- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1487-1488

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkansas Hot Springs, stad i nordamerikanska staten Arkansas - Arkas, grek. myt. - Arka-tag, namn på en af de centrala kedjorna af Kven-lun (se d. o.) - Arkebuse, fr. arquebuse, namn på de lättare hakebössor - Arkebusering, dödsstraff - Arkebusierer. Se Arkebuse - Arkegon. Se Archegonium - Arkegoniater, bot. - Arkeisk, geol. - Arkeiska formationsserien, äfven kallad Azoiska serien, Urformationen och Urberget, geol. - Arkelstorp, järnvägsstation i Oppmanna socken, Kristianstads län - Arkeografi, beskrifning af fornlämningar - Arkeolitiska perioden, den äldre stenåldern - Arkeolog. Se Arkeologi - Arkeologi, vetenskapen om det forna - Arkeologiska institut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arkansas Hot Springs [akä’ns*s hå’t spri’*s],
stad i nordamerikanska staten Arkansas, genom en
40 km. lång bibana förenad med Malvern vid S:t
Louis, Iron mountain and Southern railway, är en
af unionens mest besökta kurorter. Staden ligger i
en trång dal mellan Hot Springs mountain och West
mountain i Ozarkbergen. Den breda hufvudgatan
är på ena sidan infattad af hotell och butiker, på
den andra af en rad ståtliga badhus. De omkr.
80 källorna upprinna på västra sidan af Hot Springs
mountain, variera i temperatur mellan 24° och 74°
C. och lämna dagligen omkr. 20,000 hl. klart, smak-
och luktlöst vatten, som användes både till bad och
drickning, mot reumatism, syfilis, nervsjukdomar,
hudsjukdomar etc. Det innehåller något kiselsyra
och kolsyrad kalk, men dess medikamentösa verkan
tillskrifves hufvudsakligen dess naturliga värme och
renhet. Terrängen, på hvilken källorna upprinna,
tillhör unionen, som där har ett stort sjukhus för
officerare och manskap.

Arkas (grek. Arkas), grek. myt., son af Zeus
och Kallisto, stamfader för det arkadiska folket,
som han lärde att tillgodogöra sig hjordarnas ull,
baka bröd och väfva. Se vidare Kallisto.

Arka-tag, namn på en af de centrala kedjorna
af Kven-lun (se d. o.).

Arkebuse [-bys], fr. arquebuse, namn på de
lättare hakebössor eller "halfhakar", som användes
under slutet af 15:e och under 16:e årh. Det
fotfolk, som var väpnadt med detta vapen, kallades
ofta arkebusierer (fr. arquebusiers).
C. O. N.

Arkebusering (af fr. arquebuser; jfr Arkebuse)
kallades i de gamla krigsartiklarna det dödsstraff,
som verkställes medelst skjutning. Såsom vakt vid
detta tillfälle beordras merendels två kompanier under
en regementsofficer, hvilken ansvarar för straffets
verkställande. Vakten bildar öppen fyrkant, inom
hvilken den lifdömde föres, klädd i uniform.
Dödsdomen uppläses under skyldradt gevär, hvarefter
den lifdömdes ögon förbindas; på hans bröst fästes,
framför hjärtat, ett synligt märke, på hvilket de på
tolf stegs afstånd midt emot honom uppställde nio
man skola sikta och skjuta på tecken af en
underofficer.
C. O. N.

Arkebusierer. Se Arkebuse.

Arkegon. Se Archegonium.

Arkegoniater, bot., gemensam benämning på de
växter, hvilkas honorgan är ett archegonium (se
d. o.), nämligen mossor, kärlkryptogamer och
gymnospermer.

Arkeisk (af grek. archaios, gammal, begynnande),
geol., är en term, som man numera vanligen i
stället för azoisk nyttjar för att beteckna de
kristalliniska bergarter, hvilka förekomma under alla
öfriga geologiska system och hos oss sammanfattas
under benämningen urberget, urformationen. Det
arkeiska systemet antages hvila på jordens
stelningsskorpa, ja åtskilliga forskare hålla t. o. m. före, att
systemets understa del uppbygges af denna.
A. G. N.

