- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1401-1402

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arén, Erik - Arena (lat.), eg. "sand" - Arenaberg. Se Arenenberg - Arenacum, romarnas namn på staden Arnhem - Arena'l de Garcia Carrasco, Concepción - Arenaria L., bot. - Arenarium (lat.), sandbad - Arena-teatern (se Arena) - Arénation, fr., den franska benämningen på sandbad. Se Bad - Arenberg, tysk hertiglig släkt - Arenberg. 1. Furst August Maria Raimund af A. - Arenberg. 2. Furst Auguste-Louis-Albéric af A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att resa sig mot fosterlandets fiender, och inom
otroligt kort tid voro stora hopar af stridslysten
allmoge samlade. Enär ryssarna kort förut bemäktigat
sig nästan alla bössor, väpnade man sig med
hvässade trästörar. I spetsen för skarorna red
A. jämte pastorsadjunkten i Finström Henrik Johan
Gummerus
. På hufvudön, det s. k. "fasta Åland",
låg blott en mindre trupp af fiender (omkr. 120
man) under befäl af major von Neidhardt. Hela denna
truppstyrka, som var kringspridd i smärre posteringar,
tillfångatogs utan synnerlig blodsutgjutelse af
bönderna, hvarefter A. förde de fångne ryssarna
öfver till Sverige. Gustaf IV Adolf tilldelade honom
till belöning medalj "för tapperhet i fält" med
svärdsordens band. Sedan A. i Stockholm välkomnat sin
vapenbroder Gummerus, hvilken emellertid slagit och
tillfångatagit den ryska hufvudstyrkan, som befann
sig i Kumlinge socken, återvände de tillsammans till
Åland. När konungen på sommaren själf besökte ön,
gaf han A. audiens och tillförsäkrade honom en pension
af 200 riksdaler banko årligen, hvilken summa A. ända
till sin död uppbar af svenska kronan. Då Åland 1809
intogs af ryska armén, flydde A. med hustru och barn
till Sverige, men var nog djärf att i slutet af året
återvända, försedd med ett af Karl XIII utfärdadt
lejdebref. Ryssarna aktade detta dock föga, utan
skickade A. under bevakning än hit, än dit. Följande
år (1810) fick han tillåtelse att åter begifva sig
till Sverige och blef där t. f. länsman i Sollentuna
härad af Stockholms län, med rätt till fritt tillträde
vid hofvet. År 1821 tillät ryska regeringen honom
att ånyo bosätta sig i sin hemort, dit han följande
år återvände. Där tillbragte han på en gård,
som han inköpt vid Bjärströms träsk, i stillhet
sitt återstående lif. Han afled 26 sept. 1859. Jfr
Bomansson, "Folkrörelsen på Åland 1808" (1852). –
A. utgör ämnet för en af P. Wallin författad dikt,
"En länsman och en präst", 1903 belönt med Sv. akad:s
andra pris.
F.*

Arena (lat.), eg. "sand", stridsplatsen på den
romerska amfiteatern, fäktarebana; äfven amfiteater,
skådeplats.

Arenaberg. Se Arenenberg.

Arenacum, romarnas namn på staden Arnhem.

Arenal de Garcia Carrasco, Concepción, spansk
filantropisk författarinna, f. 1820 i Ferrol,
d. 1893 i Vigo, var en af Spaniens ädlaste andar och
sökte såväl genom sociala som skönlitterära skrifter
motarbeta det onda, som fräter mänskligheten. Hennes
mål var att bringa vetande åt de okunnige, tröst
åt de lidande. Lejonparten af hennes lifsgärning
har egnats åt fångvårdsangelägenheter. Till
fångvårdskongressen i Stockholm 1878 ingaf hon
ett betänkande, som förvärfvade henne erkännande
af de största auktoriteter. Under 30 år var hon
generalinspektör för kvinnofängelserna i Spanien och
samtidigt sekreterare i Röda korset. Hon utgaf ock en
social revy "La voz de la caridad" (14 årg.). Bland
hennes många skrifter må särskildt framhållas: Manual
del visitador del pobre, Cartas á los delinquentes,
Las colonias penales, La pena de deportatión, Cartas
á un obrero, La mujer del porvenir
och La mujer
de su casa
samt, bland skönlitterära arbeten, utom
en samling poesi, Una colección de fábulas och La
esclavitud
, ode. (Se uppsats af A. Hillman i "Dagny"
1897.)
AD. H–N.

