- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
91-92

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - d'Arsonval, Arsene - Ars poetica - Arsyn. Se Arsjin - Art., - art. - Art - Arta - Artá - Artabanos - Artabazos - Artabotrys - Artafernes - Arta-floden. Se Arta - Artakhsjatra. Se Artaxerxes - Artaki - Artal - Artavasdes. Se Medien - Arta-viken. Se Arta - Artaxata - Artaxerxes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

magneto-elektrisk telefon och myofonen) samt utfört
undersökningar öfver lungelasticiteten, det animala
värmet, värmets mekaniska ekvivalent m. m.

Ars poetica (egentl. De arte poetica), lat.,
”Skaldekonsten”, en ryktbar poetik i bunden form
af Horatius. Jfr Poetik.

Arsyn. Se Arsjin.

Art., i zoologiska namn förkortning för P. Artedi.

art., förkortning för artikel (se d. o.).

Art, biol. Af flertalet biologer uppfattades förr
arten (species) såsom en reell, själfständigt
uppkommen enhet, hvilken utmärkte sig genom likartade
egenskaper, som öfverflyttades på afkomman. Man
fasthöll i allmänhet vid Linnés definition af artbegreppet:
Tot numeramus species quot ab initio creavit
infinitum ens
(Vi räkna så många arter, som af det
oändliga väsendet skapades i begynnelsen). Utgående
från descendensteorien, har man numera gifvetvis
måst fatta artbegreppet annorlunda. Teoretiskt skulle
man närmast kunna beteckna arten som växt- och
djurformen på ett visst stadium af sin historiska
utveckling. Man räknar således till en art alla de
individer, som vid samma ålder ( = å samma
utvecklingsstadium) förete en fullständig öfverensstämmelse
sinsemellan, och som under normala förhållanden
afla fruktbar afkomma med hvarandra. Härvid är
dock att märka, att i själfva verket tvenne individer
aldrig öfverensstämma fullständigt med hvarandra,
utan kunna vid ingående granskning alltid skillnader
påvisas (”arten varierar”) – bortsedt från de
varelser, hvilka på grund af sin litenhet undandraga
sig en närmare undersökning. Vidare förekomma
fruktbara ”bastarder”, uppkomna af skiljaktiga arter.
Dessutom finner man hos några djur, att inom samma
art två eller flera former i vissa karaktärer skarpt
skilja sig från hvarandra och detta utan att
ifrågavarande former genom öfvergångar äro förbundna med
hvarandra – ett förhållande, som betecknats som
dimorfism eller (om flera) polymorfism.
Den ofvan framställda definitionen är således ej
fullkomligt exakt och kan enligt det descendensteoretiska
betraktelsesättet ej heller vara det, enär arten
liksom de botaniska och zoologiska systemens öfriga
kategorier ej är annat än en abstraktion, medan
individerna äro den organiska naturens enda
realiteter. Weismanns definition af arten torde därför
ock från sistnämnda ståndpunkt vara den mest
tillfredsställande: arten är dels en variationskomplex,
dels och i första rummet en komplex af tillpassningar,
både moderna, nyss förvärfvade och nedärfda. I den
biologiska praktiken betecknar man vanligen en
individgrupp som art, när ”öfvergångar” mellan
densamma och andra arter äro okända, d. v. s. när ej
individer äro funna, hos hvilka de karaktärer, som
skilja den ifrågavarande gruppen från närstående
arter, äro mer eller mindre utplånade; när dylika
öfvergångar äro kända, underordnas gruppen som
varietet under någon annan art. Jfr Mutation
och Varietet.
L–e.

Arta, en del af det område, som Turkiet 1881
afträdde till Grekland och hvaraf 1883 bildades de
3 nomos: Arta, Trikkala och Larissa. Nomos A.
har en areal af 1,390 kvkm., med 39,144 inv.
(1896). Staden A. l. Narda (fordom Ambrakia)
ligger på vänstra stranden af floden A., som nu
till större delen bildar gräns mellan Grekland och
Turkiet och som utfaller i den 40 km. långa
Arta-viken. Omkr. 7,500 inv., däraf 2/3 greker. Säte
för en grekisk metropolit. Gymnasium.

