Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Archangel (Arkangel) l. Archangelsk 1. Det största och nordligaste guvernementet i det egentliga Ryssland - Archangel. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement - Archangelica, bot. Se Angelica - Archangeliter l. Arkangeliter (fi. laukkuryssät, reppuryssät, "ränselryssar") - Archangelsk. Se Archangel - Archegoniater, bot. Se Arkegoniater - Archegonium l. Arkegon, bot. - Archegosaurus Goldf., paleont. - Archelaos. 1. En heraklid - Archelaos. 2. En filosof af den joniska skolan - Archelaos. 3. En macedonisk konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvita hafvet, i ö. af Sibiriska guvern. Tobolsk,
i s. af guvern. Olonez och Vologda samt i v. af
Finland. Arealen (däri inberäknadt ön Novaja Semlja)
utgör 858,930 kvkm. (omkr. 1/11 af hela Europa).
346,536 inv. (1897). Landet har Sibiriens
polarkaraktär. Höga berg finnas ej, men väl stora floder,
såsom Petsjora, Mesen, Onega, Dvina m. fl., samt
omkr. 1,100 större och mindre sjöar. Norra
delen af detta vidsträckta område är ett öde,
ofruktbart och för odling otillgängligt stäppland,
uppfylldt af mossbevuxna, nästan alltid tillfrusna moras,
s. k. "tundror". Den fåtaliga befolkningens enda
näringskällor äro fiske samt jakt på fågel och
pälsdjur. Polar-räfven och vargen förekomma i mängd,
hermelin, utter, mård och ekorre däremot sällan.
Betydlig fångst af själhundar, hvalrossar och delfiner.
Landets södra del är mera gynnad af naturen.
Väldiga skogar af både löf- och barrträd finnas där,
och säd, potatis, ärter m. m. odlas, fastän
otillräckligt för landets behof. De fruktbara ängarna lämpa
sig förträffligt till boskapsskötsel. – Ungefär 5/8 af
A:s hela yta är fullkomligt oduglig mark; 1/3 är
skog. Vintern räcker 8 månader. Befolkningen
består af samojeder, ostjaker och syrjäner i ö., lappar
i v. och, mellan dem alla, inströdda koloniserande
ryssar. All industri och handel har samlat sig i
städerna, förnämligast i hufvudstaden A. samt i
Onega, Mesen och Kola.
2. Hufvudstad i nämnda guvernement, på Dvinas
högra strand, ungefär 38 km. ofvanför denna flods
mynning i Dvinaviken. 21,000 inv. (1900). A. är
af stor betydelse såsom Rysslands förnämsta hamn
vid Ishafvet och såsom stapelplats för det ofantliga
Dvinaområdets varor. Den långa och stränga vintern
gör affärstiden kort, men dess mer liflig. Under
denna tid vimlar A:s hamn af fartyg, och allt
påminner om en stor sjöstad. 1897 steg A:s
handelsomsättning med utlandet till 9,073,000 rubel
och dess hamn besöktes af 564 fartyg. Vid Dvinas
mynning ligger Novodvinskaja, en af Peter den store
1701 anlagd fästning. Den första kolonisation i
trakten af A. egde rum i 10:e årh. och då genom
norrmännen. 1553 ditkommo engelsmän, som med
Ivan II:s tillåtelse anlade ett faktori för att därifrån
öfver Moskva drifva handel på Persien och Ostindien.
1584 anlades vid Nikolaus-viken ett fäste, vid hvilket
snart uppstod en ort, som kallades
Archangelskoigorod, d. ä. "ärkeängelns (S. Mikaels) fäste". Utom
engelsmän bosatte sig där sedan såväl holländare
som tyskar. 1764 upphäfdes den tryckande tull,
som Peter den store pålagt staden, hvilken alltsedan
den tiden med ständigt stigande befolkning blifvit
en stapelort för Sibiriens varor.
Archangelica, bot. Se Angelica.
