- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1489-1490

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkeologiska institut - Arkeologiska kommissionen i Finland - Arkeologiska kongresser - Arkeologiska museer. Se Museum - Arkesilaos. 1. Grundläggare af den filosofiska skola, som kallas Mellersta akademien - Arkesilaos. 2. Grekisk bildhuggare - Arkespor, Urmodercell, bot. - Arketyp, urbild, mönster - Arki-. Se Archi- - Arkiater, förste läkare, öfverläkare - Arkiko, stor by i italienska kolonien Eritrea - Arkimandrit, öfverabbot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Das kaiserliche deutsche
archäologische institut
, med en romersk och en atensk
afdelning. Centralstyrelsen, under
generalsekreteraren, har sitt säte i Berlin, och hvardera afdelningen
ledes af en förste och en andre sekreterare. På
regelbundna sammankomster i både Rom och Aten samt
genom ett stort antal arbeten har institutet utvecklat en
storartad och särskildt för den klassiska
fornkunskapen mycket fruktbärande verksamhet. Bland de af
institutet utgifna periodiska publikationerna märkas:
"Monumenti inediti" (1829–85; suppl. 1891);
"Annali" (1829–85); "Bullettino" (1829–85);
"Archæologisehe zeitung" (1843–85); "Antike
denkmäler" (sedan 1886); "Mittheilungen"
(innefattande en "Römische abtheilung", sedan 1886,
och en "Athenische abtheilung", sedan 1876) och
"Jahrbuch" (sedan 1886). Därjämte har institutet
utgifvit en mängd andra arbeten, af hvilka många
äro stora och dyrbara. – Institutet lämnar åt
ett visst antal yngre tyska stipendiater
handledning vid deras studier af Italiens och
Greklands forntid. Äfven flere nordiska lärde hafva, i
saknad af ett motsvarande skandinaviskt institut,
haft att glädja sig åt det tyska institutets
gästvänlighet. I Rom har institutet sitt eget hus på
kapitolium, med lokaler för sammanträdena och ett
värderikt bibliotek samt med boningsrum för de båda
sekreterarna och för stipendiaterna. I Aten, hvarest
institutet likaledes eger ett bibliotek, lät H.
Schliemann uppföra en för institutets behof särskildt
inrättad byggnad, hvilken för längre tid hyrts af
tyska regeringen och ställts till institutets förfogande.
– Af liknande anstalter eger Frankrike École
française d’Athènes
(sedan 1846) och École
française de Rome
(sedan 1873), som
utgifva ett gemensamt "Bibliothèque" (sedan 1876)
m. m., och Nord-Amerikas förenta stater en
American school of classical studies i
Aten (sedan 1882), bekostad af flera amerikanska
universitet, samt Storbritannien en British school
(sedan 1886). I Grekland verkar ett 1837 stiftadt,
1869 rekonstrueradt sällskap i Aten för främjande af
klassiska studier och för utgräfningar.
O. M.

Arkeologiska kommissionen i Finland inrättades
1884 samt har till uppgift att öfvervaka bevarandet
af landets fornlämningar. Kommissionen består af
7 ledamöter. Af dessa är statsarkeologen
ständig ledamot samt kommissionens verkställande
medlem och sekreterare. De öfrige ledamöterna
tillsättas för tre år sålunda, att finska
vetenskapssocieteten utser två och universitetet, finska
litteratursällskapet, finska fornminnesföreningen och finska
historiska samfundet hvar sin ledamot. Valen
stadfästas af kejserliga senaten, som tillika bland de valde
utser ordförande i kommissionen. Under
kommissionen lyder statens historiska museum, hvars prefekt
statsarkeologen är.
A. G. F.

Arkeologiska kongresser. Sedan lång tid
tillbaka hafva i flere länder hållits sammankomster för
behandling af arkeologiska spörsmål. Dessa möten
antogo småningom en internationell karaktär, och
vid det italienska naturforskaresäliskapets
sammanträde i Spezia 1865 stiftades, på förslag af
Gabriel de Mortillet, en internationell
kongress för förhistorisk antropologi och arkeologi.
Sådana kongresser hafva sedan hållits i Neufchâtel
1866, Paris 1867, Norwich och London 1868,
Köpenhamn 1869, Bologna 1871, Bruxelles 1872,
Stockholm 1874, Budapest 1876, Lissabon 1880, Paris
1889, Moskva 1892 och Paris 1900.

