- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1347-1348

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsboskap - Arbetsbyrå, stundom namn på byrå för anskaffande af arbete. Se Arbetsförmedling. -- Internationella arbetsbyrån. Se Arbetarskyddskongresser - Arbetsdelning. Se Arbetsfördelning och Differentiering - Arbetsdepartement (eng. Department of labour l. Labour department, fr. Office du travail), ämbetsverk för undersökning af arbetarfrågor. Se Arbetsstatistik. Jfr äfven Arbetsminister - Arbetseffekt (Mekanisk effekt). Se Arbetsförmåga - Arbetsenhet, fys. Se Absoluta enheter, sp. 66, och Arbete - Arbetsfängelse, namn på korrektionsinrättningar i Finland. Se Fängelse - Arbetsfördelning, nationalek.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom dragare betydligt aftagit. Mest ha dock därtill
bidragit de höga dagsverksprisen, då det nämligen
erfordras ett större antal körare på de egendomar,
hvarest man vid jordbruksarbetena använder oxar i
stället för hästar såsom dragare och dessutom ett
par hästar förmå dagligen förrätta lika mycket arbete
som två par oxar. Det är följaktligen fördelaktigast
att använda hästar, såvida icke åkerjorden är mycket
stenbunden eller andra lokala förhållanden lägga
svårigheter i vägen. – De lämpligaste dragoxar
erhållas af den s. k. smålandsrasen. Vid tre års
ålder kan stuten tämjas, ehuru han ej bör användas
till några ansträngande arbeten, förr än han är fyra
à fem år gammal. De anspann, som bruka användas, äro
antingen nack-ok, pann-ok eller sele. Det förstnämnda
är hos oss mest brukligt, men är mindre lämpligt
än sele, emedan djuren vid dragning med nack-ok
förbruka mera muskelkraft för framdragandet af en
börda eller ett lass, än då de hafva seldon. Skola
djuren draga med nack-ok, bör detta under dragningen
hvila strax framom manken och ej, såsom vanligt är,
vara spändt vid hornen så långt fram, att dragningen
hufvudsakligen utgår från hornen. Pann-ok äro åter
alldeles förkastliga.

Såsom dragare kunna äfven tjurar (i enbet och
med sele till anspann) samt kor användas: de förra
hufvudsakligen för att hålla dem länge afvelsamma och
de senare där ett mindre antal samt icke synnerligt
ansträngande körslor ifrågakomma. På mindre gårdar
skulle det medföra icke ringa besparingar, om man
inöfvade kor som dragare, i stället för att hålla
dragoxar, hvilka endast skulle användas vid plöjningen
af några hektar jord och för några få skogs- eller
kvarnresor under året. Minskningen i mjölkafsöndring
under de dagar, då korna användas såsom dragare,
är obetydlig i förhållande till värdet af deras
dragkraft. Jfr Utfodring.
C. A. L.

Arbetsbyrå, stundom namn på byrå för anskaffande
af arbete. Se Arbetsförmedling. –
Internationella arbetsbyrån. Se
Arbetarskyddskongresser.

Arbetsdelning. Se Arbetsfördelning och
Differentiering.

Arbetsdepartement (eng. Department of labour l.
Labour department, fr. Office du travail),
ämbetsverk för undersökning af arbetarfrågor. Se
Arbetsstatistik. Jfr äfven
Arbetsminister.

Arbetseffekt (Mekanisk effekt). Se
Arbetsförmåga.

Arbetsenhet, fys. Se Absoluta enheter,
sp. 66, och Arbete.

Arbetsfängelse, namn på korrektionsinrättningar i
Finland. Se Fängelse.

