- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1365-1366

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsstatistik - Arbetsström, elektrot. - Arbetsstuga (för barn), ett slags praktisk skola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Officiell arbetsstatistik förefinnes äfven i alla de
skandinaviska länderna. I Norge och Danmark hafva
sålunda genom de statistiska byråernas försorg
offentliggjorts flera arbetsstatistiska undersökningar,
af hvilka de norska behandlat aflönings- och
arbetsförhållanden vid skogsdrift och timmerflottning,
inkomst- och förmögenhetsförhållanden, arbets- och
aflöningsförhållanden vid träsliperier och
cellulosa- fabriker, arbetslöner (1890, 1895 och 1900) samt
de danska handlat om danska arbetarfamiljers
utgifter för sitt uppehälle, arbetslöne-, gesäll- och
lärlingsförhållanden, strejker och lockouter, olycksfall
o. s. v. Staden Köpenhamns statistiska kontor har
utgifvit flera redogörelser af socialstatistiskt innehåll.
Inom Norges statistiska centralbyrå har 1903 en
särskild afdelning för arbetslöshetsstatistik trädt i
verksamhet, närmast med uppgift att utgifva en
månadsskrift i ämnet ("Arbeidsmarkedet"). Af intresse äro
äfven de af den "parlamentariske arbejderkommission"
i Norge publicerade banden "Socialstatistik". – I
Finland publicerades under förlidet år (1903) af
industristyrelsen ett första band "Arbetsstatistik"
(undersökning ang. tobaksindustrien i Finland; närmast
kommer att följa en undersökning ang. textilindustrien).

