Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkiv, urkund-samling - Arkiv, Medicinskt och Nordiskt medicinskt. Se Nordiskt medicinskt arkiv - Arkivalier, de i ett arkiv bevarade handlingar och urkunder - Arkivarie, föreståndare för ett arkiv - Arkiv-exemplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länsstyrelserna; de i kommersekollegium förvarade
exemplaren af deras domböcker öfverlämnades 1893
till riksarkivet. – Om rådhusarkiven se längre ned.
Länsstyrelsernas arkiv gå delvis tillbaka till tiden
för länsstyrelsens organiserande på Gustaf II Adolfs
tid. De hafva under senare tid börjat systematiskt
ordnas och förtecknas. Kronofogde- och
häradsskrifvarearkiven äro af ringa betydelse. De äldre
delarna af dessa tre slags arkiv öfverlemnas efter
hand till landsarkiven.
Domkapitlens arkiv gå i allmänhet ej längre
tillbaka än till 1600-talets början; kungliga bref af
äldre datum finnas dock i flere. Strängnäs
domkapitel t. ex. har en vacker samling kungabref ända
från Gustaf Vasas tid. Det förnämsta är Uppsala
domkapitels arkiv med protokoll ända från 1593.
Likställdt med dessa är Stockholms konsistorii arkiv,
hvars äldre protokoll och handlingar (1595–1799)
jämte fältkonsistoriets handlingar (1702–1814) sedan
1891 äro deponerade i riksarkivet. Lunds
domkapitel har lämnat sitt äldre arkiv till landsarkivet
därstädes.
Både kungliga biblioteket i Stockholm (se
förteckning på dess svenska brefsamlingar i "K. Bibl:s
Handl.", II, 1879) samt universitetsbiblioteken i
Uppsala och Lund ega omfattande och högst dyrbara
handskriftsamlingar, till större delen bildade af
enskilda arkiv eller samlingar, som skänkts eller
inköpts dit. I kungliga biblioteket har en stor del
af det forna antikvitetsarkivets handskrifter hamnat
(dessutom gjörwellska, rålambska, engeströmska
samlingarna m. fl.). Universitetsbiblioteket i Uppsala
inrymmer framför allt den stora gustavianska
brefsamlingen samt den nordinska handskriftsamlingen
(handskrifna förteckningar på båda finnas äfven i
riksarkivet), dessutom flere enskilda brefsamlingar
(Rosenhanes, Aschebergs, Sparres, Meijerfeldts,
Flemings, Rosensteins, Gyldenstolpes m. fl., liksom den
stora palmskiöldska afskriftsamlingen). Lunds
universitetsbibliotek inrymmer bl. a. en stor del af det
forna delagardieska arkivet (se d. o.).
Äfven flere läroverksbibliotek ega mer och mindre
dyrbara arkiv eller handskriftsamlingar, i allmänhet
ordnade och lätt tillgängliga. Dyrbarast är Linköpings
stiftsbibliotek, med sin hufvudbeståndsdel i de
benzeliusska samlingarna (gammal förteckning
af Lindblom 1793–95, handskrifven förteckning efter
nyordnande). Förteckningar på samlingarna i Gäfle,
Göteborg, Kalmar, Karlstad, Linköping, Skara,
Strängnäs (pergamentsbrefven), Västerås och Växjö
finnas flerstädes i den äldre serien af "Handl. rör.
Skand:s hist."
Af städernas arkiv utgöra de s. k. rådhusarkiven
den förnämsta delen. De hafva varit utsatta för
mycken vanvård under tidernas lopp och äro i
allmänhet både otillräckligt skyddade och
svårtillgängliga. Rikast är naturligtvis Stockholms stads arkiv,
som numera förvaras dels i rådhuset, dels i särskild
lokal på Riddarholmen. Förslag att sammanföra
dess spridda delar i ett gemensamt stadsarkiv under
riksarkivariens högsta inseende har blifvit väckt.
Eljes skola stadsarkivens äldre delar öfverlämnas till
landsarkiven, där ej k. m:t medgifver, att de få
stanna kvar. Sådant medgifvande har t. ex. gjorts för
Malmö stadsarkiv, som på samma gång ställts under
riksarkivariens inseende.
