Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsgifvarförening - Arbetshem, benämning på smärre välgörenhetsinrättningar - Arbetshus (eng. workhouse), anstalt, där fattiga underhållas och sättas till arbete - Arbetshygien. Se Yrkeshygien - Arbetsinrättning. Se Arbetshus och Fattigvård - Arbetsinställelse. Se Strejk - Arbetskammare. 1. Se Arbetsråd - Arbetskammare. 2. Väg- och vattenb. - Arbetskoloni, på landet belägen anstalt, där arbete beredes arbetslösa personer. Se Arbetarkolonier - Arbetskommendering, den kommendering ur armén - Arbetskompani, krigsv. Se Pioniär och Kronoarbetskåren - Arbetskontor. Se Arbetsförmedling - Arbetslön (ty. arbeitslohn, eng. wage, fr. salaire)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
område eller ock endast arbetsgifvare inom någon
speciell yrkesgren. Anmärkningsvärd är den 1899
bildade stora arbetsgivarorganisationen i Danmark
("Dansk arbejdsgiver- og mesterforening"), hvilken
1902 räknade en anslutning af 67 yrkesföreningar
med 7,321 medlemmar, fördelade öfver hela
Danmark. Efter danskt mönster har man i Sverige under
de senare åren gjort försök att åstadkomma liknande
allmänna sammanslutningar. Bland sådana må
nämnas "Allmänna arbetsgifvarföreningen" (bildad
1902, med säte i Malmö), "Svenska
arbetsgifvarföreningen" (s. å., i Stockholm) och "Centrala
arbetsgifvarförbundet" (1903, i Stockholm), det
sistnämnda hufvudsakligen afsedt för handtverkare.
Äfven mera lokala dylika föreningar finnas, såsom
i Gäfle och Hälsingborg ("Södra Sveriges
arbetsgifvarförening"). Allmännare anslutning hafva
åtskilliga föreningar mellan arbetsgifvare inom någon
speciell yrkesgren vunnit, såsom den 1896 bildade
(1902 ombildade) "Sveriges verkstadsförening", som
1903 omfattade 77 mekaniska verkstäder,
"Allmänna svenska boktryckarföreningen", "Sveriges
bageriidkarförening", "Sveriges
målarmästarförening", "Svenska bryggarföreningen", "Svenska
cigarrfabrikantföreningen", "Textilföreningen i
Norrköping" m. fl. Jfr Fackförening,
Handtverksförening, Försäkringsförening
och Trust.
H. E–T.
Arbetshem, benämning på smärre
välgörenhetsinrättningar, som åt arbetslösa bereda fri arbetslokal,
bostad och tillfälle att förtjäna sitt uppehälle genom
arbetsförtjänst å enklare tillverkningar eller sysslor.
I Stockholm finnas arbetshem för frigifna fångar, för
blinda, för kvinnliga idioter m. m.
A. L–M.
Arbetshus (eng. workhouse), anstalt, där fattiga
underhållas och sättas till arbete. England är
hemorten för detta slag af fattigunderstöd (kalladt indoor
relief, i motsats till understöd utom arbetshusen,
s. k. outdoor relief), ehuru det förekommer i en
mängd andra länder. Redan i 16:e årh. omtalas
arbetshus i England, och 1723 gjordes vistelse på
sådana till villkor för understöd (en viktig
bestämmelse, som kallas workhouse test). Men vid den
industriella revolutionens inbrott mildrades detta
(1783 och i synnerhet från 1795); "outdoor relief"
blef allt vanligare, och lönetillskott började lämnas
åt arbetsföra personer, hvilkas lön ej uppgick till
ett visst belopp, som bestämdes efter det antal
människor, personen ifråga hade att underhålla (det
s. k. allowance system). De mest fördärfliga
verkningar häraf visade sig och anses ännu ej alldeles
öfvervunna i England; fattigbördan och antalet
fattiga ökades i nästan otrolig grad, lönerna sjönko,
återhållsamhet och sedlighet försvunno. Den stora
fattigvårdsreformen 1834 bröt fullständigt med detta
system genom att återinföra "workhouse test" och
göra arbetshusen till hörnstenen i Englands
fattigvårdsväsen, hvilket de fortfarande äro, om än i
något minskad grad. Den då fastslagna principen,
att de fattigunderstöddes ställning skall vara sämre
än en vanlig arbetares, afskräckte alla, som ej voro
i verkligt behof af hjälp, och de fattiges vistelse
i arbetshusen uteslöt alla faror för konkurrens med
icke understödda arbetare. - Ordet arbetshus
förekommer äfven i betydelsen tvångsarbetsanstalt o. d.