Arkeiska formationsserien, äfven kallad
Azoiska serien, Urformationen och
Urberget, geol., sammanfattningen af de äldsta
kända bergarterna och bergartslagren på vår jord,
hvilka förekomma under alla andra geologiska
formationsserier, således icke blott de s. k. kristalliniska
skiffrarna
, utan äfven de inom vissa områden
uppträdande äldsta eruptiva bergarterna. Samtliga
ifrågavarande bergarter (gnejser, hälleflintgnejser,
urkalkstenar, porfyrer, graniter m. fl.) hafva
kristallinisk textur och skilja sig därigenom väsentligt
från de sedermera bildade och på de förra aflagrade,
rent sedimentära bergarterna (sandstenar, lerskiffrar,
täta kalkstenar m. fl.). Frånsedt de rent
massformiga bergarterna granit, porfyr, diorit och
hyperit, hvilka äro af eruptivt ursprung, torde
flertalet af urformationens bergarter (somliga gnejser,
kalkstenar, lerskiffrar, kvartsiter) i likhet med de
sedimentära hafva bildats genom afsättning af lager
på lager, fastän under förhållanden, hvarom
geologerna icke ega någon säker kännedom. De flesta äro
för öfrigt i mycket hög grad metamorfoserade. I
följd däraf och på grund af de väldiga pressnings-
och veckningsprocesser, för hvilka urformationens
lager varit under tidernas längd utsatta, är det ett
mycket vanskligt arbete att söka utreda åldersföljden
inom denna formation. Hvad Sveriges urberg
beträffar, har den hittills vunna erfarenheten synts
gifva vid handen, att hufvudmassan af gnejserna
jämte gnejsgraniter (urgraniter) är äldre än
hufvudmassan af hälleflintgnejserna och porfyrerna samt
båda äldre än hufvudmassan af graniterna. Inom
såväl gnejsernas som hälleflintgnejsernas grupp
uppträda inlagringar af kornig kalksten (urkalksten)
samt förekomster af järnmalmer, dock hufvudsakligen
inom den sistnämnda; till denna sluta sig på flera
ställen sedimentära bergarter, hvilkas klastiska natur
ännu är ganska väl bibehållen (urlerskiffer, dolomit
med malmfyndigheter, konglomerat och
kvartsitsandsten). Under den arkeiska periodens, urtidens,
olika skeden hafva icke blott eruptioner af sura
bergarter, såsom graniter och porfyrer, egt rum,
utan äfven af sådana mera basiska, som
sammanfattas under benämningen "grönstenar" (hyperiter,
dioriter, gabbroer m. fl.), men dessa spela dock i
förhållande till de förra en ganska obetydlig roll
inom det svenska urberget. – Den arkeiska
formationen är inom Sverige, Finland och en del af
Norge synnerligen rikt representerad. Inom ungefär
3/4 af Sveriges areal utgöres berggrunden däraf.
Jfr Azoisk, Gnejs, Granit, Jorden och
Sverige. Se "Sveriges geologiska undersökning",
Ser. Ba N:o 6, och A. G. Nathorst, "Sveriges
geologi" (1894).
E. E.

Arkelstorp, järnvägsstation i Oppmanna socken,
Kristianstads län, vid Kristianstad–Sölvesborgs
järnväg. I närheten ligger den fordom för sina
hälsobringande egenskaper mycket berömda Arkelstorps
källa.
RM.

Arkeografi (af grek. archaios, urgammal, och
grafein, beskrifva), beskrifning på fornlämningar.
– Adj. Arkeografisk.

Arkeolitiska perioden (af grek. archaios,
urgammal, och lithos, sten), den äldre stenåldern.

Arkeolog. Se Arkeologi.

Arkeologi (af grek. archaios, gammal, och logos,
lära), vetenskapen om det forna, fornkunskap,
fornforskning. Se Fornkunskap. – Arkeolog,
fornkunnig, fornforskare. – Arkeologisk, till
fornkunskapen eller fornforskningen hörande.

Arkeologiska institut. I Rom stiftades 1829 af
Bunsen, Gerhard, Panofka, Welcker, Millingen, Fea,
Thorvaldsen m. fl. under preussiske kronprinsens
beskydd Instituto di corrispondenza
archeologica
, hvilket sedan 1874 bär namnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0812.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free