Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arborelius. 1. Olof Ulrik A. - Arborelius. 2. Olof Per Ulrik A. - Arborelius. 3. Karl Rudolf Teodor A. - Arboretum, trädg. - Arbor Saturni, "Saturnus' (blyets) träd" - Arbor vitæ (at.), "lifsträdet" - Arbrissel, Robert från A. - Arbroath, stad i Skottland. Se Aberbrothock - Arbrå. 1. Socken i Gäfleborgs län - Arbrå. 2. Mekanisk verkstad och gjuteri i Arbrå socken - Arbrå och Järfsö tingslag, Gäfleborgs län - Arbus (ry. karbus), vattenmelon - Arbuthnot, John - Arbutin, kem. Se Arctostaphylos - Arbutus L., bot. Se Ericaceæ och Arctostaphylos - Arby, socken i Kalmar län - Arc., mus., förkortn. för arcato (it.), dets. som coll'arco (se d. o.) - d'Arc, Jeanne. Se Jeanne d'Arc - Arca, Niccolò dell' - Arcaceæ, zool. Se Arca Noæ - Arcachon, stad i franska depart. Gironde - Arcachon-viken. Se Arcachon - Arcadelt, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1830 till kyrkoherde i Orsa. 1822–28 utgaf han
"Fahlu tidning". Död 1868. A. lämnade betydelsefulla
bidrag till kännedomen om dalmålet, näml. Conspectus
lexici linguæ dalecarlicæ (1813) och Conspectus
grammatices linguæ dalecarlicæ, I och II
(1818–22). Han var i sin ungdom ledamot af Götiska
förbundet.
2. Olof Per Ulrik A., den föregåendes
son, landskapsmålare, f. 4 nov. 1842 i Orsa, Dalarna,
blef 1861 elev vid konstakademien, fick 1869
resestipendium på tre år och besökte Düsseldorf,
Paris, München och Rom. A. har hämtat sina
motiv hufvudsakligen från Dalarnas skogsnatur,
från bergslagen, från Östersjö-kusten, ibland äfven
från Schweiz och Italien. Nationalmuseum eger
af hans hand Fäbodvall i Dalarna, Getter föras i
vall och Sommarlandskap vid Ängelsberg. Storm i
skärgården finnes på Malmö museum, Skogstjärn i
aftonbelysning på Göteborgs museum. Bland hans
öfriga målningar märkas Söndagsmorgon vid Floda
kyrka (i finska nationalgalleriet), Vinterscen
vid Mora kyrka och Tingsafslutning i Dalarna.
1881 blef A. öfverlärare vid Tekniska skolan i
Stockholm och 1901 t. f. (1902 ord.) professor i
landskapsmålning vid konstakademien. Ett svenskt
landskap af honom inköptes på utställningen
i Venezia 1903 af konungen af Italien.
G–G N.
3. Karl Rudolf Teodor A., den föregåendes
broder, arkitekt, f. 24 dec. 1861 i Orsa, Dalarna,
studerade vid Tekniska högskolan 1882–86. Han har
utfört flera villor vid Djursholm, ombyggnad af
Djursholms slott och Älfdalens kyrka i Dalarna,
byggnader i Stockholms Idrottspark (i samarbete med
F. Lilljekvist) m. m.
G–G N.
Arboretum (nlat., af lat. arbor, träd), trädg.,
förr beteckning för en ordnad trädplantering inom
prydnadsträdgården, nu en odling af träd och
buskar, vanligen ordnade efter familjer eller
ur växtgeografisk synpunkt för att framställa
karakteristiska vegetationsbilder från olika länder
och zoner; särskildt i botaniska och skolträdgårdar
den afdelning, där moderträd och moderbuskar odlas.
Arbor Saturni (lat.), "Saturnus’ (blyets) träd",
kem., benämnes bly, som medelst zink o. d. på våta
vägen utfällts ur blysalter.
P. T. C.*
Arbor vitæ (lat.), "lifsträdet", gammal
benämning på den grå bark- och den hvita märgsubstansen,
som vid ett snitt genom lillhjärnan företer en
trädliknande anordning.
J. E. J–N.
Arbrissel, Robert från A., stiftare af
Fontevrault-orden (1099), f. omkr. 1047 i
byn Arbrissel (Bretagne), d. 1117 i Orsan (Berry),
var doktor vid Paris’ universitet, ärkepräst i Rennes
och korstågspredikant.
Arbroath [abro’th], stad i Skottland. Se
Aberbrothock.
Arbrå. 1. Socken i Gäfleborgs län, Arbrå och
Järfsö tingslag. 48,268 har. 5,001 inv. (1902).
