Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarbostäder, för arbetsklassen afsedda boningshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdar använda kvinnor, som arbeta efter hennes
plan. Ännu ett steg har tagits af en annan känd
filantrop, miss Emma Cons, i det hon själf
bosatt sig bland sina fattiga vänner i ett stort,
för ändamålet uppfördt byggnadskomplex, Surrey lodge
(i sydöstra London), försedt med egen lekplats samt
kaffehus och matvaruhandel. Det här skildrade systemet
har vunnit efterföljd på många håll äfven utom
England bl. a. i Stockholm (se nedan), i de Liagres
bostäder i Leipzig samt i Johannesvereins i Dresden. –
En intressant arbetarbostadstyp äro de efter sin
grundläggare uppkallade "Rowton-houses", hotell för
ogifta arbetare (se illustr. sp. 1309–10). De göra
intrycket af en engelsk klubblokal och innesluta
gemensamma matsalar, läsrum, bibliotek, rökrum,
tvättrum m. m. samt hyttliknande sofrum, endast om
natten tillgängliga för hyresgästen – ett tvång,
som man, exempelvis, ansett sig böra undvika vid
Göteborgs, i viss mån liknande, ungkarlshotell för
arbetare (se nedan). Sådana hotells betydelse till
motarbetande af "inneboendesystemet" ligger i öppen
dag.
I Nord-Amerikas förenta stater ha
dessa "Building and loan associations" nått sin största
utveckling. Redan enligt 1894 års statistiska
undersökning utgjorde de 5,838 med omkr. 1,7 mill.
delegare – däraf 300,000 kvinnliga – samt ett kapital
af något öfver 450 mill. dollars. I Filadelfia ensamt
finnas 600 bostadsföreningar, som förmedla
uppförande af små hus, hvilka på 10–12 år förvärfvas
genom amortering. Betecknande är att i vissa af
Förenta staterna andelar i bostadsföreningar genom
lag äro tillförsäkrade frihet från utmätning. Bland
icke-spekulativa bolag må här blott nämnas "City and
suburban homes comp." i New York. Under ledning
af den för sina jämförande studier på detta område
berömde f. d. professor E. R. Gould kan detta
bolag, framför allt i fråga om sina väldiga mönsterhus
efter "block"-systemet ("tenement houses") i stadens
fattigare kvarter anses i allt väsentligt motsvara den
sociologiska vetenskapens och den nutida
byggnadsteknikens kraf. Hvarje lägenhet, om 2–4 rum, har
varmt och kallt vatten, fasta tvättbunkar af porslin,
vattenklosett, fri värme medels ångrörledning, talrör
och ringledning från porthvalfvet, inredning för
lys- och kokgas m. m. Särskilda åtgärder äro vidtagna
för dämpande af ljud mellan de olika lägenheterna
och våningarna. Hissar finnas för paket och varor;
aska och sopor tömmas i s. k. "dust-shoot", ledande
till affallsrum, från hvilka de med lätthet afhämtas.
I källarvåningen stå fria bad, tvättstuga och
ångvärmda torkrum till hyresgästernas förfogande.
Hyrorna, som upptagas enligt Octavia Hills system
(se ofvan), rätta sig efter de hyror, som gälla i
kringliggande, allt annat än mönstergilla bostäder.
Bolagets kapital är omkr. 6,4 mill. kr. Utdelningen
har växlat mellan 2 och 3 1/2 proc. Bland
bostadsföretag utförda af enskilda arbetsgifvare är det mest
bekanta "arbetarnas villastad", Pullman, en förstad
till Chicago. Uppkallad efter grundläggaren, den
s. k. "sofvagnskungen", är villastaden afsedd för
den vid Pullmansbolagets verkstäder sysselsatta
skaran af omkr. 14,000 arbetare. Framtrollad på
den flata, delvis sumpiga prärien, är den i fråga om
yttre anordningar en verklig mönsterstad, med parker,
sjöar, öppna platser för lek och idrott, med skolor,
bibliotek, teater, sparbank samt en storartad
försäljningslokal, där bolaget, som eger det hela,
under glastäckta arkader tillhandahåller arbetarna
förnödenheter af snart sagdt alla slag, med undantag
af starka drycker, som ej få försäljas till dess
hyresgäster. Den "patriarkaliska" myndighet, som
regerar den i det yttre så tilltalande staden,
har dock på senare tider användts till skapande af
tryckande band på arbetsaftalets frihet. – I Tyskland
har såväl bland föreningar som arbetsgifvare ganska
stort intresse för bostadsfrågan gjort sig gällande. I
olikhet med flertalet engelska föreningar bygga de
tyska i allmänhet själfva, vare sig afsikten är att
förskaffa medlemmarna egna hem eller att uppföra hus
till uthyrning. Berlins bostads- och sparförening har
30 hus, som anses mönstergilla, hvarjämte föreningen
med sin egentliga verksamhet på många olika sätt
utvecklat det kooperativa lifvet: konsumtionsförening,
bibliotek, egen tidning o. s. v. Arbetarboningarna
i Lindenau och Eustrich, förstäder till Leipzig,
tillhöra bokhandlaren H. L. Meyers berömda
stiftelse. De mer än 800 lägenheter, som uthyras,
betinga olika pris; ingen hyresgäst får hyra bostad,
hvars pris öfverstiger 1/7 af hans inkomst. Vidare
må påpekas Wilhelmsruhe vid Köln samt slutligen de
af en arbetsgifvare, Krupp, uppförda, omkr. 4,500
lägenheter för arbetarna vid de väldiga
[bildtext]
Från kolonien Altenhof i Essen. Hus för en familj.
Från färgverken i Höchst. Hus för en familj.
vapenfabrikerna i Essen. Af historiskt intresse är
den af Dollfus redan 1853 anlagda "cité ouvrière"
vid Mülhausen i (det då franska) Elsass, till hvilken
anläggning Napoleon III lämnade bidrag.
Byggnaderna uppfördes enligt Mülhausentypen,
"hus-fyrkanten". Företaget, som verkat mycket genom
föredömets makt, lär vara på väg att upplösas, enär
det visat sig att dess arbetarhem gjorts till föremål
för spekulation och samtliga öfvergått till andra
egare. – I Frankrike har ett synnerligen beaktansvärdt
uppslag gifvits genom den 1889 stiftade föreningen
"Société française des habitations à bon marché", med
syfte att genom skrifter, pristäflingar m. m. väcka
intresset för bostadsfrågan. Bland mera uppmärksammade
franska
Tryckt den 1/2 04
1 b. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