Artá, stad på spanska ön Mallorca, nära östkusten.
5,831 inv. (1900). Silkesodling. I bergen n. om
staden finnas cyklopiska murar och en stor
droppstensgrotta.

Artabanos (grek. Άρτάβανος, lat. Artabanus).
1. Konungar i Partien. Se Partien. – 2.
Fornpersisk furste, broder till Dareios Hystaspis,
afrådde med kraft denne och senare sin brorson
Xerxes från krigståg mot Grekland. – 3. En
hyrkanier, Xerxes’ gunstling, mördade sin herre 465
f. Kr. och hyste liknande planer mot Artaxerxes I,
som emellertid lät afrätta honom.

Artabazos (grek. Άρτάβαξος, lat. Artabazus),
flera förnäma perser på akemenidernas tid. En A.
var fältherre under Xerxes på hans tåg till Grekland
och eröfrade Olynthos, men flydde i slaget vid
Plataiai; sedermera tjänstgjorde han som underhandlare
mellan Xerxes och Pausanias. – En annan A.
var som satrap i Mindre Asien länge upprorsman
mot Artaxerxes Ochos och sedermera trogen
anhängare till Dareios Kodomannos och följde honom
på flykten efter slaget vid Arbela. Alexander den
store utnämnde honom till satrap öfver Baktrien.

Artabotrys R. Br., bot., växtsläkte af nat. fam.
Anonaceæ. Slingrande buskar med ätliga frukter,
de flesta förekommande i södra Asien. En infusion
på bladen af A. suaveolens Bl. (durie carhan,
i indiska arkipelagen) användes mot kolera. Af
A. intermedia Hassk. och andra arter på Java erhålles
en olja, kallad minjak-kenangan. A.
odoratissima
B. Br. med mycket välluktande blommor odlas
allmänt i Ostindien.
G. L–m.

Artafernes, brorson till storkonungen Dareios I,
jämte satrapen Datis anförare för perserna i slaget vid
Marathon 490 f. Kr.

Arta-floden. Se Arta.

Artakhsjatra. Se Artaxerxes.

Artaki, halfö i Marmarasjön.

Artal, plur. af marokkanska handelsvikten rotal
(se d. o.).

Artavasdes, medisk konung. Se Medien.

Arta-viken. Se Arta.

Artaxata, en tid Armeniens hufvudstad, anlades
af konung Artaxias I, vid floden Araxes (Aras),
förstördes af romarna omkr. 50 e. Kr., men
återuppbyggdes under namnet Neronia. Ruiner af staden
finnas vid Ardasjar, s. om Erivan.

Artaxerxes (fnpers. Artakhsjatra, bibelns
Artasasta), namn på tre fornpersiska konungar. –
1. A. I, Xerxes’ son, med binamnet Långhand,
besteg tronen efter att hafva låtit mörda sin äldre
broder. Under A., som regerade 464–424, inträdde
de första tydliga spåren till det stora rikets förfall;
Baktrien och Egypten afföllo, men kufvades af
satrapen Megabyzos, hvilken sedan själf gjorde uppror mot
konungen. Esra och Nehemia voro hans samtida. –
2. A. II, med binamnet Mnemon (den
minnesgode), son till Dareios II och sonson till A. I, reg.
404–358. Brodern Kyros, som gjort uppror,
besegrades af honom vid Kunaxa 401; invecklad i de
grekiska striderna, afslöt han 387 den s. k.
antalkidiska freden (se Antalkidas).
Palatsrevolutioner förbittrade hans ålderdom. – A. III, med
binamnet Ochos (vagnfararen), den förres son och
efterträdare, reg. 358–338. Han underkufvade åter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free