, särskildt
Katarina II:s "guldålder". Bland hans dikter, som
hufvudsakligen behandla kärleken, märkes den poetiska
berättelsen "Ett år i klostret", skrifven med formell
talang och djup känsla.
A-D J.

Apulejus. Se Appulejus.

Apulien (it. Puglia), landskap (compartimento) i
sydöstra delen af konungariket Italien, innefattande
provinserna Bari, Foggia och Lecce. 19,109
kvkm. 1,959.668 inv. (1901). Landet är till stor del
en jämn, osund, människofattig stäpp. I n. ö. höjer
sig det isolerade kalkberget Gargano (1,055 m.). S. om
Ofanto höjer sig A. till en 300 à 400 m. hög
vattenfattig kritplatå, Le Murgie, framför hvilken
ligger en fruktbar kustremsa. De förnämsta städerna
äro Foggia, Barletta, Bari, Brindisi och Taranto. –
A:s kust var under den gamla tiden rikt befolkad


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free