Archangeliter l. Arkangeliter (fi. laukkuryssät,
reppuryssät, "ränselryssar") benämnas i Finland
karelska gårdfarihandlande från ryska guvernementen
Olonez och Archangel. De ställa vanligen mot hösten sin
färd till Finland, därtill manade af sin hemtrakts
fattigdom och af den handelslust, som är ett utmärkande
drag för den karelska stammen och hvilken särskildt
karakteriserade archangeliternas förfäder, de gamle
bjarmerna. De fleste äro endast drängar i tjänst hos
ett fåtal förmögna, hvilka sinsemellan indelat Finland
i ett visst antal handelsdistrikt. Varorna uppköpas dels
i Petersburg och Moskva, dels äfven i de finska
städerna samt föras till ett bestämdt ställe inom
distriktet, kalladt liittopaikka ("förbundsställe"), och
afhämtas där af drängarna. Deras handel var från
gamla tider förbjuden såsom stridande mot den
gällande näringslagstiftningen, men är numera genom
en förordning af 2 juli 1900 på vissa villkor
tillåten. – I "Älgskyttarna" (3:e sången) har
Runeberg egnat en förträfflig karakteristik åt ett sällskap
af dessa archangelske bönder.
R. C.
(M. G. S.)
Archangelsk. Se Archangel.
Archegoniater, bot. Se Arkegoniater.
Archegonium (af grek. arche, början, och gonimos
l. gonios, alstringsduglig) l. Arkegon, bot., kallas
det honliga organet hos gymnospermer,
mossor och kärlkryptogamer (ormbunkar och
deras närmaste släktingar). Det är alltid
mikroskopiskt litet och har en flaskformig gestalt. Dess
öfre del kallas hals och dess nedre del buk. Dess
väggar bildas af parenkymceller, hvilka i halsen
[bildtext]
Archegonium af en ormbunke. A ett omoget archegonium,
K’ halskanalcell. K" bukkanalcell, o äggcell, B moget,
öppnadt archegonium.
oftast äro anordnade till 4 longitudinella rader. I
buken ligger den egentliga honcellen, äggcellen,
och ofvanför denna – hufvudsakligen uti halsen –
en cellrad af (hos gymnospermerna) 1, (hos
kärlkryptogamerna) 2 eller (hos mossorna) flere celler,
de s. k. kanalcellerna. Se vidare
Gymnospermæ, Kärlkryptogamer och Mossor.
V. W.
(G. L–M.)
Archegosaurus Goldf. (af grek. archegos,
stamfader, och sauros, ödleliknande djur), paleont., ett i
stenkolsperioden och permiska perioden lefvande
amfibie-släkte af Stegocefalernas (fjällsalamandrarnas)
grupp. Krokodilliknande former, som nådde ända till
två meters längd. Typisk är A. Decheni Goldf., med
tresidig, platt, framtill föga aftrubbad skalle, små
ögonhål och långt fram liggande näsöppningar samt
skallen förbenad. Ryggraden var svagt förbenad.
Bukpansaret hade en mängd sköldar, de främre
riktade framåt, de bakre snedt bakåt och utåt. Jfr
Amfibier, sp. 827.
A. HNG.
Archelaos (grek. Archelaos, lat. Archelaus).
1. En heraklid, enligt sagan stamfader för den
konungaätt, som Alexander den store tillhörde.
2. En filosof af den Joniska skolan, lärjunge till
Anaxagoras, mildrade den motsats, som hos denne
fanns mellan urämnet å ena sidan och formalprincipen
å den andra. Den rörande kraften, motsvarande
Anaxagoras’ "nus", skulle nämligen, enligt honom,
utgöras af luften, alltså af något materiellt.
G. S.*
3. En macedonisk konung, som regerade 413–399
f. Kr. Han kom på tronen genom mord på den
rättmätige tronarfvingen och blef själf lönnmördad. Med
stor framgång arbetade han på höjandet af sitt rikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
