- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1327-1328

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betonar, att arbetarfrågan icke gärna kan
tänkas genom yttre åtgärder erhålla sin slutliga
lösning. Proletariatet, fattigdomen och andra
beklagansvärda sociala missförhållanden bero
nämligen icke uteslutande på de mänskliga
samhällsinrättningarna. Människonaturen kan
icke utan vidare omskapas genom en ändrad
produktionsordning. Oförnuft och ondska kunna
icke helt enkelt genom nya samhällsformer
bannlysas. Arbetarfrågan har också en etisk
sida. Endast därigenom att den kristliga
altruismen genomsyrar den enskildes lif såväl som
samhällslifvet, kan utvecklingen närma sig målet,
"det största mått af lycka för det största antalet".

Det är den industriella arbetarfrågan, som hittills
ådragit sig den största uppmärksamheten och framför
andra varit föremål för vetenskapens undersökningar
och lagstiftningens ingripande. De missförhållanden,
för hvilka man söker råda bot, beröra närmast
arbetarens inkomster och utgifter samt hans ekonomiska
framtidsutsikter, arbetets beskaffenhet, arbetstiden,
bostadsfrågan och arbetarens personliga ställning
till arbetsgifvaren.

I ögonen fallande är osäkerheten i arbetarens
inkomst. Visserligen ligger det i den store
fabrikantens intresse att ständigt sysselsätta
det antal arbetare, som fordras för att hans
dyrbara maskinerier och andra anläggningar
icke skola ligga räntelösa. Men den moderna
storindustrien är dock utsatt för ofta återkommande
rubbningar, hvilka medföra afskedandet af talrika
arbetareskaror. Orsakerna till dessa rubbningar äro
exempelvis: öfverproduktion, ej blott af varor utan
af – fabriker, kommunikationsmedlens utveckling,
hvarigenom varor från andra orter med lätthet kastas
in på marknaden, förändringar i tullpolitiken, modets
växlingar, krig och krigsrykten, penningkriser
o. s. v. Svårigheterna för arbetaren att under
sådana tryckta tider förtjäna sitt dagliga bröd
ökas därigenom att han i följd af den långt drifna
arbetsfördelningen oftast är oskicklig att söka sig
arbete inom något annat yrke. Det är emellertid ej
nog med att arbetslönen är osäker, den är också
ej sällan otillräcklig. Talet om "svältlöner" är
blott alltför ofta fullt berättigadt. I de flesta
industrigrenar finnes det en klass af arbetare,
där, trots allt slit och släp, medellönen knappast
räcker till för tillfredsställandet af lifvets
oumbärligaste nödtorft, i alla händelser för den
gifte arbetaren icke till familjens underhåll. I denna
ställning befinna sig särskildt ofta s. k. "olärda"
arbetare. Vidare måste mångenstädes kvinnor åtnöjas
med löner, hvilkas upprörande knapphet betecknats med
det brännmärkande namnet "utsvettning". Till ännu
billigare pris fås barnarbetet, som, i de yrken,
där de små med fördel kunna användas, ytterligare
ökar konkurrensen på arbetsmarknaden och nedtrycker
lönernas nivå. Synnerligen betänkligt är det, när
fattigvården, om ock oafsiktligt, bidrager härtill
genom att "supplera arbetslönen" och därigenom bereder
arbetsgifvaren tillfälle att aflöna arbetare till
underpris i förlitande på att fattighjälpen skall
fylla hvad som brister i familjens underhåll. –
Ett annat missförhållande i fråga om arbetarens
inkomst, som vuxit i jämbredd med storindustriens
utveckling, är svårigheten att med åren ernå
en stegring i inkomster. Vanligen har arbetaren
redan vid omkr. tjugofem års ålder nått den högsta
arbetsförtjänst han kan påräkna. I forna
tider, då handtverkerierna blomstrade, kunde ganska
ofta en arbetare "bli sin egen", själf stiga till
mästare. Inom storindustrien kan endast i ytterst
sällsynta fall arbetaren svinga sig upp till ledare
af ett själfständigt företag; äfven förmannens eller
verkmästarens platser äro synnerligen fåtaliga
i förhållande till mängden af arbetare. Långt
ifrån att kunna med åren hoppas på en förbättring
i löneförmåner, har nutidens arbetare snarare
att räkna på en försämring till följd af minskad
arbetsförmåga och ett större antal sjukdagar om
året. Att arbetslönens höjdpunkt inträder så tidigt
befrämjar ingåendet af tidiga äktenskap. Men då
arbetslönen ej stiger i samma mån, som barnantalet
växer, blir den allt otillräckligare för familjens
behof. För föräldrarna ligger då frestelsen nära
att söka lindra nöden genom att i förtid, till men
för barnens utveckling, använda deras arbetskraft;
äfven tvingas icke sällan de små till bettleri,
hvarjämte det i de stora städerna förekommer att
äfven minderåriga flickor offras åt prostitutionen.

För låg arbetslön, för lång arbetstid är mångenstädes
den dubbla börda, under hvilken arbetsklassen
suckar. De menliga följderna af en för långt utsträckt
arbetstid ligga i öppen dag. Arbetarens kraft utnötes
i förtid, hans hälsa skadas, uppfyllandet af hans
plikter såsom familjefader och medborgare omöjliggöres
– att icke tala om att tillfälle beröfvas honom till
vederkvickelse och andlig utveckling. Den enskilde
arbetaren förnedras till "en lefvande arbetsmaskin",
och ofta resa sig oöfverstigliga svårigheter för honom
att i associationen med yrkeskamrater söka ett medel
att förbättra sin ställning. Att det öfverdrifvet
långa arbetet äfven öfvar ett försvagande inflytande
på afkomman har erfarenheten ådagalagt. Synnerligen
menligt inverkar äfven nattarbetet, som dessutom
lämnar en sämre arbetsprodukt, ökar antalet olycksfall
samt främjar dryckenskap och osedlighet. Vanligast
förekommer också numera i de flesta länder nattarbete
– utom såsom öfvertidsarbete vid tillfällig brådska i
fabrikationen – endast där, hvarest det af tekniska
grunder är omöjligt att afbryta arbetet, exempelvis
i verk, som gå vid s. k. ständig eld, samt i vissa
kemiska fabrikationer. Dock händer det alltjämt att
arbetsgifvare drifva nattarbete endast för att de
dyrbara maskinerna icke skola ligga obegagnade, och
det uppgifves att på vissa håll nattarbete i sådant
syfte ökats, sedan många fabriker börjat att själfva
till husbehof frambringa elektriskt ljus och därigenom
större lätthet vunnits att förvandla natt till dag.

Äfven genom att nödig söndagshvila beröfvas arbetaren
brytes mot en af hygienens första fordringar. Denna
regelbundet återkommande ledighet från arbetet är
äfven af nöden för att arbetaren skall kunna egna
tillräcklig tid åt sin familj samt åt de religiösa
och intellektuella behofvens tillfredsställande.

Svåra missförhållanden kunna slutligen härröra från
själfva arbetets beskaffenhet. "Arbetets martyrer"
och "arbetets invalider" i alla länder äro därom
lefvande vittnesbörd. Det bearbetade materialet
är ofta källa till hälsovådliga, mer eller mindre
förstörande yrkessjukdomar, antingen genom stark
afdamning (stenhuggerier, metallsliperier, bomulls-
och ylle-stoft i textilindustrien) eller genom
utveckling af giftiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free