A. utgör ett konsistoriellt pastorat i Uppsala stift,
Hälsinglands västra nedre kontrakt.
2. Mekanisk verkstad och gjuteri i Arbrå socken.
Anläggningen eges af Adolf Ungers
industriaktiebolag, hvars styrelse har sitt säte i Stockholm och
hvars aktiekapital uppgår till 1,000,000 kr. 1901
sysselsattes vid verket 80 arbetare, och s. å; belöpte
sig tillverkningen af gjutgods, maskiner för trä- och
trämasseindustri m. m. till ett värde af 193,000 kr.
Egaren af Arbrå mekaniska verkstad har å samma
plats anlagt elektricitetsverk.
K. K.-Å.
Arbrå och Järfsö tingslag, Gäfleborgs län, ingår
i Västra Hälsinglands domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Arbrå, Undersvik och Järfsö.
1,352,53 kvkm. 13,522 inv. (1902).
Arbus (ry. karbus), vattenmelon.
Arbuthnot [a’b*thnåt], John, engelsk skriftställare,
f. 1667 i Arbuthnot [abu’thnåt] i Skottland, d. 1735
i London, var sedan 1709 lifmedikus hos drottning Anna
och skötte henne under hennes sista sjukdom. A. stod i
nära förbindelse med Pope, Swift m. fl. af Englands
utmärktaste litterära personligheter. Bland
hans skrifter, som ega stor satirisk kvickhet,
märkes The history of John Bull (1712), en politisk
ströskrift, riktad mot Marlborough och whigpartiets
krigspolitik. Detta arbete anses ha gifvit första
anledningen till det engelska folkets skämtsamma
binamn "John Bull". Under samverkan med Swift och
Pope i den s. k. "Scriblerus club" skref A. vidare
Memoirs of Martinus Scriblerus, en satir öfver lärda
pedanter, publicerad först i 1741 års upplaga af
Popes arbeten. En ytterst otillförlitlig upplaga
af A:s Miscellaneous works utkom 1751. Hans arbeten
samlades 1892 af G. A. Aitken i en kritisk upplaga,
Life and works of John A.
(V. S–G.)
Arbutin, kem. Se Arctostaphylos.
Arbutus L., bot. Se Ericaceæ och
Arctostaphylos.
Arby, socken i Kalmar län, Södra Möre härad.
Areal (med inräkning af Karlslunda) 18,093 har.
1,524 inv. (1902). A., bildar med Hagby och
Karlslunda ett konsistoriellt pastorat i Kalmar stift,
Södra Möre kontrakt.
Arc., mus., förkortn. för arcato (it.), dets. som
coll’arco (se d. o.).
d’Arc, Jeanne. Se Jeanne d’Arc.
Arca, Niccolò dell’, italiensk bildhuggare,
f. i Bari, Apulien, d. 1494 i Bologna, hvars mest
framstående bildhuggare han var; om icke lärjunge
till Jacopo della Quercia, åtminstone af denne starkt
påverkad. Hans mest berömda arbete, hvaraf han
fick sitt tillnamn, är S. Dominicos Arca (sarkofag l.
helgonskrin, 1469–73), hvartill Niccolò Pisano
utfört själfva hufvudpartiet, men hvars sockel och lock
äro af A. Framför allt beundrad är där hans
knäböjande ängel, som håller en ljusstake (förr
tillskrifven Michelangelo, hvilken som motstycke
utfört en annan, dekorativt behandlad, ehuru mindre
ideellt hållen ängel).
C. R. N.
(O. G–G.)
Arcaceæ, zool. Se Arca Noæ.
Arcachon [-*å’], stad i franska depart. Gironde,
vid den 155 kvkm. stora Arcachon-viken (bassin d’A.),
som upptager floden Leyre och sammanhänger med hafvet
genom en 3 km. lång och 520 m. bred kanal. 7,120
inv. (1901). Staden, som började bebyggas på
1850-talet, har en utmärkt badstrand, som är utan
vågslag, och har därför blifvit ett af Frankrikes
mest besökta hafsbad (omkr. 200,000 badgäster
årligen). För sitt milda klimat (årstemperatur
omkr. 15° C., vintertemperatur 8–10°) har den ock
rekommenderats som vinterkurort för lungsiktiga samt
besökes om sommaren af skrofulösa sjuka. Hafsfiske,
ostronodling (se därom vidare Ostronodling).
LN.
Arcachon-viken [-*å’-]. Se Arcachon.
Arcadelt, Jakob, nederländsk tonsättare, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