I Sverige hafva de socialstatistiska undersökningar,
som egt rum, till en början utförts antingen af de
af regeringen tillsatta s. k. arbetarkommittéerna
eller af enskilda. Dessa kommittéer äro: 1875–
77 års kommitté för lagförslag angående barns och
yngre personers arbete i fabrik och handtverk; 1884
–89 års arbetarförsäkringskommitté, hvilken
utgifvit de mest omfattande socialstatistiska
undersökningar, som i vårt land publicerats; 1891–92 års
arbetarskyddskommitté; samt den s. k. nya
arbetarförsäkringskommittén af 1891–93. Till
arbetarkommittéerna kunna också räknas
jordbrukslägenhetskommittén (1891–93) och egna-hemskommittén
(1899–1901), båda tillsatta för att utreda
möjligheterna att genom statsmakternas försorg bereda
obemedlade och mindre bemedlade lättade tillfällen
att bilda egna smärre jordbruk, samt förliknings-
och skiljenämndskommittén (1899–1901). Såsom
mer eller mindre direkta resultat af dessa kommittéers
arbeten hafva framgått: år 1889 lagen om
yrkesinspektion, 1891 lag om sjukkassor (se d. o.), 1900
lag om minderårigas och kvinnors användning till
arbete i industriellt yrke, 1901 lag om ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete o. s. v.
Bland socialstatistiska undersökningar på enskildt
initiativ märkas i främsta rummet de, som utförts
med understöd af den lorénska fonden (se d. o.).
Äfven kommunala myndigheter hafva stundom
föranstaltat tillfälliga socialstatistiska undersökningar,
så t. ex. i Göteborg om pauperismen och dess orsaker
1865, en undersökning, som gaf uppslaget till det
s. k. Göteborgssystemet (se d. o.), och i Stockholm
angående bostadsförhållandena vid olika tidpunkter
samt 1894 rörande den periodiskt återkommande
arbetslösheten, för hvilket senare ändamål tillsattes
en kommitté, hvars betänkande innehåller en
mångsidig belysning af förhållanden, som stå i samband
med undersökningens föremål. En annan kommunal
kommitté har år 1903 framlagt en statistisk utredning
rörande arbetsförmedlingen (se d. o.) i Stockholm.
Slutligen är ett fåtal af socialstatistikens ämnen
i sin allmänhet behandladt i "Bidrag till Sveriges
officiela statistik", exempelvis insättningar i
sparbanker och folkbanker samt antalet i vissa yrken
anställda arbetare, fördelade efter kön samt ålder
öfver och under 18 år. Vissa data af socialstatistiskt
intresse förefinnas äfven i de årliga redogörelserna
för "Yrkesinspektionens verksamhet" och
"Registrerade sjukkassors verksamhet". Behofvet af en officiell
arbetsstatistik, hvilken "opartiskt framlägger de
upplysningar, som äro af vikt för den sociala
frågans rätta bedömande", har äfven i Sverige på
senare tid vunnit statsmakternas erkännande. Med
anledning af en motion af E. Beckman ingick
riksdagen 1893 till k. m:t med begäran om "en
utredning rörande lämpligaste sättet för samlande,
bearbetande och publicerande af en svensk
arbetsstatistik". Sedan denna utredning verkställts af
kommerskollegium och statistiska centralbyrån,
beviljades till en början anslag till verkställande, under
kommerskollegii öfverinseende, af tillfälliga större
undersökningar, hvilka hittills omfattat: bagerierna,
tobaksindustrien och den mekaniska
verkstadsindustrien (hvarjämte f. n. pågå undersökningar
rörande tryckerier och därmed förenad handtering).
Från och med år 1903 har emellertid arbetsstatistiken
i Sverige erhållit något fastare former genom
inrättande af kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik
med en förste aktuarie till chef. Att biträda vid
planläggande af specialundersökningarna tillkallas
sakkunnige, såväl arbetsgifvare som arbetare. Såsom
afdelningens fasta biträden äro på ett antal större
platser anställda "ombud", hvilka enligt särskild
instruktion ega att hvar inom sitt distrikt insamla
dels mera regelbundet återkommande arbetsstatistiska
uppgifter (minuthandelsprisen å vissa
lifsförnödenheter, hyresprisen, uppgifter rörande arbetskonflikter,
arbetsgifvar- och arbetarfackföreningar, ställningen
på arbetsmarknaden, särskildt förändringar med
afseende å arbetstillgång, arbetstid och arbetslön),
dels, efter särskildt uppdrag, vissa uppgifter vid
förefallande speciella arbetsstatistiska undersökningar.
Genom inrättande af kommerskollegii afdelning för
arbetsstatistik har äfven i Sverige lagts den första
grunden till en officiell arbetsstatistisk
byrå
, och möjlighet är beredd för en fortlöpande
svensk arbetsstatistik samt för utgifvande af
regelbundet utkommande arbetsstatistiska meddelanden.
Afdelningen skall sålunda utgifva dels en tidskrift af
allmänt socialstatistiskt innehåll (tills vidare en gång
i kvartalet) och dels specialredogörelser, såväl
årligen återkommande (rörande arbetskonflikter,
sjukkasseväsendet etc.) som andra med längre eller
kortare mellantid upprepade angående förhållandena
inom vissa yrken eller behandlande andra sociala
spörsmål.
H. E–T.
E. BN.

Arbetsström, elektrot. En elektrisk ringklocka
eller ett relä säges gå med arbetsström, då rörelserna
framkallas af strömslutningar. Om rörelserna uppstå
genom afbrott i en eljest ständigt sluten strömkrets,
säges apparaten arbeta på hviloström.
A. E–M.

Arbetsstuga (för barn), ett slags praktisk
skola, där åt fattiga barn lämnas undervisning i
nyttiga och för utbildning af deras handfärdighet
lämpliga handaslöjder (snickeri, skrädderi, skomakeri,
korg-, matt- och väfnadsarbete m. m.), i ändamål att
förebygga sysslolöshet, armod och tiggeri. Barnen
erhålla efter arbetets slut en måltid. En liten
penningförtjänst erbjudes dessutom den flitige för hemarbete,
som eleven får medtaga från stugan. Den första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free