- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1447-1448

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Argonauterna, grek. myt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Athamas, son af Aiolos, konung i Orchomenos, fick med
Nefele (molnet) sonen Frixos och dottern Helle. Han
äktade därefter Ino, Kadmos’ dotter, som med en
styfmoders hat förföljde Nefeles barn och förstod
att genom list bringa det därhän, att Athamas ville
offra Frixos åt sin gud, Zeus lafystios. Men Nefele
räddar sin son. Hon sänder en gumse med gyllene ull,
hvilken skulle föra båda hennes barn öfver hafvet
till Aia, ett aflägset, i öster beläget land, sedan
identifieradt med Kolchis. Under färden faller Helle
i det efter henne uppkallade sundet Hellesponten
(Helles haf), men Frixos anländer lyckligt till Aia,
offrar väduren åt Zeus fyxios (flykt-skyddaren)
och skänker det gyllene skinnet åt landets konung,
Aietes, som upphänger det i en åt Ares helgad lund
och sätter en drake till dess väktare.

Athamas hade flera bröder, bland dem Salmoneus och
Kreteus, konung i Iolkos. Salmoneus’ dotter, den
sköna Tyro, egde med sin make, farbrodern Kreteus,
tre söner, bland dem Aison, och med Poseidon två,
Pelias och Neleus. Pelias, härsklysten, listig och
grym, tager herraväldet öfver Iolkos från sin broder
Aison. Denne låter sin son Iason hemligen uppväxa
hos kentauren Cheiron på Pelion. Vid tjugu års
ålder kommer Iason, skön och kraftfull, tillbaka
till Iolkos och hälsas hjärtligen af fader och
fränder. Han återfordrar nu herraväldet för sin
faders räkning. Pelias uppmanar honom, på grund af
en drömuppenbarelse från Frixos och ett orakelspråk
från Delfi, att hämta det gyllene vädursskinnet och
svär vid Zeus att, om han det gör, afstå från makt
och rike. Så bygges skeppet Argo, och Iason samlar
deltagare i färden. Den ursprungliga sagan nämner
såsom sådana förnämligast hjältar af minyernas stam:
Akastos, Admetos, Eufemos, Periklymenos m. fl. Tidigt
nämnes bland dem jämväl Herakles. Vidare tillkommo
i samband med inflickade episoder dioskurerna, de
vingade boreaderna Zetes och Kalaïs samt sångaren
Orfeus och siaren Mopsos.

Enligt Apollonios äro de viktigaste tilldragelserna
under resan följande. Först lägga Iason och hans
kamrater till vid Lemnos, där kort förut hustrurna
hade dödat sina trolöse män. Därifrån går färden genom
Hellesponten till staden Kyzikos, hvarest en konung
med samma namn härskar öfver dolionerna. I Mysien
kvarlämnas Herakles, som gått ut för att söka
Hylas. Därefter anlända hjältarna till Bitynien, där
Polydeukes dödar Amykos. I det traciska Salmydessos
befria de den blinde Fineus från harpyjorna, som
förföljas och dödas af Zetes och Kalaïs. Af tacksamhet
därför meddelar han, huru de skola styra genom de
symplegadiska klipporna. Skeppet följer nu sydkusten
af Pontos och ankrar ändtligen i den kolchiska floden
Fasis.

Iason fordrar skinnet af konung Aietes. Denne lofvar
att utlämna det, om Iason kan fånga och förspänna
hans eldsprutande, kopparhofvade tjurar, med dem
plöja ett stycke land och däri utså draktänder,
som Aietes skulle gifva honom. Med biträde af Medea,
Aietes’ trollkunniga dotter, lyckades det Iason att
utföra detta arbete, och då af de utsådda draktänderna
vapenklädda män uppväxte, kastade han på Medeas råd
en sten bland dem, hvarpå de nedhöggo hvarandra – ett
drag, som är lånadt ur den tebanska Kadmos-sagan. När
Aietes sporde, att allt blifvit utfördt genom hans
dotters hjälp, ville han icke hålla sitt löfte. Då
bortröfvade Iason och Medea under natten vädursskinnet
ur Ares’ lund, sedan de insöft draken, och flydde
därefter med argonauterna.

Aietes låter förfölja de flyende, men
förgäfves. Apsyrtos, Aietes’ son, som anför den
förföljande skaran, öfverfalles af Iason och stupar
(så Apollonios). Enligt andra framställningar hade
Medea aflifvat sin broder och kastat hans styckade
lemmar i hafvet, på det att kolcherna skulle blifva
uppehållna genom dessas hopsamlande. Meningarna
om vägen för hemfärden undergingo i forntiden
förändringar alltefter den geografiska kunskapens
tillväxt och sagostoffets utvidgning. Den äldsta sagan
låter hjältarna fara uppför floden Fasis österut till
Okeanos (den jordskifvan omgifvande hafsströmmen);
därifrån måste skeppet tolf dagar bäras öfver libyska
öknen; så inkommo de i sagosjön Triton och slutligen
i Medelhafvet. Sofokles låter argonauterna återvända
ungefär samma väg, som de kommit. Enligt Apollonios
fara argonauterna genom Ister (Donau) in i Adriatiska
hafvet, så uppför floden Eridanos till Kirkes ö i
Tyrrhenska hafvet, där de renas , från mordet på
Apsyrtos, vidare förbi Sirenerna genom landet mellan
Scylla och Charybdis till faiakernas ö, där Iason
och Medea fira sitt biläger. Men då de få Peloponnesos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free