Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 5-6 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Armbåge - Armbågsled - Armbössa - Armé

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därunder de svällda ändknölarna af de tre armbenen, med
å dem befintliga ledytor samt omgifvande mjukdelar,
som till hufvudmassan äro muskler. Vanligare är
dock den andra bemärkelsen, enligt hvilken den å
nämnda ställe på armens baksida befintliga, vid
böjning starkast framspringande, benknölen skulle
vara armbågen. Denna knöl bildas af den utdragna,
öfre ändan af ulna (kallad olecranon); å denna fäster
sig senan för underarmens trehöfdade sträckmuskel
(triceps brachii), belägen på öfverarmens baksida. Är
armen fet, synes vid sträckning å detta ställe en
grop. – Jämte denna knöl synas å armens baksida två
andra mindre: en utom, en inom den nyss omtalade;
äfven de kallas "armbågar", yttre och inre; de
bildas af knölar å humerus’ nedre svällda ände.
G. v. D.*


Armborst af olika konstruktioner (se sp. 4).

Armbågsled, äfven kallad Armled, anat., leden
mellan öfver- och underarmen. De tre armbenen ingå
däri och så, att mot nedre änden af humerus stödja
och röra sig de öfre ändarna af ulna och radius;
ulna omfattar med en C-formig utskärning sin del af
humerus, radius stöder mot en kulformig yta därå sin
öfre skålformiga ände. Det är formen af ledytorna
mellan humerus och ulna, som bestämmer rörelsens form
i denna led: vinkelrörelse, böjning och sträckning;
radius följer därvid passivt med, hvarjämte den dock
kan vridas lodrätt mot den kulformiga humerus-ytan
i alla naturliga ställningar. Vid böjning kan icke
underarmen läggas fullt intill öfverarmen; vid
sträckning stå icke dessa armdelar i rät linje,
utan underarmen afviker bakåt och utåt. Jfr
Arm och Armbåge.
Se vidare illustr. sp. 6 med underskrifter. G. v. D.*

Armbössa (ty. armenbüchse, af arm, fattig), fordom
benämning på sparbössa för allmosor, fattigbössa;
äldre namn på Amiralitetskrigsmanskassan.

Armé (fr. armée, af lat. armare, beväpna), </i>krigsv.</i>,
kallas i vidsträckt bemärkelse sammanfattningen af en
stats hela krigsmakt till lands (till skillnad från
flottan) af olika uppbåd och af olika slags trupper
(benämningen liktydig med här och härsmakt).



Fig. 1. Armbågsleden öppnad från framsidan. 1. Öfverarmsbenet
(humerus). 2. Ledkapseln. 3. Fossa radialis. 4. Yttre
ledknölen (epicondylus lateralis). 5. Öfverarmsbenets
ledhufvud mot strålbenet (capitulum humeri). 6. Det
yttre ledbandet (ligamentet). 7. Strålbenshufvudets
ringband (ligamentum annulare radii). 8. Strålbenshalsen
(collum radii). 9. Strålbensknölen (tuberositas radii).
10. Fossa coronoidea. 11. Inre ledknölen (epicondylus
medialis). 12. Öfverarmsbenets ledrulle (trochlea) mot
armbågsbenet. 13. Det inre ledbandet. 14. Processus
coronoideus. 15. Ledkapseln. 16. Tuberositas ulnæ.



Fig. 2. Armbågsleden, genomskärning vinkelrätt mot
ledrullens (trochlea) axel. 1. Öfverarmsbenet.
2. Fettlager. 3, 4. Ledkapseln, fibrösa delen,
synovialmembranen. 5. Trochlea. 6. Processus
coronoideus. 7. Strålbenets ringband.
8. Strålbenshalsen. 9. Strålbenet (radius).
10. Fettlager. 11, 12. Ledkapseln, fibrösa delen,
synovialmembranen. 13. Armbågsknölen (olecranon).
14. Armbågsbenets halfmånformiga inskärning.
15. Armbågsbenet (ulna).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>