- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1267-1268

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Araber - Arabesk, ett efter sina uppfinnare, araberna, uppkalladt fantastiskt linjeornament - Arabi (achmed A. pasja), egyptisk general

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i saga och sång. Dessa förtjänster liksom ock de
förnämsta felen, långsinthet, bakslughet, opålitlighet
(lögn, löftesbrott, mened och dylikt anses icke som
vanhedrande), utmärka lika mycket den bofasta
befolkningen som beduinerna. – En arabisk stad eller
by är oftast omgifven af en låg jordvall, blott de
allra största af en stenmur. Gatorna äro än ytterligt
breda, än mycket smala, men alltid krokiga. Husen,
af soltorkad jord (brändt tegel nyttjas ej), sällan af
sten, hafva platta tak, små, högt belägna fönster
och inga yttre prydnader, men äro stundom
hvitrappade eller målade. Det förnämsta, till
mottagning nyttjade rummet heter káhwe ("kafé"), och
gästfrihet utöfvas här nästan ännu mer än hos
beduinerna. Den bofasta befolkningens näringsfång är
i byarna hufvudsakligen jordbruk (hvete, korn,
dadlar, kaffe, bönor, lök), boskapsskötsel (nötkreatur,
åsnor, kameler, hästar) och jakt (hare, struts,
skogsdufva, vildand), i de större städerna nästan
uteslutande handel, för hvilken araberna ega en
utpräglad fallenhet. Däremot står industrien mycket
lågt. Smide, sadelmakeri, garfveri och
väfnadsfabriker finnas, men produkten är obetydlig och
underhaltig. Något bättre är det i Jemen (guld- och
silfverarbeten), och utmärkt skickliga äro arbetarna
i Oman, hvars stålsmiden, filigran och broderier,
arbeten i guld och silfver öfverträffa Damaskus’ och
Bagdads. Men verktygens primitiva beskaffenhet
och saknaden af mekaniska hjälpmedel hindra äfven
där industrien att nå en verklig betydelse. Exporten
omfattar hufvudsakligen blott dadlar, kaffe och
strutsfjädrar. I afseende på klädedräkt, seder och
bruk samt ett flitigare utöfvande af islams bud likna
de större städernas invånare sina trosförvanter i
Kairo, Damaskus, Bagdad och andra storstäder,
medan däremot bybefolkningen mer öfverensstämmer
med beduinerna. Slafvar (från Afrika) hållas
öfverallt, mer hos de bofaste än hos nomaderna,
hufvudsakligen till hushållsbestyr och hjordarnas vaktande,
mindre till jordbruk. De behandlas i allmänhet väl,
blifva ifriga muselmän och frigifvas ofta vid festliga
tillfällen. Efter sju års tjänst hafva de rätt till frihet,
och därför finnes det bland den bofasta befolkningen
en icke obetydlig kontingent af fria negersläkter,
hvilka i alla sociala förhållanden, giftermål, sjeik-
och kadi-val o. s. v. äro fullkomligt likställda med
araberna, ett vacket exempel på verklig tolerans i
jämförelse med förhållandet inom Förenta staterna.
– Jfr resebeskrifningar af Niebuhr, Burckhardt,
Wellstedt, Wallin, Burton, Maltzan, Palgrave, lady
Blunt ("A pilgrimage to Nejd", 1881) och Doughty
("Travels in Arabia deserta", 1889). – Om
arabernas religion se Islam och Muhammed;
om deras historiska betydelse se Arabien
(historia).
H. A.


Arabesk, ett efter sina uppfinnare, araberna,
uppkalladt fantastiskt linjeornament med inblandning
af ej naturalistiskt, men schematisk-fantastiskt
behandlade växtformer. De muhammedanska arabeskerna
(äfven kallade moresker) äro ofta sammansatta
af tvenne räta linjer (någon gång äfven af
kroklinjer), hvilka äro sinnrikt flätade i hvarandra
och brutna i trubbiga vinklar, med ständig upprepning
af samma geometriska motiv, vanligast (olikfärgade)
stjärnor och månghörningar. I detta invecklade,
men med fin beräkning uttänkta, spel af linjer,
som än söka hvarandra, än åter fly hvarandra
för att ingå nya förbindelser, äro vanligen inblandade
växtformer (bladverk, rankor, blommor, frukter m. m.),
hvilka alltid äro strängt stiliserade och således
ej påminna om bestämda förebilder i naturen. Dessa
ornament äro antingen utförda i flat relief i
stuck eller målade; och då araberna därvid, i motsats
till grekerna, nyttjade äfven brutna färger, erbjuda
deras arabesker ett nästan kaleidoskopiskt färg-
och linjespel, som tydligt talar på en gång om det
arabiska folkets glödande inbillningskraft och om dess
skarpt beräknande förstånd. – Denna rika ornamentik
fördelas så, att den anpassas efter väggytor
och bågöppningar, så att kring de större partien
bildas frisartade inramningar, under det att de skilda
fältens gränslinjer utmärkas genom bandslingor. Jfr
Arabisk konst.

illustration placeholder

Arabesk (moresk) från Alhambra.

illustration placeholder

Arabesk från slottet i Heidelberg (renässans).

R–N.
(O. G–G.)


Arabi (Achmed A. pasja), egyptisk general,
född inom en fellah-familj i Nedre Egypten omkr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free