Arkeologiska museer. Se Museum.

Arkesilaos (grek. Arkesilaos, lat. Arcesilaus).
1. Grundläggare af den filosofiska skola, som kallas
Mellersta akademien, f. i Pitane i Eolien
sannolikt år 315, d. 241 f. Kr., nekade mot
stoikerna möjligheten af kunskap om det objektiva. Det
gifves, enligt honom, endast sannolikhet, hvilken
också är tillräcklig för ledningen af människans
praktiska lif. – 2. Grekisk bildhuggare, verksam
i Rom, samtida med Cæsar och vän till Lucullus,
utförde bl. a. en Venus genetrix, uppställd i det af
Cæsar invigda Venus-templet i Rom.
1. G. S.*

Arkespor, Urmodercell, bot., kallas den eller
de celler, ur hvilka genom fortsatta delningar sporerna
framkomma. Hos de högre växterna finnas t. ex.
i de unga ståndarknapparna arkesporceller, hvilka
bilda de s. k. pollenmodercellerna, hvarur genom
upprepad tudelning pollenkornen (frömjölet) framgå.
Embryosäcken bildas ur ett arkespor i det unga
fröämnet. I sporangierna (sporgömmena) hos
ormbunkar och mossor bildas sporerna genom upprepad
tudelning af arkesporceller. Arkesporcellerna skilja
sig vanligen tydligt från kringliggande celler genom
betydligare storlek, plasmarikedom och större
cellkärna. Jfr Fröämne, Kärndelning och
Ståndare.
G. O. R.

Arketyp (af grek. archetypos, första prägeln),
urbild, mönster; urskrift, original.

Arki-. Se Archi-.

Arkiater (lat. archiater 1. archiatrus, af grek.
archiatros), förste läkare, öfverläkare. I Rom funnos
under kejsartiden dels archiatri palatini, lifmedici
hos kejsarna, dels archiatri populares, som skulle
kostnadsfritt vårda fattiga sjuka, kontrollera andra
läkares praktik och meddela medicinsk undervisning.

I Sverige finner man för konungarnas lifmedici
titeln "archiater" redan i början af 1600-talet.
Doktor Kasper Fidlerus, bördig från Königsberg,
blef arkiater hos Karl IX och sedermera, 1612, hos
Gustaf II Adolf. Doktor Gregoire François Duriez,
från Artois, blef 1655 Karl X Gustafs lifmedikus
och afgaf 24 mars 1663 sin "försäkring" såsom
"archiater et primarius doctorum" samt blef s. å.
ordförande i det då inrättade "Collegium
medicorum". De siste, som i Sverige buro titeln arkiater,
voro friherre Kristian Ehrenfried von Weigel,
ordförande i sundhetskollegium, förste arkiater 1818;
Per von Afzelius, professor i Uppsala, förste arkiater
1818; samt Erik af Edholm, ordförande i
sundhetskollegium, förste arkiater 1842, d. 1856. – I
Finland kvarstår arkiaters-värdigheten ännu.
JHM.*

Arkiko (enl. d’Abbadie Harqiqaw), stor by i
italienska kolonien Eritrea, vid en vik af Röda
hafvet, 12 km. s. om Massaua, med ett litet af
egypterna uppfördt fort och en italiensk besättning.
Enligt Rohlfs utgör invånareantalet omkr. 1,000 pers.

Arkimandrit (af grek. prefixet archi och mandra,
inhägnad, kloster), öfverabbot, kallas i den
grekisk-katolska kyrkan sedan 5:e årh.
uppsyningsmannen öfver ett antal abboter och kloster. Samma
titel nyttjas äfven af öfverabboterna bland de unerade
grekerna i Polen, Galizien, Siebenbürgen, Ungern,
Slavonien och Venezia. Inom västerlandet
förekommer titeln i Isidorus’ af Sevilla och Columbanus’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0813.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free