- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1361-1362

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsråd (Arbetskammare), af staten organiserad representation för det industriella arbetet i dess helhet - Arbetsskola. Se Förbättringsanstalt - Arbetsspärrning. Se Lockout - Arbetsstatistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Arbeitsbeirath", som står vid sidan af arbetsstatistiska
ämbetsverket (jfr Arbetsstatistik). – Äfven
i Sverige har frågan om inrättande af dylika i
arbetarfrågor speciellt sakkunniga "råd" förevarit,
nämligen dels när arbetsstatistiken ordnades, dels vid
inrättandet af riksförsäkringsanstalten (se
Arbetarförsäkringsråd). I förstnämnda hänseende
har man tills vidare åtnöjt sig med att i
kommerskollegium tillkalla sakkunnige (se
Arbetsstatistik). Jfr Arbetarkammare.

Arbetsskola. Se Förbättringsanstalt.

Arbetsspärrning. Se Lockout.

Arbetsstatistik (stundom Socialstatistik)
har till ändamål att bereda en noggrann och
mångsidig, såvidt möjligt i siffror framställd, insikt
i alla de förhållanden, som väsentligt inverka på
arbetsklassens ställning i socialt och ekonomiskt
afseende. Ämnet för densamma kan sägas omfatta
två hufvuddelar: en, som omedelbart berör de
spörsmål, hvilka pläga sammanfattas under benämningen
arbetarfrågan; en annan, som behandlar industriens
och näringarnas ställning, för så vidt den röner
inflytande af den social-ekonomiska lagstiftningen.
Bland uppgifter hörande till den förra gruppen må
nämnas: antalet i de särskilda yrkena anställda
arbetare fördelade efter ålder, kön och civilstånd;
aflöning och aflöningssätt (tidlön med eller utan
premie, stycklön, andel i vinsten, trucksystem
o. s. v.); arbetstiden; arbetslokalernas tillstånd;
hälsovådliga inflytelser; yrkessjukdomar; olycksfall
i arbetet; arbetarens utgifter för sitt uppehälle;
födans beskaffenhet; lifsmedelsprisen; bostadsfrågan;
hustruns sysselsättning utom hemmet; arbetslöshet;
strejker; föreningsväsende; hjälpkassor; olycksfalls-,
ålderdoms- och arbetslöshetsförsäkring; insättningar
i sparbanker; kooperativa företag samt i öfrigt olika
slags inrättningar till främjande af arbetsklassens
materiella, intellektuella och moraliska fromma.
Till den senare gruppen höra sådana uppgifter
rörande affärsställningen inom de olika
industrigrenarna, genom hvilka lagstiftaren sättes i tillfälle
att bedöma i hvad mån åtgärder, som direkt eller
indirekt medföra en ökning i produktionskostnaderna,
kunna föreskrifvas, utan att därigenom möjligheten
att bestå i konkurrensen alltför mycket försvåras eller
rent af omintetgöres.

I fråga om sin metod skiljer sig arbetsstatistiken
väsentligt från den allmänna statistiken. Man kan
inom statistiken, i stort sedt, särskilja tre olika
metoder för materialets insamlande. Den första, "den
tabellariska", består i enbart utsändande af tabell-
och frågeformulär, adresserade till de personer eller
korporationer, af hvilka man söker upplysning. Denna
metod tillämpas i allmänhet vid den officiella
befolkningsstatistiken samt har äfven varit den vanliga
inom de s. k. arbetarkommittéer, som i Sverige
tillsatts af regeringen. Den andra metoden,
"vittnesmetoden", tillämpas i stor utsträckning vid utländska
kommittéers arbete. Vittnen inkallas och förhöras
ungefär såsom inför domstol. Särskildt i England
stenograferas vittnesmålen och publiceras ordagrannt
i de bekanta "blå böckerna". Den tredje metoden
slutligen, "den personliga undersökningsmetoden",
består i utsändandet af sakkunniga ombud, hvilka
personligen med ledning af fastställda formulär vid
besök hos de personer, af hvilka man önskar
upplysningar, insamla primäruppgifterna. Samtliga dessa
metoder komma visserligen till användning äfven vid
arbetsstatistiken. Men i densamma lägges framför allt
vikt på den personliga metoden, hvilken en mångårig
erfarenhet utvisat såsom den enda väg för erhållande af
fullt tillfredsställande uppgifter rörande ett flertal af
de förhållanden, som utgöra denna statistiks föremål.

