- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1373-1374

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arboga artiklar, en stadga af 14 april 1561 - Arboga graf. Se Hjälmare kanal - Arboga kontrakt, i Västerås stift - Arboga landsförsamling, i Västerås län - Arbogast. Se Arbogastes - Arbogaste, Louis - Arbogastes (Arbogast), en i romersk tjänst varande fältherre af frankisk börd - Arboga å l. Oppboga å, ett af mellersta Sveriges större vattendrag - Arboga öl - Arbois, stad i franska depart. Jura - d'Arbois de Jubainville, Marie Henri - Arbol a brea (sp.), "beckträdet". Se Icica - Arbol de léche (sp.), bot., "mjölkträdet". Se Brosimum - Arbor day, eng., "träd-dag", i nord-amerikanska skolor en festdag - Arbor Dianæ (lat.), "Dianas (silfrets) träd", kem. - Arborelius. 1. Olof Ulrik A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

faror sammankallade Erik XIV en riksdag till Arboga
1561 och förmådde där, stödjande sig på rådet och
ständerna, sina bröder Johan och Magnus (Karl var
ännu ett barn) att underskrifva nämnda artiklar,
hvilkas innehåll var sådant, att hertigarna ej mer
kunde göra anspråk på en ställning som själfständiga
furstar, utan blefvo konungens verkliga undersåtar.
Invånarna i furstendömena skulle svärja konungen
trohetsed. Det krigsfolk, hvarmed hertigarna borde
stå konungen bi, skulle årligen mönstras af konungens
mönsterherrar och i krigstid lyda under hans
fältherrar. Utan konungens samtycke fingo hertigarna
ej ingå underhandlingar eller förbund med
främmande makter, ej heller sammankalla menige man
i sina furstendömen eller pålägga skatter. Högsta
domsrätten i hertigdömena skulle liksom i konungariket
tillhöra konungen; han ensam egde att i dem gifva
frälse och andra privilegier. Kungliga påbud, som
gällde riket i allmänhet, skulle ock gälla
hertigdömena; biskop och lagman skulle nämnas af
konungen. För hertigarna återstod knappt annan rätt
än att uppbära de årliga inkomsterna, utom
kronotionden, åtnjuta konungens andel i böter, döma i
mål, i hvilka till dem vädjades från häradshöfdingen,
och tillsätta underordnade tjänstemän. Dessa
inskränkningar i deras makt föranleddes närmast af det
misstroende, som Erik hyste till sin äldste broder,
Johan, och mötte också hos denne det förnämsta
motståndet. Då Erik afsattes, anfördes dessa "hårda
och olideliga" artiklar såsom ett af skälen till
afsättningen, och det kunde naturligtvis ej då komma
i fråga att fordra deras godkännande af hertig Karl.
O. A.*

Arboga graf. Se Hjälmare kanal.

Arboga kontrakt, i Västerås stift, omfattar de
fyra pastoraten Arboga stad med A. landsförsamling
och Säterbo; Himmeta; Medåker; Västra Skedvi.
39,050 har. 11,424 inv. (1902).

Arboga landsförsamling, i Västerås län, Åkerbo
härad. 6,071 har. 1,581 inv. (1902). Annex till
Arboga stadsförsamling. Om den gamla kyrkan se
sp. 1371 och illustr. sp. 1370.

Arbogast. Se Arbogastes.

Arbogaste [-ga’st], Louis, fransk matematiker,
f. 1759, d. 1803, var professor i matematik vid
universitetet i Strassburg. I hans förnämsta arbete,
Calcul des dérivations (1800), framställes den efter
honom uppkallade derivationsmetoden. Beteckningen
Dxy för derivatan dy/dx härrör från honom.
H. v. K.

