- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1371-1372

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arboga, uppstad i Västerås län - Arboga artiklar, en stadga af 14 april 1561

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkomster beräknades till 187,390 kr., dess utgifter
till 215,274 kr. Utdebiteringen var 6,25 kr. per
bevillningskrona. Staden har en tidning, "Arboga
tidning", som utkommer två gånger i veckan.
J. F. N.

Arboga, som fick sitt namn efter läget vid en
krökning af ån (det fornsv. arbughi betyder "åbåge"
eller "åböjning"), var redan under den tidigare
medeltiden en betydlig ort. 1330 nämnes det första
gången såsom eget stadssamhälle (civitas) med
stadssigill (dess vapen, en fläkt enhöfdad örn, begagnas
ännu). Det för samfärdseln särdeles gynnsamma läget
vid en segelbar å midt i landet gjorde A. till en ofta
anlitad plats för allmänna riksmöten. Utom en
mängd rådsmöten och herredagar höllos där
riksdagar åren 1435 (den första kända svenska riksdag),
1436, 1471 och 1517, allmänna kyrkomöten 1396,
1412, 1417, 1423 och 1474. Staden egde flera
kyrkor, S. Nicolai (då stadskyrka, nuv. landskyrkan),
S. Laurentii (belägen s. om ån) och S. Olofs (ödelagd
redan på 1300-talet), ett helgeandshus och ett
franciskankloster (tidigast omnämndt 1286), hvilket
äfven hade en särskild kyrka (nuv. stadskyrkan).
På väggar och murpelare i den sistnämnda ha
blottats en rik samling freskomålningar (nu
restaurerade), som återge scener ur den hel. Franciscus’
lif samt bilder af andra, äfven nordiska, helgon.
A. fortfor ännu i hundra år efter medeltidens
slut att tillhöra rikets betydligare städer. Såsom
riksföreståndare upprättade Gustaf I där ett
mynthus, i hvilket 1522 slogos ettören af silfver.
Klostret upphäfdes ej långt efter Västerås riksdag;
redan s. å., 1527, lades fogden öfver Åkerbo i
borgläger i detsamma; abboten, som jämte munkarna
gjort sig skyldig till hvarjehanda oredlighet, afsattes,
och inom få år var klostret upphäfdt.
Helgeandshuset anslogs till rådhus 1531, men tillföll staden
först 1634. 1553 inrättades i staden en skola, hvilken
sedan dess fortfarit och är grunden till det nuv.
allmänna läroverket (femklassigt sedan 1866). Gustaf
I höll i A. flere herredagar samt anlade där 1551
en kungsgård, på hvilken hans dotter Cecilia en tid
höll hof; den nedbrann 1664. Riksdagar höllos vidare
1561, då de s. k. Arboga artiklar (se nedan)
antogos, och 1597 (den märkliga revolutionsriksdagen
under hertig Karls ledning). 1626 inrättade
Gustaf Adolf i A. ett kopparmyntverk, vid hvilket
under åren 1626–28 slogos ett-öres klippingar,
runda ett-ören och half-ören samt fyrkar. Från
midten af 1600-talet började stadens välstånd att
starkt aftaga, förnämligast genom anläggningen af
Hjälmare kanal samt städerna Nora och Linde,
hvarigenom stadens handelsområde alldeles splittrades.
Först på de senare årtiondena har den åter rest sig
ur sitt förfall och är nu stadd i ett märkbart
framåtgående.

A. stads- och landsförsamlingar utgöra jämte
Säterbo ett regalt pastorat af första klassen, hörande
till Västerås stift, Arboga kontrakt. I staden finnes
ock en metodist-episkopalförsamling. Utom
ofvannämnda allmänna läroverk har A. en elementarskola
för flickor (med 7 klasser).

A. har skildrats af komminister J. B. Lohman, som
1737 utgaf "Arboga känning", ett med mycken
lärdom utrustadt och för den tiden ganska
förtjänstfullt arbete, och i "Arboga krönika" af G.
Bergström (1892–95).
R. T.*

[bildtext]
Situationsplan af Arboga.

[text i bilden]
1. Rådhus
2. Telegraf
3. Folkskola
4. Elementar läroverk
5. Jernvägsstation
6. Post
7. Brandstation
8. Hel. Trefald.s kyrka
9. St. Nikolai kyrka
Nästqvarna
Arboga ån
Gäddgården


Arboga artiklar, en stadga af 14 april 1561, i
hvilken gränserna bestämdes mellan den kungliga och
den furstliga makten i de af Gustaf I inrättade
hertigdömena. Det sätt, hvarpå Gustaf I i sitt
testamente ordade om hertigarnas ställning, var mycket
tvetydigt, men gaf tillräcklig anledning åt furstarna
att göra anspråk på en myndighet, jämgod med
konungens, hvarigenom faror af vådlig art kunde
uppstå för samma konungamakt, som Gustaf I med
så kraftig hand upprättat. För att undanrödja dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free