Kyrkoarkiven, af hvilka ett eller annat går upp
till medeltiden, hafva likaledes i allmänhet haft
otjänliga förvaringsrum, och mycket har ur dem
af brist på tillsyn gått förloradt. Förteckningar på
deras innehåll (till 1860), utförda efter fastställdt
formulär, hafva på grund af k. cirk. 26 okt. 1883
uppgjorts och insändts till riksarkivet, och sådana
förteckningar fram till och med 1900 skola enligt
ett nytt cirkulär af 22 maj 1903 upprättas.
Kyrkoarkivens äldre delar skola, där ej k. m:t
annorlunda bestämmer, öfverlämnas till landsarkiv.
För att förekomma förskingring eller förstöring
af ämbetsverks och myndigheters arkiv har en k.
kungörelse af 5 juni 1885 utkommit ang. s. k.
gallring, d. v. s. utmönstrande och förstörande af
arkivalier.
På enskilda handskriftsamlingar och gårdsarkiv
har Sverige varit mycket rikt. Flere hafva emellertid
blifvit skingrade eller förstörda; andra hafva blifvit
sammanslagna. Så har det gått med de stureska
och hornska samlingarna. Af de förra finnas
fragment i Lunds universitetsbibliotek och annanstädes, af
de senare i riksarkivet och k. biblioteket. Med de
äldre Sparre- och Bielke-arkiven har det gått på
samma sätt. Några af de viktigaste hafva förenats
med riksarkivet och de stora biblioteken. Ett af de
dyrbaraste och mest anlitade enskilda arkiven,
Skoklosters (Brahe-Wrangel-Bielke m. fl.), är sedan
1892 jämte kataloger deponeradt i riksarkivet. Så
har äfven skett med Rydboholms-akivet. Af de
kvarvarande är utan tvifvel det största det bondeska
på Eriksberg, som bl. a. upptagit resterna af det
forna stenbockska arkivet jämte flere smärre enskilda
samlingar. Bland de öfriga må nämnas det af grefve
A. Lewenhaupt på Sjöholm bildade (notiser i "Hist.
tidskr." 1895), arkiven på Säfstaholm (Bonde-
Fleming m. fl.), Brokind (Oxenstierna-Stake-
Falkenberg-Scheffer) och Vik (alla tre förtecknade i "Hist.
Handl.", III, 1863, IV, 1864, VII, 1870); på
Espelunda (Wrangel-Skytte-Gyllenstierna-Mörner
m. fl.) och Bergshammar (Sack-Sparre-Lillie-Bielke
m. fl.), de båda senare förtecknade i "Hist. tidskr."
1882 och 1885; på Löfsta (De Geer); det
ehrensvärdska på Tosterup; det wachtmeisterska (äfven
den brinckmanska samlingen) på Trolle-Ljungby;
det piperska på Ängsö (förteckn. i Klingspors och
Schlegels monografi öfver Ängsö, 1877) m. fl., och
dessutom befinna sig flerestädes i enskild ego smärre
handskriftsamlingar, till en del i nyare tid bildade
uti autografintresse; särskildt märkas bruks- och
egendomsarkiv, som ofta gå ganska långt tillbaka i
tiden; sådana finnas ännu på Tidön m. fl. st. Bland
de största i den vägen torde vara Falu bergslags
(Kopparbergs grufverätts) arkiv. Jfr Arkivvetenskap.
EHD.
Arkiv, Medicinskt och Nordiskt
medicinskt. Se Nordiskt medicinskt
arkiv.
Arkivalier, de i ett arkiv bevarade handlingar
och urkunder.
Arkivarie, föreståndare för ett arkiv; titel för
de närmast under riksarkivarien lydande
ämbetsmännen i svenska riksarkivet, för föreståndarna för
landsarkiven samt för de inom hofrätter och vissa
centrala ämbetsverk anställde tjänstemän, som hafva
handlingarnas vård sig anförtrodd.
Arkiv-exemplar, benämning på de exemplar "af
allt hvad som tryckes", hvilka en boktryckare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
