Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbitration (jfr Arbiter) kallar man fastställandet af den ersättning - Arbitrator (lat.). Se Arbiter - Arbitrium (lat.), godtfinnande - Arbiträr (jfr Arbitrium), godtycklig, egenmäktig - Arbo. 1. Peter Nikolai A. - Arbo. 2. Karl Oskar Eugen A. - Arboga, uppstad i Västerås län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbitration (jfr Arbiter) kallar man
fastställandet af den ersättning, som anses böra utgå i
händelse af anmärkningar emot en varas kvalitet.
Ersättningen bestämmes af en på förhand bestämd
skiljedomstol, som afgör tvisten på basis af
klass-standards. "Arbitrationskamrarna" uppställa därför
i främsta rummet s. k. standard-mönster för de
särskilda varorna, och dessa standards ligga sedermera
till grund för bedömandet af leveransens förhållande
till leveransaftalet. Den äldsta arbitrationsföreningen
inom Londons produkthandel är "London corn
exchange committee of arbitrators"; den
inflytelserikaste af dessa skiljedomstolar är emellertid "London
corn trade association", som dock fastställer
ersättning äfven för andra handelsvaror än spannmål.
Särdeles omständlig är arbitrationen för bomull,
hvilken i London och Liverpool verkställes af mäklare,
men i Bremen af särskildt anställda beedigade
klassificerare ("beeidigte classirer"); i Hamburg
verkställes arbitrationen på basis af Liverpool standards.
I Sverige torde de i Stockholm och Göteborg
förekommande skiljenämnderna, af hvilka den äldsta
är den stockholmska för spannmålshandeln, äfven
fungera i arbitrationsangelägenheter.
RM.
Arbitrator (lat.). Se Arbiter.
Arbitrium (lat.), godtfinnande; ett af
skiljedomstol eller skiljesmän fälldt utslag.
Arbiträr (jfr Arbitrium), godtycklig,
egenmäktig.
Arbo. 1. Peter Nikolai A., norsk målare,
föddes i närheten af Drammen 1831, blef 1847
student i Kristiania och egnade sig därefter åt
målarkonsten. Hans egentlige lärare blef K. Sohn
i Düsseldorf, där A. uppehöll sig åren 1852–61.
Sedermera vistades han flere år i Paris, men
återvände 1871 till sitt fädernesland och bosatte sig då
i Kristiania. – I sina bästa och mest kända arbeten
har A. behandlat ämnen ur den nordiska mytologien:
Valkyrian, som han först målade i ett litet exemplar
i Düsseldorf, sedan utförde i större skala i Paris 1865
(nationalmuseet i Stockholm), sedan upprepade 1869
(norska nationalgalleriet) och i ytterligare ett
exemplar 1892, Asgårdsrejen (1872, norska
nat.-galleriet) m. fl. A. var äfven en omtyckt porträttmålare.
Död i Kristiania 1892.
(G–G N.)
2. Karl Oskar Eugen A., den föregåendes
broder, norsk läkare och naturforskare, f. 17 aug.
1837 nära Drammen, blef med. kand. 1865,
fortsatte 1866–67 sina medicinska studier i Wien,
Berlin och Paris och anställdes 1868 såsom
militärläkare. 1870–73 tjänstgjorde han vid norska
gardeskompaniet i Stockholm, blef 1884 brigadläkare
i Kristianssand och tog afsked 1902 som major i
arméns sjukvårdsväsende. Sedan 1872 har A. gjort
den antropologiska undersökningen af det norska
folket till sin hufvuduppgift och framlagt resultaten
af sina undersökningar dels i halft populära
afhandlingar, dels i uppsatser i facktidskrifter i Norge,
Frankrike och Tyskland, bl. a. Bidrag til
nordmændenes fysiske antropologi (1884 och 1892) samt
Tjenestedygtighedsforholdene i de tre skandinaviske
riger (i norsk "Mil. tidsskrift" 1885).
O. A. Ö.
Arboga, uppstad i Västerås län, Åkerbo härad,
belägen på båda sidor om Arbogaån, 15 km. från
dennas utlopp i Mälaren. Inv. voro 1870: 3,318,
1890: 4,576 och 1901: 5,273. Stadsområdet är
2,043 har; antalet tomter 343, andra jordtomter
274, boningshusens antal 577 (1900). Inom staden
finnas 2 kyrkor, den ena för stadsförsamlingen
("Nerkyrkan"), den andra för landsförsamlingen
("Uppkyrkan"), båda belägna n. om ån och (till
25 jan. 1889, då landskyrkans torn blåste ner) med
sina höga, spetsiga torn synliga vidt omkring i
trakten. Omkr. 1,5 km. s. ö. om staden ligger,
omgifven af vackra planteringar, en bland de tidigast
kända mineralkällorna i landet. A., som ligger vid
Örebro–Köpings järnväg, står genom A.-ån i
segelförbindelse med Mälaren. 1901 ankommo 387
fartyg (af öfver 10 ton) om 31,030 ton och afgingo
384 om 30,899 ton. Intet i staden hemmahörande
fartyg var 20 ton l. däröfver. Staden hade (1901)
19 fabriker med 463 arbetare och 1,883,353 kr. i
tillverkningsvärde, däraf de viktigaste voro 1
margarinfabrik (715,000kr. i t.-v.), 1 mekanisk
verkstad (312,583 kr. i t.-v.), 1 glasbruk (224,243
kr. i t.-v.) och 1 järn- och stålvarufabrik (174,460
kr. i t.-v.). Antalet handtverkare var s. å. 73 med
126 arbetare och handlande 134 med 121 biträden och
en till
[bildtext]
Arboga landsförsamlings kyrka (före 1889).
259,683 kr. taxerad årsinkomst. – Hela
taxeringsvärdet var 1901: 5,082,300 kr., däraf 592,900 kr,
för jordbruksfastighet. De bokförda tillgångarna voro
955,830 kr., skulderna 796,567 kr. Stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