Arenaria L., bot., växtsläkte tillhörande nat. fam.
Cariophyllaceæ (gruppen Alsineæ), omfattar omkr.
70 ett- eller fleråriga, små, krypande eller tufvade
örter, med motsatta, hela, vanligen breda blad och
små hvita, mera sällan röda, femtaliga blommor.
Kronbladen äro alltid hela eller endast svagt
urnupna. Ståndare 10, stift 3. Frukten är äggformig
och öppnar sig med 6 tänder. Släktet är utbredt
öfver hela jorden, mest dock i fjälltrakterna. I
Skandinavien finnas 5 arter, utaf hvilka en, A. trinervia
L., skogsnarv, är allmän i skogar och på
skuggiga ställen öfver nästan hela landet, en annan,
A. serpyllifolia L., sandnarv, däremot på soliga,
torra backar; de öfriga äro stora sällsyntheter. Några
arter, såsom A. balearica L., från Syd-Europa, och
A. grandiflora All. (Jura, Krain), äro prydliga och
till stenpartier lämpliga och använda växter. Jfr
Moehringia.
G. A.
(G. L–M.)

Arenarium (lat.), sandbad.

Arena-teatern (se Arena), namn på den
1895–97 till teater inredda cirkus på k. Djurgården.

Arénation [-siå’], fr. (af lat. arenatio), den
franska benämningen på sandbad. Se Bad.

Arenberg, tysk hertiglig släkt. Hertigdömet
Arenberg (Aremberg) var beläget i Rhenprovinsen, s. om
Köln, i nuv. preussiska regeringsdistriktet Koblenz.
Ruinerna af det gamla stamslottet ligga på den höga
basaltklippan A., vid hvars fot byn af samma namn
är belägen. Herrarna af A., hvilka omtalas redan
på 1100-talet, fingo efter hand greflig och furstlig
värdighet, 1582 säte och stämma på tyska riksdagen
och 1644 hertigtitel. Hertigdömet öfvergick genom
freden i Lunéville (1801) till Frankrike, och den
dåv. hertigen fick såsom ersättning amtet Meppen
i Hannover och grefskapet Recklinghausen i
Westfalen, hvilka områden genom Wienfreden 1815
tillförsäkrades släkten, det första under hannoveransk
och det andra under preussisk öfverhöghet.
Hertigdömet A. däremot tillföll Preussen. Förutom
A.-Meppen (2,195 kvkm.), som 1826 af Georg IV
upphöjdes till hertigdöme, och Recklinghausen (780
kvkm.), innehar släkten stora jordbesittningar i
Belgien och i Frankrike samt anses vara mycket rik.
Familjen är katolsk och bosatt i Bruxelles.

1. Furst August Maria Raimund af A.,
släktens märkligaste medlem, f. 1753, d. 1833,
inträdde tidigt i fransk krigstjänst och fick af en
släkting, grefve de la Mark, dennes efter honom
uppkallade regemente. Såsom chef för detta fick
furst A. namnet "comte de Lamarck", och under
detta namn förekommer han oftast i historiska arbeten.
Vid franska hofvet var han en af Marie Antoinettes
tillgifnaste vänner, och efter utbrottet af revolutionen
sökte och lyckades han att vinna Mirabeau för
konungens intressen. Sedan konungadömet blifvit
störtadt, lämnade han Frankrike, återkom efter
Napoleons fall och inträdde då i nederländsk tjänst
såsom general. En värdefull historisk källa är hans
brefväxling med Mirabeau, Correspondence entre
le comte de Mirabeau et le comte de Lamarck

(2 bd, 1851).

2. Furst Auguste-Louis-Albéric af A., fransk
politiker, f. 1837, invaldes 1877 såsom monarkist och
anhängare af Mac Mahon i deputeradekammaren, där han,
efter att hafva fallit igenom vid valen 1881 och
1885, ånyo invaldes 1889 och sedan dess återvalts.
Han har varit medlem af flera politiska kommittéer
och hufvudsakligen sysslat med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free