- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1483-1484

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aritmetisk progression. Se Aritmetisk serie - Aritmetisk serie l. Aritmetisk progression - Aritmetiskt medium. Se Medevärde - Aritmogrif, en genom tal uttryckt gåta - Aritmologi, läran om talen - Aritmometer, räknemaskin - Arius, arianismens stiftare. Se Arianism - Arizona, territorium i Nord-Amerikas förenta stater - Arjepluog, socken i Norrbottens län - Arjelpuogs lappmarks tingslag, i Norrbottens län - Ark., förkortning för staten Arkansas - Ark. 1. Förbundets l. vittnesbördets ark - Ark. 2. Noaks ark - Ark. 1. Ett fyrkantigt blad papper - Ark. 2. Boktr. - Arkad, bygnk.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Aritmetisk progression. Se Aritmetisk
serie
.

Aritmetisk serie l. Aritmetisk
progression
är en följd af tal, där skillnaden mellan
två på hvarandra följande alltid är densamma.
Så t. ex. bilda de naturliga talen 1, 2, 3 ...
en serie, hvars skillnad är 1. De särskilda talen,
som bilda serien, kallas seriens termer. Summan
af alla termerna i en serie är lika med produkten
af term-antalet och halfva summan af första och sista
termen. Summan af alla talen från 1 till 100
är således = 100(1 + 100)/2 = 5050.

Aritmetiskt medium. Se Medelvärde.

Aritmogrif (af grek. arithmos, tal, och grifos,
gåta), en genom tal uttryckt gåta.

Aritmologi (af grek. arithmos, tal, och logos,
lära), läran om talen, särskildt om deras betydelser
och egenskaper (enligt vissa vidskepliga
föreställningar).

Aritmometer (af grek. arithmos, tal, och metron,
mått), räknemaskin.

Arius. arianismens stiftare. Se Arianism.

Arizona [äriso’n*], territorium i Nord-Amerikas
förenta stater, före 1863 utgörande en del af Nya
Mexico. Det begränsas i n. af Utah, i ö. af Nya
Mexico, i s. af den mexikanska staten Sonora och
i v. af California och Nevada. 292,710 kvkm.
122,931 inv. (1900), af hvilka 26,480 indianer (de
flesta boende på stora reservationer). De hvite tala till
stor del spanska. A. är till större delen ett på skogar
och beten rikt högland af omkr. 1,000–2,400 m.
höjd. Norra och mellersta delen fylles af
Coloradoplatån, den sydvästra af Gilaöknen. Floderna hafva
skurit sig djupa cañons. De största vattendragen äro
Rio Colorado, med den väldigaste cañon, samt dess
biflod Rio Gila. Klimatet är mycket torrt,
regnmängden ej större än 80 mm., temperaturen ojämn
med växlingar, som på en dag kunna nå ända till
40°. Jordbruket har hittills haft ringa framgång i
följd af torka, där ej konstgjord bevattning
åstadkommits. Viktigare är boskapsskötseln; 1899 funnos
125,063 hästar. Landets förnämsta rikedom består
dock i dess metaller; koppar, järn, bly, salt,
kvicksilfver, silfver och guld finnas i mängd. 1872
upptäcktes diamanter därstädes. På flera ställen finnas
märkvärdiga lämningar efter en förgången odling.
Hufvudstad Prescott. A. upptäcktes 1687 af jesuiter
från Sonora och blef snart upptaget af spanska
nybyggen, särskildt i Rio-Gila-dalen ; men de vilde
apacherna fördrefvo de hvite och utrotade hvarje spår
af kultur. 1848 blef A. afstådt af Mexico, och 1863
organiserades det som territorium.

Arjepluog, socken i Norrbottens län, Arjepluogs
lappmarks tingslag. Arealen omkr. 14,700 kvkm.
2,429 inv. (1902). A. utgör ett lappmarks-pastorat,
Härnösands stift, Västerbottens andra kontrakt. I
socknen ligger Nasafjället (se d. o.).

Arjepluogs lappmarks tingslag, i Norrbottens län,
ingår i Piteå domsaga och fögderi samt omfattar
endast Arjepluogs socken.

Ark., förkortning för staten Arkansas.

Ark (af lat. arca, kista, hebr. aron, theba). 1.
Förbundets l. vittnesbördets ark (jfr
2 Mos. 25: 10 ff.), en in- och utvändigt guldbeslagen
kista af akacieträ, 1,5 m. lång och 0,9 m. i bredd
och djup. Dess plats var midt i templets
allraheligaste. Kring dess öfre kant gick en gyllene
krans. I dess fyra hörn voro ringar af guld, i hvilka
de likaledes guldbeslagna bärstängerna instuckos.
Äfven locket, "nådastolen", var af guld, och på
detsamma stodo tvenne gyllne keruber med utbredda
vingar. I arken lågo de två stentaflorna med de
tio Guds bud (jfr 1 Kon. 8: 9). – 2. Noaks ark.
Den var till formen rektangulär, öfverbyggd med
tak, men utan segel, roder och åror (jfr 1 Mos.
6: 13 ff.)
(E. S–E.)

Ark. 1. Ett fyrkantigt blad papper, så stort som
det göres på en gång i "formen" (eller
maskinskäres från maskinpappersrulle), i handeln oftast
hopviket i två lika stora delar. – 2. Boktr. Ett helt
tryckpappersblad, tryckt samt hopviket i flere eller
färre delar, alltefter det format, i hvilket tryckningen
verkställes. Ett ark folio är viket i två blad (så att
tryckarket innehåller 4 sidor), ett ark kvart i 4 blad
(8 sidor), ett ark oktav i 8 blad (16 sidor), ett ark
duodes i 12 blad (24 sidor) o. s. v. Hvarje sådant
ark numreras och förses med ark-signatur
(arkets ordningssiffra jämte en kort sammanfattning
af verkets titel). I st. f. siffror nyttjade man förr i
tiden bokstäfver till arksignatur, så att versalerna
begagnades, så långt de räckte, hvarefter gemena
tillsattes: A–Z, Aa–Zz, Aaa–Zzz, o. s. v.

Arkad (af lat. arcus, båge, hvalf), bygnk., en
serie kolonner eller murpelare med emellan dem

[bildtext]
Arkad från Palazzo Doria-Panfiil, Rom.

slagna hvalfbågar, i och för uppbärandet af mur,
bjälklag eller tak. Arkader bilda merendels den
öppna framsidan eller de öppna sidorna af en
portik eller ett galleri, så kallade

[bildtext]
Arkad från Villa Farnesina, Rom.

allteftersom de förekomma invid marken eller i en högre
liggande våning. Dogepalatset i Venezia har i
nedre våningen en portik och omedelbart därofvanpå
ett galleri, bägge liggande innanför arkader.
Colosseum i Rom hade tre ringar arkader, den ena
öfver den andra. Äfven portiken till Nationalmuseum
i Stockholm erbjuder ett prof på arkader. Åtskilliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0810.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free