Litt.: Aschrott, "Das englische armenwesen"
(1886).
E. HKR.
Enligt § 9 i gällande fattigvårdsförordning bör
"fattigvårdssamhälle låta sig angeläget vara att bilda
arbetsanstalt för dem, som stå under
fattigvårdsstyrelses husbondevälde". En sådan anstalt är
Stockholms stads arbetsinrättning. Denna leder sitt
upphof från det 1773 inrättade Södra frivilliga
arbetshuset, hvilket 1844 ombildades till Stockholms
stads allmänna arbetshus och 1855 erhöll sitt
nuvarande namn. Där intagas dels personer, som stå
under fattigvårdsstyrelsens i Stockholm
husbondevälde och hvilkas arbetskraft styrelsen vill å
inrättningen använda, dels nödställda personer, som
tillhöra Stockholms fattigvårdssamhälle och i saknad
af stadigt hemvist åstunda att såsom hjon varda å
inrättningen inskrifna. De flesta, som intagas af
förstnämnda anledning, äro försumliga
familjeförsörjare (män eller kvinnor). 1902 voro på
inrättningen intagna 1,475 personer, men vid 1903 års slut
hade antalet nedgått till 686, däraf 24 för skuld till
fattigvården. 1902 utgjorde vinsten å hjonens
arbeten i rundt tal 60,500 kr. och samtliga
omkostnaderna 139,200 kr.; hvarje hjon har i medeltal
kostat staden 41 öre pr dag. – Norra frivilliga
arbetshuset i Stockholm (för kvinnor) eger bestånd
sedan 1797. – Jämväl andra svenska städer, såsom
Göteborg, Malmö, Norrköping, Gäfle, Sundsvall,
Hälsingborg och Eskilstuna, hafva arbetsinrättningar,
men i dessa intagas äfven försörjningshjon. – Se
vidare Fattigvård.
A. L–M.
Arbetshygien. Se Yrkeshygien.
Arbetsinrättning. Se Arbetshus och
Fattigvård.
Arbetsinställelse. Se Strejk.
Arbetskammare. 1. Se Arbetsråd. –
2. Väg- o. vattenb. Arbetskammare kallas, vid
utförande under vatten af s. k. pneumatisk
grundläggning eller grundläggning medelst pressluft, den
nedre till en "kammare" utvidgade delen af den
härför använda anordningen, i hvilken kammare allt
arbete, såsom gräfning och murning, obehindradt kan
fortgå på det torra, sedan i densamma inpressad luft
undanträngt i jordlagren förekommande vatten.
FR. E.
Arbetskoloni, på landet belägen anstalt, där
arbete beredes arbetslösa personer. Se
Arbetarkolonier.
Arbetskommendering, den kommendering ur
armén, som ännu för några tiotal år sedan kunde
utgå för verkställande af större arbeten för statens
räkning, såsom fästningsbyggnad, kanal- och
järnvägsanläggningar e. d. Den del af kommenderingen,
som dagligen utgick på arbete, kallades
arbets-parad. Föreskrifter om arbetskommendering äro ej
upptagna i 1889 års tjänstgöringsreglemente för
armén.
L. W:SON M.
Arbetskompani, krigsv. Se Pioniär och
Kronoarbetskåren.
Arbetskontor. Se Arbetsförmedling.
Arbetslön (ty. arbeitslohn, eng. wage, fr. salaire),
i vidstr. bem. hvarje ersättning för ett utfördt arbete,
i inskr. bem. endast den betalning, som en i en
arbetsgifvares tjänst för begränsad tid anställd person
erhåller för ett, vanligen kroppsligt, arbete. Så
länge det industriella arbetet utfördes af handtverkare
med egna verktyg och eget råmaterial, biträdda af
gesäller, som hade utsikt att i en framtid komma
i samma oberoende ställning, var det egentligen
inom jordbruket, som lönefrågan tilldrog sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