Arbogastes (Arbogast), en i romersk tjänst
varande fältherre af frankisk börd. 381 blef han af
kejsar Gratianus sänd med en hjälphär till Teodosius,
och 388 återeröfrade han Gallien från motkejsaren
Maximus. A. ställdes sedan af Teodosius vid kejsar
Valentinianus II:s sida som dennes förnämste
rådgifvare och blef snart genom sitt stora inflytande
inom hären allrådande. Valentinianus ämnade till
sist söka undandraga sig A:s välde genom att från
Gallien begifva sig till de östromerska riksdelarna,
men han hindrades af A. och fanns kort därefter
hängande död i sitt palats i Vienna (392). Sannolikt
hade han i känslan af sin vanmakt begått själfmord;
många trodde emellertid, att han på anstiftan af
A. blifvit mördad. Denne, som genom sin börd
hindrades att själf antaga kejsarpurpurn, uppsatte en
skuggkejsare, grammatikern Eugenius, och
bemäktigade sig äfven Italien. 394 anryckte Teodosius
från rikets östra delar och slog A. i tvådagars-slaget
vid floden Frigidus nära Aquileja. Eugenius
tillfångatogs och afrättades, A. undkom, men efter
några dagars kringirrande störtade han sig i
förtviflan på sitt svärd.
V. S–G.

Arboga å l. Oppboga å, ett af mellersta
Sveriges större vattendrag. Uppkommen af två
källfloder, Järle- eller Nora-ån (i sitt nedre lopp kallad
Dylta ån) och Linde- l. Vedevågs-ån, börjar den
sitt lopp i gränstrakterna mellan Örebro och
Kopparbergs län, genomflyter sjön Väringen och utfaller
vid Kungsör i Mälarfjärden Galten. Arboga-ån
upptager flere smärre tillopp, bl. a. Skedvi-ån, som på
en sträcka bildar gränsen mellan Örebro och Västerås
län, samt är segelbar 15 km. från sitt utlopp. Genom
Hjälmare kanal står ån i segelbar förbindelse
med den 22 m. högre belägna sjön Hjälmaren. Åns
längd, räknad från Vedevågs-åns källor, är 140 km.
Vattenområdet är 3,790 kvkm.
(J. F. N.)

Arboga öl. "Det kommer efter som Arboga öl"
är ett öfver hela Sverige kändt ordspråk. Dess
ålder är okänd, men Lohman omnämner det 1737 i
sitt arbete "Arboga känning" under formen "Bra
öl i A.: det kommer efter", och han förklarar det
däraf, att om man druckit några bägare af det kraftiga
Arbogaölet, så "har det utan tvifvel krupit litet i
hufvudet". Utan grund har man sökt sätta detta
ordspråks uppkomst i samband med någon historisk
tilldragelse.
R. T.*

Arbois [arb*a’], stad i franska depart. Jura, vid
floden Cuisance. 3,570 inv. (1901). Odling af säd,
frukt och vin (det berömda Arbois-vinet).
Järnbruk och tillverkning af papper, kemikalier m. m.
A. är Pichegrus födelseort.

d’Arbois de Jubainville [darb*a’d* *ybävi’ll], Marie
Henri
, fransk fornforskare, f. 1827 i Nancy,
professor i keltiska språket och litteraturen vid; Collège
de France 1882, ledamot af Acad. des inscriptions
1884. Bland hans många arbeten må nämnas Voyage
paléographique dans le département de l’Aube
(1855),
Études sur l’état des abbayes cisterciennes (1858),
Histoire des ducs et des comtes de Champagne (1859
–69), belönadt med det gobertska priset, och La
déclinaison latine en Gaule
(1872), Les premiers
habitants de l’Europe
(1877; ny uppl. 1889–94), Le
cycle mythologique irlandais et la mythologie grecque

(1884), Cours de littérature celtique (4 bd, 1883
ff.) och Recherches sur l’origine de la propriété
foncière et des noms de lieux habités en France

(1890).

Arbol a brea (sp.), "beckträdet". Se Icica.

Arbol de léche (sp.), bot., "mjölkträdet". Se
Brosimum.

Arbor day [a’br dei], eng., "träd-dag", i
nordamerikanska skolor en festdag, som firas därmed att
barnen plantera små träd.

Arbor Dianæ (lat.), "Dianas (silfrets) träd",
kem., benämnes metalliskt silfver, då det på våta
vägen medelst zink eller koppar utfälles ur
silfversalters lösningar. Sålunda utfälldt silfver bildar busk-
eller trädlika grupper; däraf namnet.
P. T. C.*

Arborelius. 1. Olof Ulrik A., dialektforskare,
f. 1791 i Älfdalen, blef 1812 student i Uppsala och
1818 magister, prästvigdes 1822, var först kollega
och sedan rektor vid Falu skola samt utnämndes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free