Arbetsfördelning, nationalek. I vidsträcktaste
mening innebär arbetsfördelningen, att någon del af
samhällets arbete öfverlämnas åt särskilda individer
eller en särskild klass. Under antiken och den äldre
medeltiden förekom en viss arbetsfördelning inom de
stora hushållen, i det olika grupper af slafvar fingo
hvar sina fasta sysselsättningar; men verkliga yrken
– och därmed en genomförd arbetsfördelning på
den materiella odlingens område – uppstodo i större
utsträckning först genom skråväsendet i 12:e och
13:e årh. Handtverket skildes därigenom i hufvudsak
från jordbruket och fördelades själf i flera särskilda
yrken. Endast landtbrukaren producerade nu
hufvudsakligen för eget behof; handtverkaren arbetade för
marknaden och var för tillfredsställande af sina egna
behof hänvisad till bytet (se d. o.).
Arbetsfördelningen mellan stad och landsbygd samt mellan de
olika yrkena i både handel och handtverk var
föremål för myndigheternas ifriga omsorger under de
följande fyra–fem århundradena, icke minst i
Sverige.

Mot slutet af medeltiden började arbetsfördelningen
utvecklas i nya riktningar under kapitalets
inverkan, och dess nya former genomfördes fullständigt
genom maskintekniken och hela den industriella
revolutionen i 18:e och 19:e årh. Yrkenas klyfning
fortgick på en gång så att säga vertikalt – i
flera specialiteter – och horisontalt, i det råvaran
passerade allt flera olika industrier, innan den blef
färdig. Och nästan ännu viktigare var utvecklingen
i en tredje riktning, genom arbetets sönderläggande
och fördelande på olika händer inom samma företag
eller fabrik; detta är hvad som vanligen menas med
ordet arbetsfördelning och hvad som främst tilldrog
sig Adam Smiths uppmärksamhet. Medan dittills
hvarje fullärd arbetare frambragt en på visst sätt
färdig produkt, inskränktes hans verksamhet nu till
någon liten del af produktionen, t. ex. till spetsarna
eller ögonen på synålar. Därtill kommer slutligen
den lokala fördelningen af yrkena. För så vidt
den försiggick inom staten, understöddes den redan,
af merkantilsystemet; men i 19:e årh. framträdde
den internationella fördelningen under inverkan af
samfärdsmedlens ofantliga utveckling, dock i viss
mån motarbetad af den protektionistiska,
handelspolitiken. – Alla dessa former af arbetsfördelning
behärska den nutida produktionen, och de flesta
af dem befinna sig i oafbruten tillväxt.

Arbetsfördelningen är en nödvändig förutsättning
för hvarje högre samhällslif, och på den materiella,
odlingens område är dess resultat en ofantlig ökning
af arbetets produktivitet. Olika anlag komma ej till
full användning, förrän arbetet lämpas efter dem;
vanan vid en sysselsättning underlättar såväl
hjärnans som handens arbete, så att många handlingar
kunna ske automatiskt; tid inbesparas, då man
ej behöfver byta sysselsättning. Men
uppenbarligen gjorde arbetsfördelningen arbetaren i mångt
och mycket blott till hjulet i ett maskineri. Han
blef dömd att hela lifvet igenom utföra samma
automatiska rörelse och samma intresselösa detalj i
produktionen; han stod därigenom i stor fara att
alldeles förslöas. Och samtidigt kom han i långt större
ekonomiskt beroende än förut, emedan hans produkt
och arbetsduglighet kunde användas blott i det
företag han tillhörde eller under de just då
bestående arbetsmetoderna. Emellertid har
maskintekniken visat tendenser att själf afhjälpa dessa
verkningar; de rent automatiska handgreppen
öfvertagas alltmera af maskinerna själfva, och den
minskning af arbetarens fysiska ansträngning, som
maskinerna åstadkommit, lämnar honom krafter öfriga
att under sin fritid utveckla sig på ett sätt, som
motarbetar verkningarna af arbetets enformighet;
slutligen ha just maskinerna underlättat öfvergången
mellan många, skenbart vidt skilda, yrken. Däremot
är det svårare att finna botemedel mot ömtåligheten
hos ett ekonomiskt system, som hvilar på en så
genomförd arbetsfördelning som vår tids. En
rubbning på någon punkt fortplantar sig till alla världens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free