- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1321-1322

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarbostäder, för arbetsklassen afsedda boningshus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid sina grufvor i Dalarna uppfört ett större antal
arbetarbostäder m. fl. En särdeles lämplig typ för
arbetarbostad har uppförts af Uppsala ångkvarns
aktiebolag. Se illustr. sp. 1317–18.

[bildtext]
Arbetarbostäder i Grängesberg.


Af stort intresse för bedömande af
arbetarbostadsfrågan är en jämförelse af hyrespriset å olika orter
och i skilda länder. I Stockholm utgjorde enligt
1902 års kommunala bostadsstatistiska undersökning
medelhyran för lägenheter om ett, två och tre
rum med kök resp. 246, 397 och 580 kr. Dessa siffror
röna emellertid inflytande af det stora antalet
underhaltiga bostäder, som, till en del inrymda i stadens
egna hus, säkerligen vid en ordentlig
byggnadsinspektion skulle utdömas. Enligt "Meddelanden",
utgifna af kommerskollegiets afdelning för
arbets-statistik (som från och med 1903 offentliggör en
fortlöpande statistik öfver priset å de
"bostads-kategorier, som företrädesvis användas af arbetare"),
lär, om de sämsta bostäderna frånskiljas,
medelhyran för nyssnämnda tre slag af lägenheter utgöra
resp. 260, 441 och 637 kr. och motsvarande
medelhyra i Göteborg 211, 295 och 496 kr. Malmö 162,
244 och 358 kr., Norrköping 184, 319 och 480 kr.
(samt för ett rum och kök i Malmberget–Gällivare

[bildtext]
Arbetarbostäder i Kiruna.

262 kr., Kiruna 303 kr.). Till jämförelse meddelas
några uppgifter från en del städer i utlandet.
Medelhyran för ett rum och kök utgör i Manchester kr.
94–140, Lybeck 110, Gent 113, Liverpool 117,
Köpenhamn 120, Breslau 127, München 131,
Magdeburg 137, Frankfurt a. M. 156, Kristiania 165,
Dresden 183, Berlin 206. Medelhyran för två rum
och kök utgjorde 1897 i Manchester kr. 187–234,
Liverpool 215, London i nyuppförda hus 269 (för
tre rum och kök 363). Hyrorna ställa sig således
högre i Stockholm än i någon af här angifna städer,
ett förhållande, som torde få tillskrifvas bl. a. dåliga
kommunikationer, dyra tomtpris, onödigt kostbart
byggnadssätt och alltför mycket "dödt rum" i
förhållande till husens kubikutrymme.

Såsom redan antydts, framgår af den i skilda länder
vunna erfarenheten att ett af de väsentligaste hindren
för bostadsreformen är de höga tomtprisen i de stora
städerna och deras närmaste omgifningar. Genom
snabba och billiga kommunikationer till kringliggande
landsbygd kan detta missförhållande något motvägas.
Ännu verksammare är att kommunen själf förvärfvar
den mark, som behöfves för samhällets utveckling;
detta dock naturligtvis endast under förutsättning
af en socialt vidhjärtad kommunalpolitik med öppet
öga för bostadsfrågans berättigade kraf. Att härvid,
såsom redan blifvit antydt, själfva
stadsplanens (se d. o.) beskaffenhet är af ingripande
betydelse ligger i öppen dag. Det är dock i vanliga
fall endast vid stadsutvidgningar eller
nyanläggningar, som full hänsyn kan tagas till
bostadsreformen. Vid sådana bör man, i stället för att göra
stadsplanen likformig för hela området, särskildt
i fråga om gatubredden, som i sin mån är
bestämmande för husens höjd, införa olika föreskrifter för
olika stadsdelar, för hufvud- och bigator, för gator,
som äro uteslutande bostadsgator o. s. v. (Såsom ett
mönster för den moderna lagstiftningen på detta fält
må framhållas "Allmän byggnadsordning för
konungariket Sachsen" af 1 juli 1900.) – För att äfven
direkt hindra en onaturlig stegring af tomtprisen,
framför allt i ännu obebyggda stadsdelar,har man särskildt
i vissa af Österrike-Ungerns och Tysklands storstäder
infört s. k. "graderad" byggnadsordning,
som för längre mot utkanterna belägna kvarter
meddela skärpta bestämmelser i fråga om lägenheternas
luftrymd, ljus, maximiantalet bostäder i hvarje hus,
byggnaders höjd och storlek m. m., men däremot
lindrigare föreskrifter rörande murstyrka,
våningshöjd, afloppsledningar m. m. Man har äfven
mångenstädes tagit beskattningen till hjälp och, såsom i
Tyskland, Frankrike, Belgien och Holland, åsätt
köp af tomter på spekulation en s. k.
"omsättningsskatt". I andra länder, såsom England och Förenta
staterna, beskattas den s. k. "oförtjänta
värdestegringen", som utan tomtegarens förtjänst uppstår
blott genom ett samhälles utvidgning åt det håll,
där hans egendom är belägen. Äfven förekommer
särskildt "tomtskatt" för mark, som ligger obebyggd
i spekulationssyfte. Då ju emellertid köpeskillingen
för byggnadsplatsen äfven under gynnsamma
omständigheter väsentligt bidrager att öka de
kostnader, som försvåra uppförandet af bostäder åt mindre
bemedlade, har lagstifningen slutligen, särskildt i
Tyskland, beredt möjlighet att ersätta tomtköpet
med en tryggad nyttjande-(arrende-)rätt, i väsentliga
delar likställd med egande af fastighet, och som
sålunda kan lagfaras, intecknas, säljas och gå i arf.
Jfr Arfsbyggnadsrätt.

Erfarenheten gifver vid handen att bostadsreformen
säkrast gått framåt, där det sociala intresset
visserligen trängt det enskilda vinstbegäret i bakgrunden,
men på samma gång klart fattat frågans
ekonomiska karaktär. Om arbetarbostäder, som af
själfhjälpsföreningar eller andra byggas för försäljning
eller uthyrning, uppföras och förvaltas efter sunda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free