De första försöken att genom undersökningar af
här omnämnda slag vinna närmare insikt i den
arbetande befolkningens villkor torde förskrifva sig
från den skandinaviska Norden, där sådana
undersökningar 1850–69 företogos af en enskild person,
norrmannen Eilert Sundt. Klart är emellertid, att
endast staten är i stånd att åt dessa undersökningar
gifva nödig stadga och omfattning. Det praktiska
amerikanska folket har gått i spetsen för upprättandet
af ständiga arbetsstatistiska statsbyråer.
Massachusetts inrättade 1869 den första statsbyrå i världen
med ändamål att "samla, ordna och systematiskt
bearbeta" statistiska uppgifter rörande alla grenar
af arbetsmarknaden, särskildt sådant, som vore egnadt
att belysa de arbetande klassernas ställning "i fråga
om löner, yrkesutöfning, uppfostran, hälsotillstånd
och sociala förhållanden" samt i allmänhet hvad som
kunde lända till industriens och näringarnas
bestående fromma. I lagen. föreskrefs därjämte, att
byrån ej finge föra någon viss åsikts talan, utan
endast framlägga de vetenskapliga resultaten af
opartiska undersökningar. De lagar, genom hvilka
sedermera liknande byråer inrättats i ett flertal af
den nordamerikanska unionens stater, hafva i
allmänhet upptagit de ofvannämnda bestämmelserna
såsom den ram, inom hvilken byråernas arbete eger
att röra sig. Arbetsstatistiska byråer finnas nu i
öfver trettio af unionens stater. 1884 inrättades i
Washington en för hela unionen gemensam byrå,
lydande under Förenta staternas inrikesdepartement.
1888 erhöll denna byrå under namn af Department
of labor
("departement för arbetarfrågor", 1903
ombildadt till en bureau of labor under Department of
commerce and labor
) en själfständig ställning under
förbundsregeringen. Byrån – hvars chef har till
biträde för byråarbetet 70–80 tjänstemän samt för
materialets insamlande ett antal fasta reseombud –
har offentliggjort lika omfångsrika som upplysande
berättelser rörande bl. a. industriella kriser från
1837 till 1886; fångarbete; arbeterskor i stora städer;
strejker och lockouter under olika tidsperioder;
arbetare anställda vid järnvägar;
produktionskostnader för järn-, stål-, stenkols-, koks-, glas-, bomulls-,
ylle-, siden- och linnevaror; vatten-, gas- och
elektricitetsverk ; teknisk undervisning i olika länder; s. k.
byggnadsföreningar; slums (pauperismens tillhåll)
i de största amerikanska städerna; hand- och
maskinarbete; kvinnors och barns arbete i industriella yrken,
arbetslön och arbetstid inom olika industrier;
redogörelser för sociala förhållanden i olika länder.
Dessutom utger departementet i tvångsfria häften en s. k.
bulletin. Till vinnande af tillförlitliga uppgifter
hafva nationalekonomiskt och statistiskt bildade
sakkunniga ombud af departementet utsändts på båda
sidor om oceanen. För att underlätta erhållandet af
uppgifter ega i vissa stater byråerna icke blott att
upptaga vittnesmål, utan äfven att med böter belägga
vägran att lämna begärda upplysningar. 1886
följde England i Förenta staternas fotspår genom
upprättandet af en arbetsstatistisk byrå, som 1893
utvidgades till ett särskildt arbetsdepartement, Labour

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0749.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free